Det finns situationer, kopplade till socialtjänstens allmänna skyldigheter, som kan innebära faror för anställda inom socialtjänsten, exempelvis socialsekreterare. I vissa fall kan situationer uppstå som utlöser olika slag av våldshandlingar.
För att kunna utreda en familjesituation behöver socialsekreteraren ofta besöka sökandens hem. Kraven på kvalitet i utredningen är tydliga i lagstiftningen.
Såväl i lagtext som i förarbeten framgår att, oavsett karaktären av de behov en sökande har, skall dessa, så långt det är möjligt, tillgodoses med stöd av frivilliga insatser. Detta har även domstolar i praxis slagit fast. I praktiken betyder det att sökande under en period kan tacka nej till de erbjudanden som lämnas. Samtidigt kan sökandens situation förvärras på så sätt att åtgärder måste genomföras med speciallagstiftning och ske på tvångsgrund. Sådana situationer är naturligtvis inte önskvärda, men de förekommer.
Verkligheten har blivit allt kärvare. Socialarbetarna möter olika typer av drogmissbruk och människor med grava psykiska störningar. Socialtjänstens sökande finns ofta samtidigt inom frivård och psykvård samt hos polis och kronofogde. Ofta är ett hembesök en grundförutsättning för ett bra resultat. Det krävs att socialarbetaren möter sökanden i dennes egen miljö.
Förutsättningarna för att få skydd är olika för skilda yrkesgrupper. Läkare har i lagstiftningen fått möjlighet att anlita polis vid en undersökning. Detsamma gäller personal vid kronofogdemyndighet. När socialtjänstens anställda möter samma människor finns ingen sådan rättighet till skydd.
På många orter fungerar naturligtvis samarbetet mellan polis och socialtjänst på ett bra sätt, och ett eventuellt behov av skyddsåtgärder kan bli tillgodosett. Det är emellertid inte självklart att så sker. Någon laglig rätt att rekvirera polisskydd finns inte.
Mångårig erfarenhet har samlats hos socialarbetarna. Taktik och olika metoder att undvika konfrontationer har växt fram. Personalen inom socialtjänsten har möjlighet till utbildning inom självskydd. De får lära sig att möta personer i olika typer av konfliktsituationer. En del förvaltningar har inrett kontoren med larmanordningar och låsarrangemang som höjer säkerheten och ger personalen skydd. Arbetet kan ordnas så att medarbetarna kan assistera varann vid behov. Den mest riskfyllda delen av socialtjänstens arbete i dag ligger i det arbete som sker på fältet, med hembesök och dylikt. Det arbetet är emellertid nödvändigt för att åstadkomma ett gott resultat.
Jag har svårt att se varför socialtjänstpersonal inte kan få samma möjlighet till personligt skydd i vissa situationer som läkare och kronofogdepersonal. Det förhållandet att dessa yrkesgrupper ofta vänder sig till samma människor som socialtjänsten motiverar väl att möjligheten till skydd bör vara likvärdiga.
Riksdagen bör därför av regeringen begära ett lagförslag som ger möjligheter för socialtjänstens personal att få skydd i vissa situationer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre möjligheter för socialtjänstpersonal att få polisskydd i vissa situationer.
Stockholm den 24 januari 1994 Anders Nilsson (s)