Motion till riksdagen
1993/94:Ju231
av Wiggo Komstedt (m)

Fyrverkerier


Vid flera tillfällen under årens lopp har undertecknad
motionerat om åtgärder mot det okynnessmällande som
förekommer före, under och efter nyårshelgen. Detta
drabbar både människor och djur och särskilt drabbade är
äldre människor. Det spelar ingen roll var man bor. Detta
okynnessmällande förekommer både i bostadsområden, på
offentliga platser och på landsbygden.
Samtidigt åsamkas stora skador både på människor och
egendom. Senast avhållna nyårshelg kunde vi i massmedia
ta del av uppgifterna om personer -- särskilt unga -- som
förlorat fingrar, händer och ögon samt fått svåra
brännskador. Lantgårdar brann ner och många djur omkom
i lågorna i svåra plågor, som en följd av att nyårssmällare
antänt byggnaderna. Vad säger djurskyddslagen? Jag vill
inte föreslå förbud mot tillverkning och försäljning, men i
vårt grannland Danmark har man kunnat reglera detta på
ett anständigt sätt. Borde inte detta också kunna
åstadkommas i Sverige? Man kan inte heller avstå från
funderingar, när de flesta medborgare klagar över sin
ekonomi och vi samtidigt köpte nyårssmällare för ca 200
miljoner kronor inför den senaste nyårshelgen. Var
kommer pengarna ifrån, när en helt vanlig femtonåring
köper smällare för 950 kronor, som redovisades av en
försäljare.
Med de ovan åberopade olägenheterna och skadorna är
det svårförståeligt att Sveriges riksdag inte är beredd att
vidtaga åtgärder i förebyggande syfte. Detta görs onekligen
på många andra områden i akt och mening att skydda
medborgarna. Detta betyder inte att nyårsfirandet i form av
raketer och smällare skall upphöra, men det borde för det
första tidsbegränsas och för det andra utföras av personer
med kunskap och kompetens.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utforma regler för hur
nyårssmällandet får ske.

Stockholm den 24 januari 1994

Wiggo Komstedt (m)