Enligt det nya budgetsystemet skall riksdagen och
regeringen inte längre bestämma storleken på intagningen
till polishögskolan.
All utbildning både grundutbildning och
vidareutbildning skall betalas av den lokala
polisorganisationen. Det är Rikspolisstyrelsen som skall
bestämma hur många elever som skall tas in till
grundutbildning varje år. Beslutet skall grunda sig på en
egen prognos rörande länens och de lokala myndigheternas
förutsedda behov av nya poliser. Rikspolisstyrelsen skall
också beakta behovet av att hålla en jämn intagningsnivå
mellan åren när antalet elever bestäms. Anställning som
polis i den lokala polisorganisationen bör kunna sökas och
erhållas först i samband med att grundutbildningen
avslutats.
I december 1993 gav riksdagen regeringen ett uppdrag
att tillsätta en parlamentarisk utredning vars uppgift skall
vara att se över den centrala polisorganisationen m.m.
Denna utredning kommer också att få uppdraget att utreda
frågan om polishögskolans framtida konstruktion och
finansiering samt om grundutbildningssystemet i övrigt.
Utredningen skall även överväga hur polishögskolan skall
samverka med högskoleväsendet.
Mot bakgrund av att regeringens riktlinjer för
polisverksamheten innehåller ett avsnitt som handlar om att
polisen i ökad utsträckning skall arbeta med
närpolisverksamhet finns det skäl att reflektera över om
polisutbildningen såsom den bedrivs idag är rätt utformad
för denna nya inriktning.
När det gäller närpolisverksamhet har vi i Sverige tagit
intryck av den utveckling som ägt rum på detta område i
USA och Storbritannien. Bakgrunden till den nya
inriktningen i USA och Storbritannien är att det i det
traditionella polisarbetet -- utryckning och
brottsutredning -- har visat sig att en stor del av lednings-
och utvecklingssamarbetet ägnas åt interna spörsmål. Det
nya sättet att arbeta skall i stället vara inriktat på analys om
vilka åtgärder som egentligen skall behövas för att
förebygga brott och ordningsstörningar. Det har också visat
sig att allmänheten och lokalsamhället i övrigt ofta är
outnyttjade resurser. För att kunna utveckla
närpolisverksamheten krävs delvis nytt arbetssätt för
polisen. Det går ut på att systematiskt kartlägga och åtgärda
sådana förhållanden som ger upphov till brott och
ordningsstörningar. För att kunna nå någon effekt med
detta arbetssätt måste det anpassas till lokala förhållanden.
En ökad inriktning mot närpolisverksamhet förutsätter
metodutveckling och attitydförändringar inom
polisorganisationen.
En ökad inriktning mot närpolisverksamhet kräver viss
omläggning av polisutbildningen. Eftersom den tidigare
nämnda parlamentariska utredningen kommer att få
uppdraget att se över polisutbildningen förutsätts att
utredningen i denna översyn också beaktar de nya krav som
kommer att ställas på polisen inför en övergång till
närpolisverksamhet.
Den parlamentariska polisutredningen kommer att ha
ett stort uppdrag i att ta fram förutsättningarna för den
framtida polishögskolans konstruktion och finansiering
liksom att den skall se över grundutbildningens innehåll och
uppbyggnad.
Mot bakgrund av att detta översynsarbete nu skall
genomföras vore det angeläget att den parlamentariska
utredningen också får i uppdrag att pröva förutsättningarna
att frångå ordningen med en enda utbildningsort i landet.
En uppdelning av polisutbildningen på två eller tre orter i
landet skulle kunna medföra många kvalitativa fördelar.
Genom förläggning av polishögskolan i anslutning till en
högskola eller ett universitet vinner polishögskolan
automatiskt möjlighet att få tillgång till kvalificerade lärare
och föreläsare. Förutsättningarna att förlänga och fördjupa
de teoretiska inslaget i polisutbildningen skulle avsevärt
förbättras liksom möjligheterna att på sikt erbjuda
kvalificerade specialistinriktningar mot t.ex. data eller
ekonomi. Detta skulle underlätta för polisen att
tillhandahålla kvalificerade utredare i en takt som
samhällsutvecklingen kräver.
Sedan Sverige blivit medlem i EU kommer polisen
framöver att behöva mer poliser med kvalificerad
språkutbildning. Även dessa kunskaper kommer på ett
naturligt sätt att kunna tillföras en polisutbildning som
ligger i anslutning till en högskola eller universitet.
De traditionella polisämnena skulle inte behöva bli
eftersatta för att polishögskoleutbildning erbjuds på mer än
ett ställe i landet. Den polisstuderande skulle med ett
sådant arrangemang tillhandahållas en miljö som skapar
förutsättningar att under studietiden bredda sitt
kunskapsinhämtande och dessutom på fritiden genom
studentkåren och föreningslivet kunna knyta kontakter med
studerande från andra utbildningar.
Polisutbildningen har allt att vinna på att bli förlagd till
ytterligare ett par orter där både goda studie- och
miljömässiga villkor föreligger.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att direktiven till den kommande
parlamentariska polisutredningen också skall omfatta en
prövning av att förlägga polishögskoleutbildning på mer än
en ort i landet.