Inför häktningen av ett antal gripna ur den så kallade
Militärligan i januari i år, beslöts om stor sekretess. Ingen
ur polisen fick sålunda uttala sig om spaningsarbetet, ännu
mindre offentliggöra exempelvis att tre polismän gripits
som misstänkta för samröre med ''Militärligan''.
Istället blev det ''locket på'' och största hemligstämpeln,
något som alltid gör massmediafolk extra misstänksamma.
Och inte oväntat lyckades en journalist ''spräcka'' den
hemlighållna otrevligheten att ''tre poliser finns bland de
häktade''.
Fel skottavla
Detta skedde den 21 januari och ställde polisen i dubbelt
otrevlig dager.
Först det faktum att tre poliser misstänktes för samröre
i sådan grov brottslighet som ''Militärligan'' bedrivit.
Dessutom kunde media, exempelvis TV, som en följd av att
förundersökningsledaren, en åklagare, vägrat häva den
stränga sekretessen, beskylla polisen (!) för att ha försökt
hemlighålla ''denna djupt allvarliga händelse inom polisen''.
Indignerade TV-reportrar
Så blev det som det blev; polisen ställdes vid ännu en
skampåle därför att ''affären hemlighållits''. Eljest sansade
studioreportrar i TV spelade mycket indignerade. Men --
vad skulle exempelvis rikspolischefen säga om detta? Skulle
han svara som sanningen är, nämligen att polisledningen
ville häva hemligstämpeln, bland annat för att följa den
vanliga policyn av öppenhet?
Nej, så gör inte en svensk ämbetsman av bland annat
lojalitetsskäl. Samtidigt må det sägas att det i vissa spanings-
och utredningsskeden verkligen finns välgrundade skäl till
sekretess. Det inträffar emellertid, som nu, att
förundersökningsledare och polisledning har olika
uppfattning om hur lång tid och i vilken omfattning
sekretessen skall råda. I det läget bör, anser jag, någon i
högre ansvarsställning besluta.
Det vore mest praktiskt om rikspolischefen gavs detta
mandat. Ett alternativ är riksåklagaren.
En ändring i regelverket bör ske snarast. Polisen skall
inte i onödan behöva klä skott för andras olämpliga
beteenden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om befogenheten att fatta beslut
rörande sekretess vid förundersökningar.