FN:s miljökonferens 1972 var epokgörande och ökade
påtagligt miljömedvetandet i världen. Den blev startsignal
för ett omfattande mellanstatligt miljösamarbete.
Miljökonferensen i Rio de Janeiro 20 år senare blev
ytterligare ett viktigt och betydelsefullt steg i miljöarbetet.
Riokonferensen (UNCED) hade miljö och utveckling
som tema. Mycket tid ägnades åt miljöförstörelse och
fattigdom samt utvecklingsländernas miljöproblem.
Genom Riodeklarationen har de deltagande länderna åtagit
sig att sträva mot en hållbar utveckling, som bygger på en
anpassning till de naturliga kretsloppen. För första gången
har vi fått ett långsiktigt miljömål som omfattas av alla
länder.
På Riokonferensen antogs också Agenda 21, som är en
handlingsplan och vägvisare för att uppfylla de långsiktiga
mål som anges i Riodeklarationen. Agenda 21-arbetet har
redan nu fått stort genomslag i vårt land och i världen.
Många kommuner är igång med eget lokalt Agenda 21-
arbete. Även miljögrupper, företag och enskilda personer
arbetar aktivt för att Agenda 21 skall förverkligas.
Regeringens proposition 1992
överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen
(1992/93:13) om UNCED. Där redovisades
konferensresultatet, regeringens syn på detsamma och hur
besluten från Riokonferensen skulle förverkligas. Det blev
emellertid inte några konkreta förslag utan regeringen
lovade återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.
Nu har regeringen presenterat en proposition för hur
man tänkt genomföra de beslut som fattades vid FN:s
konferens om miljö och utveckling 1992. Riksdagen föreslås
fatta två beslut; dels att godkänna den huvudsakliga
inriktningen av arbetet med att genomföra Riobeslutet och
dels att godkänna den huvudsakliga inriktningen av den
svenska strategin för det globala samarbetet för hållbar
utveckling.
Propositionen ger en genomgång av svensk miljöpolitik.
Men precis som flera andra propositioner på miljöområdet
innehåller den mycket få konkreta förslag. Detta trots
löften om motsatsen i UNCED-skrivelsen. Återigen har
regeringen presenterat en proposition som till karaktären
mer liknar en skrivelse till riksdagen. Propositionens
allmänna utformning med en beskrivning av dagsläget och
främst förslag till en mängd utredningar bildar enligt vår
mening inte tillräckligt underlag för de beslut som riksdagen
föreslås att fatta.
Vi föreslår, att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
återkomma med förslag till mer preciserade mål, strategier
och medel.
Vi väljer ändå att kommentera en del tankar/förslag som
förs fram i propositionen. Samtidigt hänvisar vi till andra
socialdemokratiska motioner med denna inriktning som
lagts fram för riksdagen, särskilt gäller det vår miljömotion
''Mot en grön ekonomi''.
Uppföljning av Riobeslutet
I tidigare motioner har vi föreslagit att Riokonferensen
inklusive arbetet med Agenda 21 skall följas upp med en
brett sammansatt kommission med företrädare för bl a
riksdag, kommuner, näringsliv, fackliga organisationer,
forskare och föreningar. Kommissionens uppgift bör vara
att hålla samman den nationella uppföljningen och utgöra
inspirationskälla och idéspruta för svenskt miljöarbete. Att
vi valt en kommission beror på att den får en mer oberoende
ställning och därmed en bredare förankring i samhället än
regeringens förslag. Vår uppfattning delas av många av
remissinstanserna till ''Riodeklarationen om miljö och
utveckling och Agenda 21''.
Vi föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att
tillsätta en brett sammansatt kommission för svenskt
Agenda 21-arbete. Kommissionen bör också ha till uppgift
att förbereda FN:s stora uppföljning av UNCED, som är
planerad till 1997.
