I proposition 1992/93:210 om ny ordningslag m.m.
föreslog regeringen bl.a. att det tidigare gällande generella
tillståndskravet vad gäller användning av fyrverkerier inom
områden med detaljplan skulle upphävas. I stället föreslogs
en regel med krav på tillstånd när användningen av
pyrotekniska varor i det enskilda fallet medför risk för
skada på eller olägenhet för person eller egendom (3 kap. 7
§). De omständigheter som i första hand skulle beaktas vid
denna riskbedömning är tidpunkten och platsen. Enligt
förslaget skulle tillståndskravet inte ha någon generell
avgränsning och inte heller vara avgränsat till varor av visst
slag. Det skulle vidare genom lokala föreskrifter vara
möjligt att utvidga tillståndskravet till att gälla generellt i
vissa avseenden (3 kap. 9 §). En kommun skulle således ha
möjlighet att föreskriva att pyrotekniska varor inte får
användas utan tillstånd inom områden som är särskilt
känsliga, t.ex. vid sjukhus eller vårdhem. Kommunen skulle
enligt förslaget även kunna helt förbjuda användningen av
pyrotekniska varor där sådana över huvud inte bör få
förekomma, t.ex. på innetorg och liknande offentliga
platser. Riksdagen beslutade (1993/94:JuU1) enligt
regeringens förslag.
Erfarenheterna visar redan att gällande regler är klart
otillräckliga för att stävja missbruk av pyrotekniska varor
och överträdelser av fyrverkeribestämmelserna. I samband
med det senaste nyårsfirandet har ett osedvanligt stort antal
anmälningar om sådant missbruk inrapporterats till
polismyndigheterna på många håll i landet. Antalet fall av
skador på grund av felaktig användning av fyrverkeripjäser
är uppenbarligen också mycket stort. Det rör sig i flera fall
om svåra hand- och ögonskador.
Från polishåll bedömer man skadeverkningarna av
denna oansvariga hantering av pyrotekniska varor så
allvarligt att man i flera större städer förenat sig i en
skrivelse till Justitiedepartementet i vilken man kräver
skärpta regler mot försäljning och användning av
fyrverkeripjäser.
En stor del av problemen kan sannolikt hänföras till
försummelser vad gäller information om riskerna med
användning av fyrverkerier liksom en större eller mindre
nonchalans från handelns sida vad gäller kontroll av
legitimation hos ungdomar. I dag har praktiskt taget varje
typ av försäljningsställe tillstånd att saluföra
fyrverkeripjäser, vilket torde förklara en hel del av rådande
problem.
För att komma till rätta med detta uppenbara missbruk
torde en rad åtgärder krävas:
Vi vill föreslå följande åtgärder i syfte att stävja
missbruk av användningen av pyrotekniska varor:
1. Översyn av gällande regelverk.
2. Begränsning av rätten att saluföra pyrotekniska varor
till företag som normalt har tillstånd till sådan försäljning.
3. Ingen försäljning av pyrotekniska varor tiden före
nyåret enligt regler som gäller i Danmark.
4. Absolut skyldighet för handlare att avkräva
legitimation vid försäljning av pyrotekniska varor.
5. Särskilt tillstånd för användning av vissa typer av
fyrverkerier, dels sådana med särskilt stor sprängverkan och
dels den typ av ''smällare'' som erfarenhetsmässigt i stor
utsträckning används för okynnesändamål.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om användningen av
pyrotekniska varor.
Stockholm den 13 januari 1994
Bengt Silfverstrand (s)
Birthe Sörestedt (s)