Vad är rättvist?
Den svarta sektorn är omfattande i Sverige. Bidragsfusk eller lagligt s k bidragsarbitrage är en väl utvecklad vetenskap i Bidragssverige. Momsfusket är välkänt. Ett okänt antal människor bor och verkar i Sverige men betalar inte svensk skatt. Det kan röra sig om uppåt 20 000 personer, som undanhåller skatter om sammanlagt 3--5 miljarder kronor.
Skattetrycket är fortfarande mycket högt vilket bidrar till att öka frestelsen för t ex svartjobb och momsfusk.
Det nuvarande socialförsäkringssystemet inbjuder genom sin konstruktion till bidragsmaximering och till fusk.
Lagar och regler är oerhört krångliga och svåröverskådliga. Beslut om utbetalning av olika sorters bidrag fattas hos bl a försäkringskassorna (staten) och hos socialförvaltingen (kommunerna). Det handlar om gigantiska belopp. T ex bostadsbidrag à drygt 6 miljarder kronor, bidragsförskott à drygt 3 miljarder, förtidspensioner à 15 miljarder, socialbidrag à 4,7 miljarder kronor. Osv. osv.
I vissa kommuner är man generös med socialbidrag. I andra försöker man spara.
Och huruvida någon skall få förtidspension eller ej, avgörs av en enda läkares utlåtande.
Vissa människor betalar mycket hög skatt men utnyttjar sällan eller aldrig välfärdssamhällets tjänster. Andra betalar mycket låg eller ingen skatt men får i varierande omfattning mycket förmåner från staten och kommunen.
Vad är rättvist?
Är det t ex rättvist att staten beskattar medborgarna så hårt att de bara kan spara en mycket liten del av sina löner för att sedan efter omfördelning låtsas garantera dem inkomsttrygghet?
Vore det inte mer rättvist om staten lät människor behålla mer pengar i plånboken, garanterade alla en grundtrygghet men lät folk sköta resten själva, välja vad de vill göra med sina pengar?
Är det rättvist att hundratusen idag fattiga pensionärer en gång lurades av politikernas löfte om rejäla pensioner och därför inte själva sparade?
Är organisationsbidragen rättvisa? Svenska folket betalar ca 15 miljarder kronor i skatt som sedan delas ut till politiska partier, tidningar, fackliga och andra organisationer osv osv. Jamen, det är väl bra med knattefotboll, säger många. Javisst! Men hobbyer och fritidsaktiviteter för vuxna?
Varannan småföretagare skulle nyanställa om arbetsrätten moderniserades, men facket vägrar så det blir inget. Rättvist?
Är det för övrigt rättvist att kriminella brottslingar begår brott och sedan släpps på fri fot från sin vårdanstalt?
Eller att vissa ungdomar aldrig får möjlighet att åka utomlands medan ''värstingar'' får segla i Medelhavet?
Vi tycker att man skall bekämpa fusk och orättvisor, bidragsfusk, ekonomisk brottslighet, svartjobb.
Av rättviseskäl kan svartjobb inte accepteras.
Än värre är det när svartjobb kombineras med att folk uppbär bidrag.
Två unga snabbköpskassörskor samtalar med varandra. Den ena skall börja läsa på högskolan i nästa vecka. Hon tänker dock inte ta några studielån, berättar hon, för hon vill inte skuldsätta sig för resten av livet.
- Hur ska du få pengar, frågar den andra.
- Ja dels får jag ju bidragsdelen av studiemedlen, dels skall jag försöka ordna ett svartjobb, får hon till svar.
Att jobba kvar som kassörska är otänkbart, förklarar den unga kvinnan som skall börja studera. För att få ut hela bidragsdelen får man inte tjäna mer än 29 000 kronor i terminen. Så lite anser hon sig inte kunna leva på. (Källa: SvD den 28/8 1993)
Historien återger en vanlig företeelse i Sverige. Allt fler människor arbetar svart samtidigt som de uppbär bidrag från staten.
Enligt taxiföretag är det vanligt att folk som ringer och vill ha jobb ställer som krav att de skall kunna uppbära a- kassa samtidigt.
