Den svarta sektorn är omfattande i Sverige. Bidragsfusk
eller lagligt s k bidragsarbitrage är en väl utvecklad
vetenskap i Bidragssverige. Momsfusket är välkänt. Ett
okänt antal människor bor och verkar i Sverige men betalar
inte svensk skatt. Det kan röra sig om uppåt 20 000
personer, som undanhåller skatter om sammanlagt 3--5
miljarder kronor.
Skattetrycket är fortfarande mycket högt vilket bidrar
till att öka frestelsen för t ex svartjobb och momsfusk.
Det nuvarande socialförsäkringssystemet inbjuder
genom sin konstruktion till bidragsmaximering och till fusk.
Lagar och regler är oerhört krångliga och
svåröverskådliga. Beslut om utbetalning av olika sorters
bidrag fattas hos bl a försäkringskassorna (staten) och hos
socialförvaltingen (kommunerna). Det handlar om
gigantiska belopp. T ex bostadsbidrag à drygt 6 miljarder
kronor, bidragsförskott à drygt 3 miljarder,
förtidspensioner à 15 miljarder, socialbidrag à 4,7 miljarder
kronor. Osv. osv.
I vissa kommuner är man generös med socialbidrag. I
andra försöker man spara.
Och huruvida någon skall få förtidspension eller ej,
avgörs av en enda läkares utlåtande.
Vissa människor betalar mycket hög skatt men utnyttjar
sällan eller aldrig välfärdssamhällets tjänster. Andra betalar
mycket låg eller ingen skatt men får i varierande omfattning
mycket förmåner från staten och kommunen.
Vad är rättvist?
Är det t ex rättvist att staten beskattar medborgarna så
hårt att de bara kan spara en mycket liten del av sina löner
för att sedan efter omfördelning låtsas garantera dem
inkomsttrygghet?
Vore det inte mer rättvist om staten lät människor
behålla mer pengar i plånboken, garanterade alla en
grundtrygghet men lät folk sköta resten själva, välja vad de
vill göra med sina pengar?
Är det rättvist att hundratusen idag fattiga pensionärer
en gång lurades av politikernas löfte om rejäla pensioner
och därför inte själva sparade?
Är organisationsbidragen rättvisa? Svenska folket
betalar ca 15 miljarder kronor i skatt som sedan delas ut till
politiska partier, tidningar, fackliga och andra
organisationer osv osv. Jamen, det är väl bra med
knattefotboll, säger många. Javisst! Men hobbyer och
fritidsaktiviteter för vuxna?
Varannan småföretagare skulle nyanställa om
arbetsrätten moderniserades, men facket vägrar så det blir
inget. Rättvist?
Är det för övrigt rättvist att kriminella brottslingar begår
brott och sedan släpps på fri fot från sin vårdanstalt?
Eller att vissa ungdomar aldrig får möjlighet att åka
utomlands medan ''värstingar'' får segla i Medelhavet?
Vi tycker att man skall bekämpa fusk och orättvisor,
bidragsfusk, ekonomisk brottslighet, svartjobb.
Av rättviseskäl kan svartjobb inte accepteras.
Än värre är det när svartjobb kombineras med att folk
uppbär bidrag.
Två unga snabbköpskassörskor samtalar med varandra.
Den ena skall börja läsa på högskolan i nästa vecka. Hon
tänker dock inte ta några studielån, berättar hon, för hon
vill inte skuldsätta sig för resten av livet.
- Hur ska du få pengar, frågar den andra.
- Ja dels får jag ju bidragsdelen av studiemedlen, dels
skall jag försöka ordna ett svartjobb, får hon till svar.
Att jobba kvar som kassörska är otänkbart, förklarar
den unga kvinnan som skall börja studera. För att få ut hela
bidragsdelen får man inte tjäna mer än 29 000 kronor i
terminen. Så lite anser hon sig inte kunna leva på. (Källa:
SvD den 28/8 1993)
Historien återger en vanlig företeelse i Sverige. Allt fler
människor arbetar svart samtidigt som de uppbär bidrag
från staten.
Enligt taxiföretag är det vanligt att folk som ringer och
vill ha jobb ställer som krav att de skall kunna uppbära a-
kassa samtidigt.
