med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m. (kompletteringspropositionen)
Inledning
I kompletteringspropositionens bilaga 2,
Justitiedepartementet, föreslår regeringen att anslaget till
den lokala polisorganisationen för budgetåret 1994/95 ökas
med 90 miljoner kr. Dessa medel skall användas för att
betala kostnader för pensionsersättningar för poliser som i
enlighet med trygghetsavtalet frivilligt avgår för att någon
annan uppsagd eller uppsägningshotad arbetstagare skall få
fortsatt anställning.
Vidare ger regeringen en redovisning av vissa förslag till
samordning av insatserna mot ekonomisk brottslighet.
Pensionsersättningar
Vi delar regeringens bedömning att ytterligare medel
bör tillföras ramanslaget för den lokala polisorganisationen
för att staten skall kunna fullfölja sitt åtagande avseende det
s.k. trygghetsavtalet. Vi har inte heller någon annan
bedömning än regeringens när det gäller beloppets storlek,
90 miljoner kr.
Den omorganisation och rationaliseringsverksamhet
som just nu pågår inom polisorganisationen, bl.a. med
anledning av riksdagens besparingskrav på polisen i
samband med krispaketet hösten 1992, innebär att polisens
administration bantas. Förändringarna kommer att beröra
såväl polispersonal som den rent administrativa personalen.
Mot bakgrund av riksdagens uttalade ambitioner, att antalet
aktiva poliser inte får minska, kan det antas att det främst
blir den administrativa personalen som kommer att drabbas
av neddragningarna i den lokala polisorganisationen. Det
finns en risk att den administrativa personalen sägs upp och
ersätts av poliser, som då tas från rent polisiära
arbetsuppgifter för att utföra rent administrativa
arbetsuppgifter.
Detta är dels ett resursslöseri och kan medföra att
antalet direkt brottsbekämpande poliser minskar. Dels
innebär en sådan utveckling att kvinnorna kommer att
drabbas särskilt hårt av uppsägningarna, eftersom en stor
del av den administrativa personalen utgörs av kvinnor.
För att åstadkomma en så smidig övergång som möjligt
till en mer ekonomiskt och administrativt effektiv lokal
polisorganisation är det angeläget att även annan personal
än poliser skall komma i åtnjutande av extra medel som kan
frigöras för trygghetsinsatser. Även jämställdhetsskäl talar
för en sådan ordning.
Insatser mot ekonomisk brottslighet
Socialdemokraterna har under de senaste åren krävt
ökade insatser mot den ekonomiska brottsligheten.
Regeringen har emellertid visat stor passivitet och ovilja att
vidta åtgärder.
Riksdagen har under våren bifallit de
socialdemokratiska förslagen till resursförstärkningar
avseende åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten
(1993/94:Ju811). Regeringspartierna har varit motståndare
till dessa förstärkningar. Totalt rör det sig om 128 miljoner
kr. Det gäller 52 miljoner kr till polisen, 50 miljoner kr till
skattemyndigheterna, 10 miljoner kr till domstolarna, 3
miljoner kr till tullen, 3 miljoner kr till
kronofogdemyndigheterna samt 10 miljoner kr till en bred
informationskampanj om den ekonomiska brottsligheten.
I kompletteringspropositionen har regeringen räknat in
115 av dessa 128 miljoner kr i de reviderade utgiftsanslagen.
RSV gör den försiktiga bedömningen att staten genom den
kraftigt ökade skattekontrollen skall få in 2 miljarder kr
extra under de närmaste åren. Vår bedömning från januari
1994 är att resurstillskottet med 50 miljoner kr, utöver
tidigare i budgetpropositionen föreslagna 150 miljoner kr,
skall öka statens intäkter med minst 200 miljoner kr redan
under budgetåret 1994/95. Troligtvis blir effekten större.
I vår januarimotion föreslog vi också en rad
organisatoriska och lagstiftningsåtgärder. Riksdagen har
bifallit vårt förslag att ge polisen en ny, mer koncentrerad
och slagkraftig organisation för ekobrottsbekämpningen.
Särskilt betonas storstadsregionerna.
Ett förstärkt ledningsansvar bör skapas genom nya
lednings- och samrådsfunktioner med nära anknytning till
förundersökningsledningen hos
regionåklagarmyndigheterna. I dessa organ bör enligt
riksdagens mening ingå åklagare, poliser, skatterevisorer,
konkursförvaltare m.fl. I fråga om den rent operativa
verksamheten bör enligt riksdagen övervägas om den i ökad
utsträckning bör bedrivas i arbetslag där såväl poliser som
åklagare, ekonomer, skatterevisorer och andra med
specialistkompetens kan ingå.
