Polisens organisation och indelning i polisdistrikt har
under senare tid varit föremål för livlig debatt och beslut. I
några län har de olika polisdistrikten sammanslagits till ett
polisdistrikt för hela länet. Skälen härtill har varit att få en
rationellare organisation till lägre kostnader.
I varje polisdistrikt skall finnas en polisstyrelse som
består av polischefen och biträdande polischefen samt lägst
sex och högst tio valda ledamöter samt lika många
suppleanter. Ledamöterna väljs av kommunfullmäktige
eller av landstinget om polisdistriktet består av mer än en
kommun.
För att stärka medborgarinflytandet över den lokala
polisorganisationen infördes från den 1 januari 1991 en
möjlighet att inrätta en eller flera polisnämnder för att
under polisstyrelsen leda polismyndigheten inom den eller
de delar av polisdistriktet som styrelsen bestämmer.
Polisnämnd består förutom av polischefen av lägst fem
och högst tio ledamöter med lika många suppleanter som
utses av polisstyrelsen.
Med hänsyn till de förändringar som nu genomförs, och
som innebär väsentligt större polisdistrikt, anser vi det mera
befogat än tidigare att utnyttja möjligheten att välja
polisnämnder. För att bibehålla en god lokal förankring av
polisverksamheten ser vi det som angeläget att ledamöterna
av polisnämnden har en god förankring i sin kommun. Vi
anser därför att kommunernas förslag på kandidater i
polisnämnd skall inhämtas före polisstyrelsens val av
ledamöter och suppleanter. Då en ny mandatperiod, med
troligtvis ändrad längd, börjar den 1 januari 1995 för
polisstyrelserna bör frågan om nomineringsförfarandet vid
val av polisnämnder avgöras snarast.
Antalet polisnämnder inom varje polisdistrikt bör
liksom nu beslutas av polisstyrelsen. Polisstyrelsen bör
väljas på samma sätt som för närvarande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
ändring i polislagen, vad gäller val av polisnämnd, som
anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1994
Bo Arvidson (m)
Rune Rydén (m)