A-kassan beaktar idag många gånger inte
anmälningarna från arbetsförmedlingen. Trots att den
arbetslösa inte följer försäkringskassans förordningar och
kassan anmäler detta till vederbörande a-kassa, händer
ingenting! Anmälan hos försäkringskassan är nu bara
varannan månad. Det är slappt och ineffektivt och skapar
förutsättningar till fusk. Att hämta kort och stämpla som
sker regelbundet innebär ingen effektiv kontroll.
Trots att Ny demokrati försökt att genom
utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet vidta åtgärder
mot fusket med arbetslöshetsförsäkringen är de övriga
partierna inte villiga att stödja denna framställan. De
hänvisar till att AMS för närvarande utreder frågan. Detta
innebär ju att AMS ger sig själv underbetyg och inte har
uppfyllt de krav som riksdag och regering ålagt dem. Fusket
är enligt vår mening så utbrett att riksdag och regering
borde ändra regelverket för att försvåra fusket.
I somras kallade socialbyrån i Tensta alla sina
bidragstagare till kontroll. ''Vi har fått en del tips om att
flera bidragstagare fuskar, att de arbetar svart eller har åkt
utomlands under en längre tid för att hälsa på släktingar i
sina hemländer, säger Bengt Österberg.'' (Källa: Expressen
23/6 1993)
Ett omfattande bidragsfusk har avslöjats i Falun. Tio
procent av de kontrollerade personerna jobbade svart --
trots att de samtidigt fick sjukbidrag, livränta eller
förtidspension. (Källa: DN 25/8 1993).
I Stockholm har man börjat arbeta med ''Operation
krogsanering''. Länsstyrelsen, polisen,
skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
samarbetar med socialtjänsten, miljö- och
hälsoförvaltningen, yrkesinspektionen m fl.
Vi vet att personer med grov brottslighet bakom sig har
etablerat sig inom krogvärlden. De kanske inte står som
ägare men de finns bakom fasaden, säger kommissarie
Ingemar Krusell. (Källa: DN 2/9 1993)
Jag betalade 55 000 -- nu slipper jag arbeta. Stephan 44,
är förtidspensionär. Inte för att han är sjuk. Han tycker helt
enkelt att han gjort sitt på arbetsmarknaden. Det
nödvändiga läkarintyget köpte han av den ökände läkaren
för 55 000 kronor. (Källa: Expressen 10/11 1993)
Vi tycker att kontroller och avslöjanden är bra.
Dessvärre åtalas de som fuskar väldigt sällan och domar
finns i princip inte.
Vad gäller sjukförsäkringen lämnar samtliga centrala
försäkringskassor något eller några ärenden till allmän
åklagare varje år.
Enligt Hotell- och restauranganställdas förbund har a-
kassorna vid flera tillfällen överlämnat ärenden till allmän
åklagare men inte lyckats få någon fälld eftersom det är så
svårt att bevisa att ''fusket'' skett i uppsåtligt syfte. En annan
svårighet är den korta preskriptionstiden.
Ett känt exempel på svart arbetskraft inom
byggbranschen utgör Mond Bygg AB (Mond). Mond
anlitades av ett antal stora välkända byggbolag i bl a
projekten Globen, Södra station, Berns, Vasaterminalen
och Södersjukhuset (alla Stockholm). Ett tiotal anställda
redovisades korrekt. Mond debiterade 200 kronor per
timme och arbetare. Monds verksamhet som förmedlare av
''svart arbetskraft'' omfattade ca 200-300 arbetare. De
erhöll 80--90 kronor per timme av Mond. Totalt utbetalades
120 miljoner kronor till Mond. För att dölja löneutgifterna
till svart arbetskraft och egna uttag skrevs fakturor ut från
15 skenbolag. Skenbolagens företrädare fick ett par
miljoner i ersättning för detta. Företrädare för Mond fick ut
60--70 miljoner och staten blev utan skatter och avgifter på
sammanlagt 110 miljoner. Ett tiotal personer (arbetsgivare)
i Mond har dömts till långa fängelsestraff. Inga individer
som jobbade svart har dömts. Är det rättvist?
Det viktiga är att få folk att inse att de brott som begås,
begås mot laglydiga medborgare och företag. Genom att
agera kriminellt, slår vissa arbetstagare ut andra. Genom att
låtsas vara sjuk när man inte är det, stjäl man pengar från
sina grannar och arbetskamrater. Genom att fuska med
momsen gör man konkurrenssituationen omöjlig för
laglydiga företag. Genom att missbruka garantilöner vid
konkurs kan man slå ut -- ibland med bankernas goda
minne -- sunda konkurrenter.