Riksdagen uttalade att regeringen skyndsamt bör vidta
lämpliga åtgärder för att en sådan polisorganisation för
bekämpning av ekobrott kan komma till utförande, helst
redan till 1 juli 1994. Riksdagen uttalade också att kampen
mot ekobrottsligheten måste prioriteras i polisens arbete.
Samtliga regeringspartier motsatte sig besluten.
Under senare tid har opinionen för krafttag i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten vuxit sig mycket stark.
Inom såväl berörda myndigheter,
arbetstagarorganisationer, näringslivsorganistioner som
bland allmänheten har kraven på förstärkta resurser och
ökad samordning tilltagit.
Regeringen har nu tvingats till reträtt och måste nu
genomföra de socialdemokratiska förslagen. Men även i
detta läge krånglar regeringen till situationen, helt i
onödan. Nya utredningsuppdrag läggs ut och en ny
organisation för bekämpning av ekobrottsligheten kan
enligt regeringen inte träda i kraft förrän i mitten av 1995.
Enligt vår uppfattning finns redan underlag för att
genomföra en ny och mer samordnad organisation redan
hösten 1994 och absolut senast 1 januari 1995. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
Det centrala ekobrottskommandot kan medverka till en
ökad slagkraft. Men centrala insatser är inte tillräckliga.
Det krävs liknande samordning i framför allt
storstadsregionerna om ekobrottsbekämpningen skall bli
framgångsrik.
Vi anser också att det är synnerligen angeläget med en
samlad översyn av lagstiftningen med hänsyn till
möjligheterna att framgångsrikt bekämpa
ekobrottsligheten. Ett återinförande av lagen mot
skatteflykt samt mer effektiva möjligheter till
betalningssäkring och bevissäkring är sådana betydelsefulla
åtgärder. Åtgärder för en effektivare skattekontroll måste
också prövas. De senaste regeringsförslagen leder snarast i
motsatt riktning och ger ekobrottslingarna större
möjligheter till fiffel.
Ekobrotten prioriteras -- successiv utbyggnad
Det ligger i rättssamhällets intresse att
näringsverksamhet bedrivs och kan bedrivas på ett hederligt
och lagligt sätt. Samhället måste tydligt och kraftfullt välja
väg och visa att man är beredd att tvinga tillbaka
brottsligheten. Etik och moral måste återupprättas inom
näringslivet. Den hederlige medborgaren och företagaren
måste sättas i centrum och få stöd och skydd mot fifflare och
kriminella. Alla måste spela efter samma regler.
Den internationella och organiserade brottsligheten
berör Sverige mer och mer. Finanspolisen inrättades på
förslag av socialdemokraterna och mot regeringspartiernas
vilja. Den internationella brottsligheten innehåller ofta
avancerade operationer för tvättning av pengar som
tillkommit genom brott. Vi socialdemokrater anser att
lagstiftningen mot penningtvätt måste kompletteras så att
lagstiftningen även kommer att omfatta skattebrott liksom
transaktioner hos t.ex. växlingskontor och guldhandel. Det
bör också införas regler som möjliggör för berörda
myndigheter att tillfälligt stoppa sådan transaktioner där
man misstänker att pengarna är föremål för penningtvätt.
Under de närmaste åren måste resurserna till
bekämpning av ekonomisk brottslighet successivt byggas ut,
främst genom en kraftig utbyggnad av skatterevision och
skattekontroll. Genom en fördubbling av resurserna till
skatterevision och en fortsatt systematisk satsning på
rättsväsendets insatser mot ekobrotten bör det vara möjligt
att inom några år öka skatteinkomsterna med minst 5
miljarder kr, troligen betydligt mer.
Kriminalpolitik
I våra motioner om kriminalpolitik (1993/94:Ju809) samt
om domstolsväsendet (1993/94:Ju412) har vi tidigare
redovisat förslag till åtgärder inom straffrätten (rattfylleri
och trafiknykterhetslagstiftningen), kriminalvården (öka
användning av alternativa påföljder), brottsförebyggande
arbete samt förbättrad ersättning till nämndemän.
Förslagen beräknas innebära en nettobesparing med 25
miljoner kr för budgetåret 1994/95.
Förslagen ingår som en del av det socialdemokratiska
budgetalternativet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för all personal inom den
lokala polisorganisationen avseende trygghetsfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser mot den ekonomiska
brottsligheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriminalvården m.m.
Stockholm den 10 maj 1994
Lars-Erik Lövdén (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Birthe Sörestedt (s)
Nils Nordh (s)
Göran Magnusson (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Alf Eriksson (s)