Hotet om en militär konflikt som kan beröra vårt land
har kraftigt minskat. Men andra hot än de militära växer
samtidigt och särskilt då det internationella miljöhotet.
Resurser som nu används på den militära sidan borde kunna
användas för att skydda, förbättra och återställa miljön.
Detta var tanken bakom förslaget till en FN-studie om
militära resurser för miljö. Dels behövs resurser mobileras
för att effektivt möta hotet mot den globala
miljöförstörelsen, dels finns inom den militära sektorn
adekvata resurser som kan användas för detta ändamål.
En FN-studie under svenskt ordförandeskap arbetade
under kort tid fram en enig rapport, som enligt beslut i FN
fördes fram till FN:s konferens för miljö och utveckling
(UNCED) i Brasilien l992, men vars förslag på grund av den
dåvarande amerikanska regeringens motstånd inte var
möjliga att få med i slutdokumentet.
Några av de förslag som rapporten ger över möjlig civil
användning av militära resurser är: satellitteknologi för
övervakning av jordbruk, torka, miljö m.m.,
skogsplantering och annan markvård i tredje världen, u-
hjälpsinsatser bl.a. i form av transporter och
katastrofarbete, kalkning av sjöar och skogar med hjälp av
militära flygplan och fartyg, bekämpning av oljeutsläpp och
forsknings- och utvecklingsresurser för globala
miljöinsatser. Teknik, instrument och system som används
för militära ändamål kan t.ex. användas för miljövarning
och för återställandet av miljön.
Rapporten rekommenderade Förenta Nationerna att
stödja en miljöanvändning av militära resurser på olika sätt.
Alla miljödata, också den som fås via militära satelliter och
andra militära informationssystem, skall göras tillgängliga
globalt.
Vidare bör FN skapa en internationell
miljöräddningstrupp; ett slags ''gröna baskrar'', som står till
förfogande när ett land begär hjälp vid miljökatastrofer och
nödlägen. FN bör upprätta en kunskapsbank för
internationellt utbyte om aktuella nationella erfarenheter
av miljöanvändning av militära resurser.
Rapporten lade också förslag som riktade sig direkt till
nationerna. Alla miljökrav och all miljölagstiftning som
gäller det civila samhället skall också gälla all militär
verksamhet. Militären skall återställa den miljö de skadat.
Varje land bör granska sina miljöbehov och vilka militära
resurser som kan användas för miljön och göra upp en
nationell aktionsplan. Miljömässigt sund teknologi bör
utvecklas för förstörelse av vapen och miljöhänsyn infogas
i de militära forsknings- och utvecklingsprogrammen.
De konkreta förslagen kunde inte aktualiseras vid
UNCED. Med en ny administration i USA kan
förändringar förväntas. Vicepresident Al Gore har fört
fram liknande förslag i senaten redan 1990 och nu via ETF
(Environmental Task Force) har en grupp vetenskapsmän
givits tillstånd att arbeta med hemlig teknologi inom
försvarssektorn i avsikt att utnyttja detta i miljöarbetet,
t.ex. SOSYS-systemet för avlyssning av sovjetiska ubåtar
under oceanerna. Senaten har för SERDP (Strategic
Environmental Research and Development Program)
anslagit l80 miljoner dollar l993, varav l00 miljoner dollar
från försvarsbudgeten.
SERP är ett tre-departementalt program. Förutom
försvarsdepartementet deltar också energi och EPA
(miljö). Programmet är uppdelat i sex teknologiområden: l)
alternativ/ren energi, 2)
uppfyllelse av miljökrav, 3)
miljövård, 4)
global miljöförändring, 5)
miljörestauration, 6)
förhindrande av miljöförstöring.
Regeringen bör nu ta initiativ vid CSD (Commission for
Sustainable Development) i FN för att följa upp FN-studien
om att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen
i studien.
Regeringen bör därtill genomföra de nationella förslag
som föreslås i rapporten.
I miljörapporten, STATE OF THE WORLD -9l, som
tagits fram av det ansedda amerikanska World Watch
Institute slås fast att militären är en av världens enskilda
största miljöförstörare.
Några av de miljöproblem som militären förorsakar är
utsläpp från militära flygplan, skjutning vid övningsfält och
skjutbanor, buller samt de problem som hänger samman
med destruktion av gammal ammunition.
