Den ekonomiska brottsligheten åderlåter samhällets
resurser på tiotals miljarder kronor varje år.
Konkurrensförhållandena i näringslivet snedvrids och
irreguljära förmögenhetsöverföringar kommer till stånd.
Såväl rättssäkerheten som den demokratiska kontrollen i
vårt land hotas.
Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten måste
ges hög prioritet genom en särskild satsning på det
kriminalpolisiära området samt åklagarområdet.
Satsningen bör inriktas på ökad samordning och
kompetenshöjning.
En allvarlig brist i dagens rättsväsende är att
åklagarkåren under senare år har dränerats på kvalificerad
personal, på grund av bl.a. ofördelaktiga avtalsvillkor och
en otillfredsställande lönenivå i jämförelse med vad
näringslivet kan erbjuda. Uppgiften att utföra åtal i stora
ekobrottmål är mycket krävande och fordrar stor
kompetens, skicklighet och uthållighet. Personalen måste
besitta kunskaper inom straffrätt, civilrätt, skatterätt,
redovisning/ekonomi samt insikter om affärsteknink, bank-
och finansverksamhet och internationell handel.
En central myndighet bör tillsättas för att samordna och
utveckla den kompetens som är nödvändig på detta
expansiva och dynamiska brottsområde. Myndighetens
uppgift bör vara att utveckla och samordna mycket
kvalificerad personal såsom specialutbildade poliser,
åklagare, skatterevisorer, tullpersonal, kronofogdar från
specialindrivningsenheterna och auktoriserade revisorer.
Myndigheten bör också ha rätt att uppdra åt
privatpraktiserande processadvokater att utföra åtal vid
allmän domstol. Man bör mera frigöra processinsatsen från
brottsutredningen. Statsadvokater och statsåklagare bör
koncentrera sina insatser på att utföra talan i rätten.
Myndigheten bör också bevaka vilka lagstiftningsåtgärder
som erfordras för att skärpa rättsordningen inom området.
Inrättandet av en sådan central myndighet bör både
kunna reducera de administrativa kostnaderna och öka
slagkraften i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
Då den ekonomiska brottslighetens metoder och teknik
utvecklas med stor snabbhet står samhällets rättsskipning
inför stora problem. Att preskriptionstiderna hinner gå ut
för de olika brotten för åtal och straff är en ytterligare
komplikation. I syfte att stävja den negativa utvecklingen
bör regeringen överväga en förlängning av
preskriptionstiderna för ekonomisk brottslighet.
Detta är viktigt inte minst för att visa samhällets hållning
till ekonomisk brottslighet och därmed markera
lagstiftningens normgivande karaktär.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en central
myndighet för bekämpande av den ekonomiska
brottsligheten,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förlängning av preskriptionstiderna för ekonomisk
brottslighet.
Stockholm den 19 januari 1994
Holger Gustafsson (kds)