EES/EU
I regeringens strategi för uppföljning av Riobeslutet
skrivs i propositionen att ökade resurser bör disponeras till
miljöarbete inom ramen för EES och EU. I
budgetpropositionen finns emellertid inga ökade anslag för
sådant arbete. Möjligen kan en ökning av miljö- och
naturresursdepartementets förvaltningsanslag ses som en
sådan förstärkt resurs. Vad regeringen egentligen avser
framgår inte.
Socialdemokraterna anser att en förstärkning av det
europeiska miljöarbetet är nödvändigt, eftersom vi i så stor
utsträckning påverkas av EU:s miljöarbete och miljöregler.
Detta gäller antingen vi blir medlemmar i EU eller inte. Vi
anser att ökade personella resurser behövs både i Bryssel
och i andra europeiska länder. Det är ett effektivt sätt att
hitta kanaler till beslutsfattare och opinionsbildare i de olika
länderna.
I utredningen om miljökonsekvenserna av ett
medlemskap i EU anges flera miljökrav som behöver
uppfyllas för att svensk miljö inte skall bli sämre vid ett
medlemskap. Det gäller exempelvis att minska de ökade
transporternas miljöeffekter. Utredningens slutsatser
stärker vår tro att miljöarbetet gentemot övriga Europa
måste stärkas.
Dessa tankar utvecklas mer i vår miljömotion ''Mot en
grön ekonomi''. Där föreslår vi också riksdagen att anslå 2
miljoner kr till Kemikalieinspektionen för mer intensivt
arbete gentemot EU. Detta område är särskilt angeläget
med tanke på att EU skall se över sin kemikalielagstiftning
och förhoppningsvis skärpa kraven så att de når vår nivå
eller högre.
Miljökonsekvensbeskrivningar
Socialdemokraterna införde krav på
miljökonsekvensbeskrivningar i NRL. Vi anser att dessa är
bra instrument för att förebygga miljöproblem. En bredare
användning av miljökonsekvensbeskrivningar är därför
angeläget att införa. Viktiga beslut som tas av statliga verk
och kommuner samt en mängd nationella beslut, som t ex
skatteomläggningar, bör miljökonsekvensbeskrivas. Det får
emellertid inte bli en papperstiger som försvårar ett
effektivt beslutsfattande. I de flesta fall behövs endast en
översiktlig beskrivning av konsekvenserna för miljön innan
beslut fattas. I andra fall kan miljökonsekvenserna befaras
vara så stora att mer omfattande beskrivande arbete bör
läggas ner.
Vi ser positivt på regeringens förslag att se över
regelsystem, instruktioner, författningar m m för att
bedöma behovet av miljöanpassning. Men det får inte
stanna. Konkreta förslag till hur miljöregler skall inlemmas
i verksamheten måste utformas. Därför föreslår vi att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med en
sådan redovisning snarast.
Miljöövervakning
I regeringens proposition diskuteras vikten av att öka
engagemanget i den internationella miljöövervakningen
liksom etablerandet av ett miljödatacentrum i Kiruna.
Några beslut föreslås dock inte. Socialdemokraterna ställer
sig positiva till resonemanget om miljöövervakning.
Det är också angeläget att utveckla redovisningen av hur
väl miljömålen uppfyllts under året i samband med
presentation av finansplanen. Denna redovisning bör
kopplas till både en grön BNP och Naturvårdsverkets
miljöindex. Det krävs en utveckling av dessa tankar för att
miljöredovisningen skall bli förståelig för andra än experter.
Det är viktigt att miljöindex-systemet presenteras på ett
sådant sätt att det blir möjligt att jämföra förändringar över
tiden och koppla dem till hur väl landets miljömål uppfylls.
Vi föreslår att ett sådant uppdrag läggs på Naturvårdsverket
i samband med uppdraget att utveckla en strategi för
internationellt miljöövervakningsarbete.
Fysisk planering
Krav på kommunala översiktsplaner infördes i och med
plan- och bygglagen 1987. Meningen var att stärka
kommunernas fysiska planering. Tanken var även att
miljöhänsyn skulle tas med i planerna. Den första
omgången översiktsplaner är nu färdiga och Boverket har
sammanställt resultaten av detta arbete. Det verkar
emellertid som om miljöaspekterna är dåligt behandlade i
de flesta översiktsplaner. Detta är i så fall
otillfredsställande.
