Regeringen och Rikspolisstyrelsen har sedan flera år uppmärksammats på den besvärliga resurssituationen för polisen i Uppsala län. Att det är en snedfördelning mellan olika län är väl känt, det finns belagt i siffror.
Under 1993 förvärrades situationen i Uppsala län ytterligare då hänsyn inte togs till länens olika rationaliseringsmöjligheter när sparkraven inom polisväsendet lades ut. Situationen förvärrades än mer genom att regeringen beslutade att avsätta omfattande extra resurser till de tre storstadslänen, vilket fått till följd att övergången till en mer rättvis och behovsanpassad resursfördelningsmodell dragit ut på tiden.
Det är allvarligt att den omfördelning som Rikspolisstyrelsen anser behövs inte kommit till stånd. En planenlig övergång måste omedelbart påbörjas.
Uppsala län expanderar kraftigast i landet. Storstadsproblematik har i vissa delar kunnat iakttas vad gäller Uppsalaområdet med dess närhet till Stockholm och Arlanda. Belägg finns för att kontakterna österut kommer att innebära nya krav på polisen.
Uppsala län med landets fjärde stad borde befinna sig betydligt närmare storstadsregionernas position, eller i vart fall riksgenomsnittet, när det gäller resurstilldelning än vad som i dag är fallet. Av Rikspolisstyrelsens årsredovisning hösten 1993 framgår att endast sju län har en lägre resurs per innevånare till sitt förfogande än Uppsala.
Läget innebär för länet att den organiserade brottsligheten, yrkeskriminaliteten och narkotikabrottsligheten inte kan bekämpas i den omfattning som situationen kräver. Det framgår av Rikspolisstyrelsens egen redovisning att inget län har lägre kostnad per brottsbalksbrott än Uppsala län. Kostnaden i jämförelse med antalet brottsbalksbrott ligger hela 2 000 kr under riksgenomsnittet (6 222 kr i jämförelse med 8 230 kr). Man måste dra den slutsatsen att rationaliseringseffekter inte kan förväntas uppväga den kvarstående snedfördelningen. Den förändring som skett och sker när det gäller ökad befolkning och brottslighetens utveckling måste följas upp vid fördelningen av polisväsendets resurser.
En förstärkning måste nu ske av de ekonomiska resurserna till polisväsendet i Uppsala län. I den ekonomiska situation som råder är det förståeligt om en förändring inte kan ske i ett slag men den måste påbörjas nu!!
I Socialdemokraternas partimotion föreslås en resursförstärkning på 52 miljoner kronor för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att Uppsala läns storstadskaraktär och särskilda situation beaktas även i detta fall och att Uppsala län får rättmätig del av denna förstärkning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av mer resurser till polisväsendet i Uppsala län,
2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av extra resurser till Uppsala län för åtgärder mot ekobrott.
Stockholm den 25 januari 1994 Ingrid Andersson (s) Birgitta Dahl (s) Björn Kaaling (s) Gunnar Thollander (s)