A-kassan beaktar idag många gånger inte anmälningarna från arbetsförmedlingen. Trots att den arbetslösa inte följer försäkringskassans förordningar och kassan anmäler detta till vederbörande a-kassa, händer ingenting! Anmälan hos försäkringskassan är nu bara varannan månad. Det är slappt och ineffektivt och skapar förutsättningar till fusk. Att hämta kort och stämpla som sker regelbundet innebär ingen effektiv kontroll.
Trots att Ny demokrati försökt att genom utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet vidta åtgärder mot fusket med arbetslöshetsförsäkringen är de övriga partierna inte villiga att stödja denna framställan. De hänvisar till att AMS för närvarande utreder frågan. Detta innebär ju att AMS ger sig själv underbetyg och inte har uppfyllt de krav som riksdag och regering ålagt dem. Fusket är enligt vår mening så utbrett att riksdag och regering borde ändra regelverket för att försvåra fusket.
I somras kallade socialbyrån i Tensta alla sina bidragstagare till kontroll. ''Vi har fått en del tips om att flera bidragstagare fuskar, att de arbetar svart eller har åkt utomlands under en längre tid för att hälsa på släktingar i sina hemländer, säger Bengt Österberg.'' (Källa: Expressen 23/6 1993)
Ett omfattande bidragsfusk har avslöjats i Falun. Tio procent av de kontrollerade personerna jobbade svart -- trots att de samtidigt fick sjukbidrag, livränta eller förtidspension. (Källa: DN 25/8 1993).
I Stockholm har man börjat arbeta med ''Operation krogsanering''. Länsstyrelsen, polisen, skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna samarbetar med socialtjänsten, miljö- och hälsoförvaltningen, yrkesinspektionen m fl.
Vi vet att personer med grov brottslighet bakom sig har etablerat sig inom krogvärlden. De kanske inte står som ägare men de finns bakom fasaden, säger kommissarie Ingemar Krusell. (Källa: DN 2/9 1993)
Jag betalade 55 000 -- nu slipper jag arbeta. Stephan 44, är förtidspensionär. Inte för att han är sjuk. Han tycker helt enkelt att han gjort sitt på arbetsmarknaden. Det nödvändiga läkarintyget köpte han av den ökände läkaren för 55 000 kronor. (Källa: Expressen 10/11 1993)
Vi tycker att kontroller och avslöjanden är bra. Dessvärre åtalas de som fuskar väldigt sällan och domar finns i princip inte.
Vad gäller sjukförsäkringen lämnar samtliga centrala försäkringskassor något eller några ärenden till allmän åklagare varje år.
Enligt Hotell- och restauranganställdas förbund har a- kassorna vid flera tillfällen överlämnat ärenden till allmän åklagare men inte lyckats få någon fälld eftersom det är så svårt att bevisa att ''fusket'' skett i uppsåtligt syfte. En annan svårighet är den korta preskriptionstiden.
Ett känt exempel på svart arbetskraft inom byggbranschen utgör Mond Bygg AB (Mond). Mond anlitades av ett antal stora välkända byggbolag i bl a projekten Globen, Södra station, Berns, Vasaterminalen och Södersjukhuset (alla Stockholm). Ett tiotal anställda redovisades korrekt. Mond debiterade 200 kronor per timme och arbetare. Monds verksamhet som förmedlare av ''svart arbetskraft'' omfattade ca 200-300 arbetare. De erhöll 80--90 kronor per timme av Mond. Totalt utbetalades 120 miljoner kronor till Mond. För att dölja löneutgifterna till svart arbetskraft och egna uttag skrevs fakturor ut från 15 skenbolag. Skenbolagens företrädare fick ett par miljoner i ersättning för detta. Företrädare för Mond fick ut 60--70 miljoner och staten blev utan skatter och avgifter på sammanlagt 110 miljoner. Ett tiotal personer (arbetsgivare) i Mond har dömts till långa fängelsestraff. Inga individer som jobbade svart har dömts. Är det rättvist?
Det viktiga är att få folk att inse att de brott som begås, begås mot laglydiga medborgare och företag. Genom att agera kriminellt, slår vissa arbetstagare ut andra. Genom att låtsas vara sjuk när man inte är det, stjäl man pengar från sina grannar och arbetskamrater. Genom att fuska med momsen gör man konkurrenssituationen omöjlig för laglydiga företag. Genom att missbruka garantilöner vid konkurs kan man slå ut -- ibland med bankernas goda minne -- sunda konkurrenter.
