Motion till riksdagen
1993/94:Ju16
av Sigrid Bolkéus och Lena Klevenås (s)

med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.


I propositionen föreslås att kompanichefen skall kunna
besluta om upp till tio dagars löneavdrag för värnpliktiga
som gör sig skyldiga till disciplinförseelser. Daglönen är nu
38 kr.
Förslaget förstärker makten för kompanichefen som
redan beslutar om varning, extratjänst och utegångsförbud.
Detta samtidigt som antalet disciplinförseelser per
värnpliktig konstant minskar. Beslut om löneavdrag kan
med gällande lagstiftning bara beslutas av regementschefen
eller motsvarande. Regeringens förslag innebär att samma
person beslutar om straff, verkställer samt ansvarar för den
budget där löneavdragen hamnar.
Enligt regeringen garanteras rättssäkerheten genom att
kompanichefens beslut alltid kan överklagas till
regementschefen och vidare till vanlig domstol. I praktiken
överklagar en värnpliktig sällan eller aldrig med tanke på
kommande tjänstgöring under det kompanibefäl som fattat
beslutet och med tanke på slutbetyget. Av samma skäl
undviker värnpliktiga att påtala att ett befäl kan ha
överskridit sina befogenheter.
En enkätundersökning som gjordes 1993 bland 8 000 
av landets 38 000 
värnpliktiga visar att 40 % 
blivit utsatta för kollektiv bestraffning och var fjärde
värnpliktig blivit utsatt för ''grå'' bestraffning. Dessa
''straff'' är ej reglerade i lag. Undersökningen visar också att
var fjärde värnpliktig inte över huvud taget blivit
informerad om de militära regler som gäller inom försvaret.
Liksom Sveriges Centrala Värnpliktsråd anser vi att
propositionens förslag om att kompanichefen skall kunna
besluta om löneavdrag bör avslås och att en total översyn
görs av disciplinsystemet.
Vi ifrågasätter rättssäkerheten när samma person kan
besluta om både straff och verkställighet. Det bör övervägas
ifall beslut om straff vid disciplinförseelser skall flyttas till
högre nivå än kompanibefälen. Värnpliktsrådet föreslår en
juridisk nämnd bestående av ett rättsvårdsbefäl,
personalvårdsbefäl och en värnpliktig utan beslutsrätt men
med yttranderätt. Dessa personer finns redan ute på
förbanden, vilket möjliggör en snabb handläggning. En
jävssituation uppkommer inte och nämnden kan döma
objektivt utan personliga värderingar. Dessutom skulle
mera enhetliga regler tillämpas på kompanierna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att
kompanibefäl skall få rätt att besluta om löneavdrag,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
disciplinsystemet inom försvaret.

Stockholm den 22 januari 1994

Sigrid Bolkéus (s)

Lena Klevenås (s)