Militären står för ca 25 %
av all flygbränsleförbrukning i landet och svarar för
en mycket stor del av flygets samlade utsläpp. Det militära
flyget är undantaget från den miljöskatt för utsläppta
avgaser som gäller civilflyget. Detta är inte rimligt.
Militären står för hela 90 %
av det samlade spill på mellan 800 och 900 ton som
årligen uppstår vid hantering och transporter av flygbränsle
enligt en studie gjord vid Institutet för Vatten- och
Luftvårdsforskning, IVL.
Ett annat militärt miljöproblem är övningsskjutningar
som leder till utsläpp av sprängämnen och metallskrot i
naturen. Metaller som koppar och bly släpps ut i stora
mängder. Ingen synes ha kontroll på hur mycket som på det
viset släpps ut årligen. Vid studier som gjorts vid den norska
försvarskommissionen l99l visade att så mycket som en
tredjedel av hela Norges blyutsläpp härrörde från militära
skjutövningar.
Buller är ett annat militärt miljöproblem. Vid militärens
flygningar uppstår ett mycket kraftigt buller. Detta är ett
problem som kommer att förvärras när JAS-planet tas i
drift. Om JAS placeras ut på flottiljerna kommer över 70 000
människor att hamna inom kraftiga bullerstörda
områden. Som exempel kan nämnas att hela Uppsala och
stora delar av Luleå kommer att drabbas av buller som vida
överstiger de gränsvärden som gäller för nyproduktion av
bostäder (55 dB).
Destruktion av gammal ammunition ger också
miljöproblem. Den sker främst vid Vingåkersverken och på
Trängslets skjutfält i Älvdalen. Cirka hälften av den
ammunition som förra året destruerades genom sprängning
i Sverige har importerats från Tyskland. I Tyskland är det
av miljöskäl inte tillåtet att destruera ammunitionen där.
Ingen myndighet har kontroll över vad destrueringen av
hundratals ton ammunition i Älvdalen får för
miljökonsekvenser. Destruktion av ammunition är
nödvändig och positiv men denna verksamhet måste ske
under miljömässigt acceptabla former. Också produktion av
krigsmateriel för med sig miljöproblem. Det gör också
militära övningar som för med sig skador på terräng och
djurliv.
Idag har ett visst miljöarbete påbörjats inom försvaret.
Först l995 kommer en samlad saneringsplan för
miljöskadade områden att redovisas. En förstudie har
påbörjats med syfte att upprätta ett försvarsgemensamt
register över miljöfarliga ämnen, som skall underlätta
arbetet med att ersätta miljöfarliga ämnen och
verksamheter. Några miljökonsekvensutredningar har
emellertid inte gjorts, inga redovisade konkreta planer eller
åtgärdsprogram för att begränsa utsläpp i luft och vatten.
FOA har nyligen fått i uppdrag att utarbeta ett underlag
för en övergripande miljöpolitik för försvarsmakten. Men
regeringen markerar tydligt att i denna miljöpolicy skall
avvägningar i miljöhänseende m.m. göras mellan
försvarsmakten och andra samhällssektorer.
Det är viktigt att militärens miljöförstöring
dokumenteras på ett genomgripande sätt. En utredning bör
tillsättas med uppgift att genomföra en grundläggande
genomgång av de miljökonsekvenser som den svenska
militära verksamheten för med sig. Utredningen bör
komma med förslag om hur militärens miljöförstörelse kan
minskas. Det är rimligt att kostnaderna för att sanera den
militära miljöförstöringen belastas försvaret.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ vid
CSD (Commission for Sustainable Development) för att
följa upp FN-studien om att rädda och återställa miljön i
enlighet med förslagen i densamma,
2. att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-
studiens nationella förslag och lägger fram förslag om att
alla miljökrav och miljölagstiftning, som gäller det civila
samhället, också skall gälla all militär verksamhet,1
3. att riksdagen hos regeringen begär en nationell
aktionsplan för hur militära resurser kan användas för att
rädda eller återställa miljön i enlighet med motionen och
FN-rapporten,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör
utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära
forsknings- och utvecklingsprogrammen, m1
5. att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast
genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om
hur den kan minskas,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att militären skall återställa den miljö den skadat,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kostnaderna för att återställa tidigare militär
miljöförstöring bör belasta försvaret.1
Stockholm den 25 januari 1994
Maj Britt Theorin (s)
Margareta Winberg (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Ines Uusmann (s)