Vi föreslår därför att riksdagen begär att regeringen
redovisar Boverkets sammanställning. Därefter bör förslag
till åtgärder för att stärka miljöinslaget i planerna samt ge
dem större tyngd i det kommunala arbetet redovisas.
Riktlinjer bör i samband med detta utarbetas för
miljöanalyser och infogas i den föreslagna miljöbalken.
Regeringen bör redovisa de förslag till ändringar i PBL
respektive NRL som erfordras för att en skärpt miljöhänsyn
skall kunna genomföras.
Vi vill också ta upp vikten av att länsstyrelserna mer
aktivt arbetar med landskapsplanering. Den regionala
överblicken gör det möjligt för länsstyrelsen att planera
marken så att små biotoper, som är mycket värdefulla för
naturmiljön inklusive växter och djur, bevaras i tillräcklig
omfattning. Därtill behövs spridningskorridorer till
näraliggande marker.
De areella näringarna
Regeringen beskriver olika miljömål som skall gälla de
arella näringarna. Men när det kommer till konkreta
åtgärder blir texten mager. Vi noterar även att regeringen
förhåller sig passiv när det gäller stimulans till det
ekologiska jordbruket. På detta område är det
socialdemokraterna som drivit på. I årets jordbruksmotion
anslår vi 50 miljoner kronor till det ekologiska jordbruket.
I övrigt hänvisar vi till jordbruks- och miljömotionen där
vi närmare redogör för vårt alternativ.
Försvaret och miljön
Försvaret och miljön behandlas mycket översiktligt i
propositionen. Inga förslag med anknytning till miljön läggs
fram. Trots att den militära verksamheten har ankytning till
miljön på flera sätt; själva verksamheten förorenar miljön,
rester av gamla vapen m.m. finns kvar i naturen och
slutligen kan militären användas för att hjälpa till vid
miljökatastrofer. En stor del av den militära forskningen
borde också kunna användas i miljövårdens tjänst.
1993 års uppdrag att redovisa miljökonsekvenser av den
militära verksamheten är ett steg i rätt riktning. Men vi skall
inte stanna där. I första hand anser vi att militären i
möjligaste mån skall omfattas av de miljöregler som gäller
i samhällets övriga verksamheter. Detta gäller även
substitutionsprincipen. Dessutom bör all militär
verksamhet miljökonsekvensbeskrivas och bedömas utifrån
dessa kriterier. Det är också angeläget att områden som är
i behov av sanering åtgärdas. Detta bör ske inom ramen för
det normala försvarsanslaget. För övrigt hänvisar vi till den
socialdemokratiska motionen om fred och nedrustning.
Kommunerna och Agenda 21
Precis som regeringen anser vi att det lokala Agenda 21-
arbetet är viktigt. Under senare år har miljön fått stort
genomslag i kommunerna och miljöplaner och
miljöprogram har utformats. Ofta ligger detta arbete väl i
linje med Agenda 21. Men det måste även in en större del
nytänkande i miljöarbetet.
Därför är det viktigt att dra in ideella organisationer,
företag och innovativa personer. Ett sådant arbete bör
initieras och samordnas av kommunerna via exempelvis
miljövårdsråd eller dylikt. Men det är också bra att få ett
regionalt och nationellt samarbete där idéer och goda
exempel kan spridas -- ett arbete som leder mot
attitydförändringar och början till nya livsmönster. Den
nationella kommissionen vi tidigare föreslagit bör här ha en
viktig uppgift att stimulera detta arbete.
För att förändra det traditionella västerländska
livsmönstret till en livsstil som leder till en hållbar
utveckling i världen krävs förutom information och
utbildning att folk aktivt stimuleras att anpassa sig till mer
miljövänligt handlande. Naturskyddsföreningen med flera
organisationer har gjort en stor insats för att förmå
människor att köpa och efterfråga miljövänliga produkter.
