med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunken -- en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning
Bildandet av en myndighet för brottsskadeärenden har
aktualiserat frågan om det inte är dags att ta ett samlat
grepp och bilda en myndighet för statens skadereglering.
Om en sådan sammanslagning sker kan vi på förhand
hitta en rad rationaliseringseffekter. Det finns många skäl
till att vi redan nu inleder förberedelser för att planera för
att senare bilda en myndighet. I dagsläget finns det två
myndigheter som var för sig arbetar med närliggande
frågor. Om man bildar en myndighet skulle man inom
denna rymma en samlad kompetens som effektivt kunde
slussa skadeärenden snabbt vidare till allas belåtenhet.
De tre frågor som för närvarande är aktuella framgår av
följande korta redogörelse.
A. Frågan om en samlad skaderegleringsfunktion med
en riskfond finansierad med premier från myndigheterna
övervägs inom Finansdepartementet.
B. Frågan om Justitiekanslerns dubbla roller, dvs. om
Justitiekanslern bör avlastas helt eller till viss del sin
skadereglerande verksamhet inom Justitiedepartementet.
C. Brottsoffermyndigheten föreslås överta nuvarande
skadereglering som tidigare handhafts av
Brottsskadenämnden. Denna verksamhet finns redogjord
för i regeringens proposition 1993/94:143 varför jag här
hänvisar till föreliggande proposition i den del som berör
Brottsoffermyndigheten.
I korthet kan man beskriva läget enligt följande:
Kammarkollegiets skaderegleringsenhet i Karlstad
svarar för statens trafikskadereglering, vilket innebär
reglering av både sak- och personskador. Enheten svarar
vidare för anställdas och uppdragtagares försäkringsskydd
vid tjänsteresor samt -- på konsultbasis -- för statens
skadereglering i övrigt. Till enheten är knutna medicinsk
och skadeteknisk expertis samt en skaderegleringsnämnd.
JK-utredningens betänkande innehåller inte de
förväntade förslagen beträffande JK:s skadereglering. Ett
skäl till detta uppges vara att utredningen till stor del
genomförts av JK:s personal. Kraven på en renodling av
JK:s uppgifter torde dock kvarstå.
Ett samlat grepp på de redovisade frågorna skulle kunna
leda till att man av kompetens-, resurs- och effektivitetsskäl
bildar en enda myndighet för statens skadereglering. Man
skulle då också kunna använda sig av en nämnd, som då
skulle komma att besitta en samlad kompetens i hithörande
frågor.
Frågan om att avlasta JK skaderegleringsuppgifter kan
kräva ytterligare överväganden. Existensen av en
expertmyndighet bör dock innebära förbättrade
förutsättningar för att genomföra den avsedda renodlingen
av JK:s uppgifter. Den nya myndigheten bör därför kunna
bildas innan slutlig ställning tagits i JK-frågan.
I en separat motion har jag närmare redogjort för skälen
till att lokalisera Brottsoffermyndigheten till Karlstad,
varför jag avstår från att i denna motion närmare redogöra
för skälen till detta.
Rimligen borde man mera i detalj undersöka frågan och
överväga huruvida det finns förutsättningar för en framtida
omorganisation till en enda myndighet. I Karlstad finns det
redan i dag en väl fungerande enhet inom Kammarkollegiet
som handhar liknande rutiner, varför det finns skäl till att
seriöst pröva frågan i ett vidare perspektiv.
Goda förutsättningar finns för att vidareutveckla dessa
frågor i vår kommun och förstärks ännu mera om nu
Brottsoffermyndigheten förläggs till Karlstad; det finns då
än större skäl till att jobba vidare med denna idé med en
enda skaderegleringsnämnd och/eller myndighet. Ny
kommunikationsteknik och ett utbyggt och väl fungerande
telenät underlättar självfallet en förläggning av en samlad
statlig skadereglering exempelvis till Karlstad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts som
sin mening ger regeringen till känna att frågan om en samlad
skaderegleringsfunktion bör övervägas.