Den ekonomiska brottsligheten, som särskilt är koncentrerad till storstäderna, har vuxit till ett stort samhällsproblem. Det står helt klart att med nuvarande resurser och resursanvändning håller ekonomiska brottslingar ett betryggande försprång till brottsbekämparna. Storleken på den svarta marknaden torde uppgå till 150 miljarder. Genomförs åtgärderna enligt nedan uppskattas besparingspotentialen till minst 10 miljarder per år, inom en treårsperiod.
I detta sammanhang kan även nämnas problemet med att revisorer och konkursförvaltare många gånger inte har en oberoende ställning gentemot sin uppdragsgivare. Det är mycket ovanligt att någon revisor eller konkursförvaltare döms för att inte ha motsvarat de krav på oberoende som rimligen bör kunna ställas.
Förbundet för Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer, JUSEK, har i 10 punkter föreslagit åtgärder som skall leda till en minskning av den ekonomiska brottsligheten. Vi ställer oss bakom åtgärdsförslagen:
1. Ge klara entydiga signaler till myndigheterna när det gäller bekämpningen av ekobrottsligheten. Avpolitisera frågan. Tillsätt en tvärpolitisk kommission som följer myndigheternas arbete.
2. Använd arbetsmarknadspengar för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Minst 5000 ekonomer och 1000 jurister är idag utan arbete!
3. Tillför skatteförvaltningen, åklagarväsendet och polisväsendet resurser som öronmärks för den ekonomiska brottsligheten. I ett första skede bör kvalificerade revisorer anställas i Stockholm, Göteborg och Malmö. Se över deras roll.
4. Anställ kvalificerade ekonomer och jurister vid polisens ekorotlar och inrätta fler eko-åklagartjänster. De som skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten behöver bättre kunskap i ekonomi och juridik än vad bovarna har.
5. Direktrekrytera ekopoliser som har en gedigen ekonomisk utbildning.
6. Skapa system med utbytestjänstgöring för revisorer och jurister hos polis, åklagare och skattemyndigheter för att åstadkomma bättre samverkan.
7. Öka takten i utbyggnaden av myndigheternas tekniska utrustning. Framför allt -- ge dem tillräckligt datorstöd.
8. Använd den högutbildade, kvalificerade personalen på rätt sätt och låt den inte få ägna tid åt uppgifter som med fördel kan skötas av andra personalkategorier.
9. Ge dem som arbetar med ekobrott kontinuerlig kompetensutveckling, så att de bättre kan möta nya brottsformer.
10. Ge bättre lön till dem som bekämpar den ekonomiska brottsligheten. Annars kommer arbetet inte att få sådan status att de duktigaste kan rekryteras och behållas.
Vi har drivit frågan om bidragsfusk hårt i riksdagen. I höstas fattade äntligen ett enat socialförsäkringsutskott beslut om att tillsätta en utredning för en översyn av fusket inom socialförsäkringsområdet. Vi menar att denna utredning bör få ett vidgat utredningsuppdrag som skall avse bl a de former av fusk som tas upp i denna motion. Utredningen bör ges i uppdrag att inom kort tid -- senast före utgången av detta budgetår -- presentera konkreta förslag i enlighet med denna motion.
Några av de saker man kan göra för att komma åt fusket är följande:Sänk skatternaFörenkla och förtydliga lagar och regler, så att vi får enkla och tydliga spelregler Förenkla hela bidragssystemetInför ett allmänt bidragsregisterUpprätta en databank för lägenhetsinnehavGenomför fler och bättre kontroller. Undersökningar som gjorts visar att det dels avskräcker, dels inbringar återbetalning av belopp som täcker kostnaderna för att ha kontrollen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda utredningen om bidragsfusk inom det sociala området,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge den tillsatta utredningen om bidragsfusk ett utvidgat utredningsuppdrag som täcker de övriga former av fusk som nämns i denna motion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att snabbt få en effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klara entydiga spelregler på en avsocialiserad marknad i syfte att skapa förutsättningar för önskvärda nysatsningar, att förhindra missbruk och ekonomisk brottslighet samt snedvridningar i konkurrensen.
Stockholm den 25 januari 1994 Ian Wachtmeister (nyd) Bert Karlsson (nyd) Arne Jansson (nyd) Leif Bergdahl (nyd)