Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsont. Dess
förekomst betyder att samhället undandras betydande
inkomster. Såväl välfärdsmål som fördelningsmål hotas när
samhället inte får de skatteinkomster som det samlade
produktionsresultatet i landet ger underlag för.
Den ekonomiska brottsligheten har ytterligare negativa
effekter på samhället och medborgarna.Oseriösa företag
skaffar sig ett ekonomiskt övertag över de seriösa.
Konkurrensvillkor snedvrids. Konkurserna ökar och den
samhällsekonomiska resursstyrningen försämras.Den
allmänna moralen luckras upp, när de som sysslar med
ekonomisk brottslighet kan göra det utan överhängande
risk för upptäckt och straff. Samhällssolidariteten urholkas.
Ekobrotten visar en mycket oroväckande ökning.
Särskilt taxinäringen och restaurangnäringen har blivit
tummelplats för oseriösa företagare. Polisanmälan om
svartjobb är mycket vanligt, särskilt i storstäderna. Men
polisen har inte resurser att utreda. Detta är förödande. De
som vill lär sig snabbt att det är tämligen riskfritt att bryta
mot lagar och regler.
Inom såväl taxi- som restaurangnäringen är det idag
svårt att klara konkurrensen för seriösa företagare. I
taxinäringen har avregleringen starkt bidragit till denna
negativa utveckling. Svartåkare och fiffel med taxametern
är vanligt, särskilt i storstäderna. Konkursförvaltare hävdar
att affärsmoralen försämrats mycket under senare år.
Antalet konkurser ökar kraftigt medan antalet
konkursförvaltare minskar.
Det här är två branscher som i och för sig utmärker sig,
föga hedrande, i detta sammanhang. Men det finns många
andra branscher som också har stora problem med oseriösa
näringsidkare.
Trots att ekobrotten ökar på det sätt som ovan
beskrivits, minskar polisens resurser. Antalet ekopoliser
har minskat med runt en tredjedel på två år.
Ekopoliserna kan konstatera att listan blir allt längre
över de anmälningar som inte har hunnit att utredas. Det
är en resursfråga. Fler ekopoliser och utredare kommer att
korta kölistan. Mer resurser behövs för att stävja
utvecklingen. De anslag som beviljas för
ekobrottsbekämpning är lönsamma investeringar. Ökade
resurser till denna verksamhet är en samhällsekonomisk
vinst som dessutom visar att vi inte accepterar det moraliska
förfall som ekobrottsligheten utgör.
Men kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan
inte enbart föras genom utredningsresurser och straffskalor.
Det handlar också om solidaritet och moral.
Samhällssolidaritet och moral i ett vidare perspektiv
påverkas av det samhällsklimat vi lever i. Situationen i
samhället kan förändras genom information och
opinionsbildning. Av tradition har folkrörelserna haft en
stor betydelse när det gäller att bedriva upplysning och
opinionsbildning. Under senare år har dock folkrörelsernas
roll minskat såväl på detta område som andra. Detta har
flera orsaker. Det handlar om såväl en krympande ekonomi
som människors inställning till folkrörelsernas roll och
möjligheter.
Trots denna inte särskilt optimistiska beskrivning av
situationen, vad gäller såväl utredningsresurser som
opinionsbildandet, finns det ändå exempel på insatser som
är värda att stödja och utveckla i detta avseende.
Tack vare de ekonomiska resurser som
Justitiedepartementet tidigare avsatt för
informationsinsatser har några olika projekt etablerats på
detta område. I Örebro län har Högskolan, berörda
myndigheter, BRÅ och Landsorganisationen inlett ett
informations- och utbildningsarbete som har till syfte att
öka kunskaperna hos löntagarna om tillvägagångssätt och
former för ekobrottsligheten inom näringslivet och
företagandet.
I LO-distriktet sydöstra Sverige genomförs ett arbete
med namnet Facket i Sommarland. Arbetet går ut på belysa
bristerna i kontrollen av den tillfälliga handeln och den
ekobrottslighet som i skuggan av detta kan pågå. Resultatet
visar på brister i lagstiftningen. Dessa brister har också
redovisats i en rapport till riksdagens revisorer.
Det ovan redovisade pekar på att det finns många olika
sätt att bedriva upplysning och information. Andra
folkrörelser kan säkert spela en lika aktiv roll på detta
område i samarbete med myndigheter och experter. Det är
därför angeläget att resurser även fortsättningsvis skapas
för insatser av den här karaktären. Genom det engagemang
och de erfarenheter som folkrörelserna besitter kan
utvecklingen på det här området påverkas med
förhållandevis mindre resurser än om kampen mot den
ekonomiska brottsligheten enbart skall föras i former av
utredningsresurser och straffskalor.
Men det är också viktigt att det finns resurser till att följa
upp resultatet av det arbete som organisationerna bedriver.
Det är ofta resursbrist som gör att man inte kan ta itu med
de idéer och uppslag som kommer fram. Det borde vara
möjligt att förstärka polisens utredningsresurser med
ekonomer och revisorer som är särskilt utbildade för att
hjälpa till med att granska bokföring och annan
dokumentation. Det skulle både höja den samlade
kompetensen och bidra till att minska antalet ärenden som
väntar på att utredas.
nHemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av insatser för att
bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Stockholm den 24 januari 1994
Hans Karlsson (s)
Bengt Kronblad (s)