Den ekonomiska brottsligheten, som särskilt är
koncentrerad till storstäderna, har vuxit till ett stort
samhällsproblem. Det står helt klart att med nuvarande
resurser och resursanvändning håller ekonomiska
brottslingar ett betryggande försprång till
brottsbekämparna. Storleken på den svarta marknaden
torde uppgå till 150 miljarder. Genomförs åtgärderna enligt
nedan uppskattas besparingspotentialen till minst 10
miljarder per år, inom en treårsperiod.
I detta sammanhang kan även nämnas problemet med
att revisorer och konkursförvaltare många gånger inte har
en oberoende ställning gentemot sin uppdragsgivare. Det är
mycket ovanligt att någon revisor eller konkursförvaltare
döms för att inte ha motsvarat de krav på oberoende som
rimligen bör kunna ställas.
Förbundet för Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer,
JUSEK, har i 10 punkter föreslagit åtgärder som skall leda
till en minskning av den ekonomiska brottsligheten. Vi
ställer oss bakom åtgärdsförslagen:
1. Ge klara entydiga signaler till myndigheterna när det
gäller bekämpningen av ekobrottsligheten. Avpolitisera
frågan. Tillsätt en tvärpolitisk kommission som följer
myndigheternas arbete.
2. Använd arbetsmarknadspengar för att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. Minst 5000 ekonomer och 1000
jurister är idag utan arbete!
3. Tillför skatteförvaltningen, åklagarväsendet och
polisväsendet resurser som öronmärks för den ekonomiska
brottsligheten. I ett första skede bör kvalificerade revisorer
anställas i Stockholm, Göteborg och Malmö. Se över deras
roll.
4. Anställ kvalificerade ekonomer och jurister vid
polisens ekorotlar och inrätta fler eko-åklagartjänster. De
som skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten behöver
bättre kunskap i ekonomi och juridik än vad bovarna har.
5. Direktrekrytera ekopoliser som har en gedigen
ekonomisk utbildning.
6. Skapa system med utbytestjänstgöring för revisorer
och jurister hos polis, åklagare och skattemyndigheter för
att åstadkomma bättre samverkan.
7. Öka takten i utbyggnaden av myndigheternas
tekniska utrustning. Framför allt -- ge dem tillräckligt
datorstöd.
8. Använd den högutbildade, kvalificerade personalen
på rätt sätt och låt den inte få ägna tid åt uppgifter som med
fördel kan skötas av andra personalkategorier.
9. Ge dem som arbetar med ekobrott kontinuerlig
kompetensutveckling, så att de bättre kan möta nya
brottsformer.
10. Ge bättre lön till dem som bekämpar den
ekonomiska brottsligheten. Annars kommer arbetet inte att
få sådan status att de duktigaste kan rekryteras och
behållas.
Vi har drivit frågan om bidragsfusk hårt i riksdagen. I
höstas fattade äntligen ett enat socialförsäkringsutskott
beslut om att tillsätta en utredning för en översyn av fusket
inom socialförsäkringsområdet. Vi menar att denna
utredning bör få ett vidgat utredningsuppdrag som skall
avse bl a de former av fusk som tas upp i denna motion.
Utredningen bör ges i uppdrag att inom kort tid -- senast
före utgången av detta budgetår -- presentera konkreta
förslag i enlighet med denna motion.
Några av de saker man kan göra för att komma åt fusket
är följande:Sänk skatternaFörenkla och förtydliga
lagar och regler, så att vi får enkla och tydliga spelregler
Förenkla hela bidragssystemetInför ett allmänt
bidragsregisterUpprätta en databank för
lägenhetsinnehavGenomför fler och bättre kontroller.
Undersökningar som gjorts visar att det dels avskräcker,
dels inbringar återbetalning av belopp som täcker
kostnaderna för att ha kontrollen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att påskynda utredningen om
bidragsfusk inom det sociala området,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge den tillsatta utredningen
om bidragsfusk ett utvidgat utredningsuppdrag som täcker
de övriga former av fusk som nämns i denna motion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att snabbt få en
effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av klara entydiga
spelregler på en avsocialiserad marknad i syfte att skapa
förutsättningar för önskvärda nysatsningar, att förhindra
missbruk och ekonomisk brottslighet samt snedvridningar i
konkurrensen.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Bert Karlsson (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Leif Bergdahl (nyd)