Motion till riksdagen
1993/94:Jo73
av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)

med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m. (kompletteringsproposition)


Svenska sågverksindustrin domineras av mindre och
medelstora företag ofta belägna i landets skogsbygder där
de utgör den dominerande arbetsgivaren på orten. Det finns
ca 350 sågverksföretag som driver sågverksrörelse i
industriell skala. De flesta av dessa exporterar en stor del
av sin produktion och bidrar till ett positivt
handelsbalansnetto på ca 12 miljarder kronor under 1993.
Priserna på exportmarknaden är helt beroende av vad
kunderna ute i världen är villiga att betala och några
möjligheter att kompensera kostnadsökningar här i Sverige
med högre produktpriser finns ej.
Sågverkens energiförbrukning är relativt hög i
förhållande till det förädlingsvärde som åstadkommes. Det
beror på det energibehov som finns för torkning av trävaror
i för ändamålet avsedda virkestorkar. Energiförsörjningen
baseras till övervägande del på förbränning av bark och
spån i egna pannor, med stöd från el och olja vid haveri etc.
Dessa biobränsleeldade pannor har högt årligt utnyttjande,
7000--8000 timmar är vanligt, beroende på att torkningen är
en kontinuerlig process som körs året runt.
Bränsletillförseln till pannorna sker utan mätning av tillförd
energi och någon mätning av använd energi förekommer
normalt inte.
Insatserna som görs för att minska NOx-utsläppen måste
stå i rimlig proportion till den effekt som kan förväntas och
sättas in på områden som har avgörande betydelse.
Beträffande NOx-utsläppen så är vägtrafiken den enskilt i
särklass största emittenten. Installationskostnader för att
bestämma utsläppsmängder är stora, inte minst för de små
och medelstora företag som sågverksindustrin
representerar.
Det är tveksamt om effekten av avgiftssystemet står i
rimlig proportion till kostnaderna för att installera och
administrera systemet. Den minskning av utsläppen som
kan uppnås genom andra åtgärder, t ex kontinuerlig tillsyn
inom ramen för miljöskyddslagen, är nog så viktig. Därför
bör biobränslen kunna undantas.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undantag för biobränslen.

Stockholm den 10 maj 1994

Karin Starrin (c)

Kjell Ericsson (c)