Polisens organisation och indelning i polisdistrikt har under senare tid varit föremål för livlig debatt och beslut. I några län har de olika polisdistrikten sammanslagits till ett polisdistrikt för hela länet. Skälen härtill har varit att få en rationellare organisation till lägre kostnader.
I varje polisdistrikt skall finnas en polisstyrelse som består av polischefen och biträdande polischefen samt lägst sex och högst tio valda ledamöter samt lika många suppleanter. Ledamöterna väljs av kommunfullmäktige eller av landstinget om polisdistriktet består av mer än en kommun.
För att stärka medborgarinflytandet över den lokala polisorganisationen infördes från den 1 januari 1991 en möjlighet att inrätta en eller flera polisnämnder för att under polisstyrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av polisdistriktet som styrelsen bestämmer.
Polisnämnd består förutom av polischefen av lägst fem och högst tio ledamöter med lika många suppleanter som utses av polisstyrelsen.
Med hänsyn till de förändringar som nu genomförs, och som innebär väsentligt större polisdistrikt, anser vi det mera befogat än tidigare att utnyttja möjligheten att välja polisnämnder. För att bibehålla en god lokal förankring av polisverksamheten ser vi det som angeläget att ledamöterna av polisnämnden har en god förankring i sin kommun. Vi anser därför att kommunernas förslag på kandidater i polisnämnd skall inhämtas före polisstyrelsens val av ledamöter och suppleanter. Då en ny mandatperiod, med troligtvis ändrad längd, börjar den 1 januari 1995 för polisstyrelserna bör frågan om nomineringsförfarandet vid val av polisnämnder avgöras snarast.
Antalet polisnämnder inom varje polisdistrikt bör liksom nu beslutas av polisstyrelsen. Polisstyrelsen bör väljas på samma sätt som för närvarande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i polislagen, vad gäller val av polisnämnd, som anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1994 Bo Arvidson (m) Rune Rydén (m)