Systematiska skatteundandraganden och ett ekobrott
har idag en sådan omfattning att samhället utöver vad som
tidigare har gjorts, måste sätta in ytterligare resurser och
utnyttja de redan befintliga på ett effektivare sätt. I ett läge
där alla får knappa in och spara är det fördärvligt för
samhällsmoralen och upplevs som djupt orättvist att vissa
inte behöver delta utan istället kan plundra företag, gå i
konkurs eller på annat sätt undandra sig sitt samhällsansvar.
I bank- och fastighetskrisens spår förfasade vi oss över
den dåliga moral som råder inom sektorn. Det får inte
stanna vid denna förfasan utan vi måste ta lärdom av det
som skett och vidta åtgärder för att undvika att samma
misstag upprepas.
Redan nu börjar visan om igen. Kreditgivarna börjar få
mer pengar i kassakistorna. Det börjar dyka upp glättade
reklamerbjudanden om krediter, precis som i slutet av 1970-
talet. Fastigheterna som var i sväng som värst under 1980-
talet säljs nu ut delvis till samma klientel som förra gången.
Mervärdesskatten används som en finansieringsform för
tvivelaktiga affärer.
Skall vi undvika att samma misstag upprepas med stora
kostnader för samhället, måste vi nu skapa förutsättningar
för att effektiva motåtgärder skall kunna sättas in i tid. För
den skull bör riksdagen klara ut samordningsfrågorna. Idag
arbetar skattemyndighet, kronofogdemyndighet, polis,
åklagare och konkursförvaltare med dessa frågor.
Samarbete sker i en del fall efter initiativ från någon
myndighet.
Trögheten i detta system utnyttjas av mindre
nogräknade element till plundring av företag, planerade
konkurser m.m. Skattebetalarna får betala notan.
Samhället måste värna sig mot plundrarna genom ett
betydligt tidigare och effektivare ingripande än som sker
idag. För detta måste det finnas en klar fungerande
organisation. Någon måste sköta samordningsfunktionen.
Det saknas idag. Därför bör en grupp bestående av
representanter för Riksskatteverket, Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelen ges detta ansvar på alla nivåer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvaret för samordningen i
kampen mot systematiska skatteundandraganden och
ekobrott.
Stockholm den 20 januari 1994
Rune Evensson (s)
Ingvar Johnsson (s)
Britt Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)