med anledning av prop. 1993/94:142 Lagstiftning med anledning av den av Förenta nationerna inrättade tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien

Det av Förenta nationernas säkerhetsråd den 25 maj
1993 fattade beslutet om att inrätta en internationell
tribunal för brott mot internationell humanitär rätt
begångna i f.d. Jugoslavien är ett historiskt beslut. För
första gången sedan krigsförbrytarrättegångarna efter
andra världskriget ges möjlighet för det internationella
samfundet att utkräva ansvar för folkrättsbrott, och för
första gången i historien ges världssamfundet möjlighet att
sätta verklig kraft bakom paragraferna i 1949 års
Genèvekonventioner.

Det är därför av mycket stor vikt att tribunalen ges
tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna verka och får
oreserverat politiskt stöd från omvärlden. De oklarheter
som för närvarande råder i fråga om finansieringen inger
dock oro över möjligheterna för tribunalen att fungera
tillfredsställande. Det är också oroväckande att FN:s
generalsekreterare av ekonomiska skäl hotat att avveckla
den FN-kommission som samlar in uppgifter om
krigsförbrytelser i före detta Jugoslavien. Kommissionen
har redan byggt upp en väldig databas med vittnesmål om
och bevis för krigsförbrytelser.

För att tribunalen skall få status som en reell
krigsförbrytartribunal är det också viktigt att den garanteras
möjlighet att fortsätta verka även efter det att en
fredsuppgörelse förverkligats. Undersökningarna får inte
läggas ned så fort vapnen tystnat. Krigsförbrytare är
krigsförbrytare även om kriget upphört. Att lägga ned
tribunalen så fort kriget slutat vore detsamma som att låta
en mördare som mördat tio personer slippa straff om han
lovar att inte mörda en elfte. En nedläggning innan arbetet
slutförts vore också för FN att gå emot dess egna principer
uttryckta i FN:s människorättskommissions uppmaning till
medlemsstaterna att upphäva alla former av straffrihet för
militär och polis.

Enligt resolution 827 ankommer det på FN:s
säkerhetsråd att avgöra hur länge tribunalen skall fortsätta
att fungera. Ingen tidsperiod anges i stadgarna för
tribunalen. Eftersom beslutet att upprätta tribunalen
grundas på FN-stadgans kapitel VII om hot mot
internationell fred och säkerhet är en avveckling av
tribunalen knuten till rådets bedömning av vid vilken
tidpunkt fred och säkerhet i f.d. Jugoslavien uppnåtts. Det
här är en svag punkt i reglerna för tribunalen, vilken kan
leda till att dess arbete avbryts så fort vapnen tystnat och
således långt innan krigsförbrytarna dömts. Här borde en
förändring i reglerna komma till stånd, vilken klargör att
tribunalen skall fortsätta att verka till dess rättegångar mot
alla anklagade slutförts. Sverige bör i FN försöka få till
stånd en sådan förändring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN bör verka för att
tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien skall fortsätta att
verka till dess att rättegångar mot alla anklagade slutförts.

Stockholm den 18 mars 1994

Bertil Måbrink (v)

Hans Andersson (v)

Berith Eriksson (v)

Bengt Hurtig (v)

Johan Lönnroth (v)

Björn Samuelson (v)

Eva Zetterberg (v)