Nu måste kommunerna och samhället fortsätta att stimulera
detta beteende.
Ett exempel på sådan stimulans utgör den sänkta
avfallstaxan som praktiseras i alltfler kommuner. Även
andra kommunala taxor bör utformas för att styra över mot
ett mer miljövänligt och resurssnålt livsmönster. Konkreta
idéer och praktiska pedagogiska exempel inom många
områden krävs för att vi skall kunna börja styra mot en
hållbar utveckling. Det krävs ett nytänkande av stora mått.
Genom att samhället inklusive kommunerna aktivt verkar
för ett okonventionellt arbete i samarbete med
organisationer, företag och enskilda personer kan idéer
komma fram och förverkligas. Men en del trögheter i
systemet måste byggas bort och riskvilligt kapital tas fram
för utveckling av idéer och produkter.
Det gäller exempelvis mer storskaliga projekt som att
ersätta dagens slösaktiga och föga effektiva avloppssystem
med något som bättre tar vara på avloppets resurser i form
av näringsämnen och värme -- ett system som infogar
hushållsavloppet i samhällets kretslopp.
I budgetpropositionen anslog regeringen 7 miljoner kr
för det kommunala arbetet med Agenda 21. Det ställer vi
oss positiva till, men det krävs ytterligare åtgärder för att
stimulera detta arbete i en mängd samhällsektorer. Därför
bör tydliga miljöuppdrag läggas in i samhällets alla sektorer.
Ett bra sätt att påskynda integreringen av miljöåtgärder i
olika samhällssektorer är att utnyttja
miljöhandlingsprogram som pådrivare.
Utvecklingssamarbete
Risken att miljöförstörelse leder till allvarliga
hälsoproblem måste beaktas mer i biståndsarbetet. Därtill
kommer att miljöproblemen kan leda till sämre
jordbruksproduktion både vad gäller kvantitet och kvalitet
och därmed till svält och sjukdomar. Redan nu har Sverige
börjat få en del miljöflyktingar, framför allt från Östeuropa.
I biståndsarbetet måste risken för miljöflyktingar
uppmärksammas mer. I det perspektivet är miljöbiståndet
oerhört angeläget. Det handlar inte bara om global
miljöförstörelse utan i detta fall även om fred och säkerhet.
Vi kan också konstatera att kretsloppet inte nämns, trots
att kretslopp och avfallsfrågor är betydelsefulla även i
utvecklingsländerna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
risken för handel med avfall och särskilt miljöfarligt avfall
till länder med dåliga möjligheter att omhänderta de
industrialiserade ländernas restprodukter. Detta kan
komma att bli ett stort framtida miljöproblem, trots att de
flesta industriländer skrivit på Bernkonventionen som
reglerar handel med farligt avfall.
Även den fysiska planeringen bör ägnas stor
uppmärksamhet i det internationella biståndsarbetet liksom
den urbana miljön. Många av utvecklingsländernas
storstäder har en usel miljö. Luftföroreningar och trängsel
liksom olyckor då bilar, fotgängare och djur möts är
allvarliga problem. Det är angeläget att Sverige arbetar för
att dessa frågor tas upp vid uppföljningen av UNCED 1997.
Jordbruk och genmaterial
I propositionen behandlas jordbruket i
utvecklingsländerna mycket summariskt, trots att detta
borde vara en av de mest angelägna frågorna. De fattiga
länderna bör få hjälp att odla mat till sin egen befolkning
utan att förstöra landets jord eller människors hälsa. Den
''gröna revolutionen'' då hybridgrödor, som kräver stora
insatser av bekämpningsmedel och handelsgödsel,
lanserades har delvis kommit av sig. Men den
strukturomvandling som påbörjades under 1960- och 1970-
talen finns fortfarande kvar.
Exportgrödor har fått ersätta de inhemska matvarorna
som ris och bönor. Självhushållningen har delvis slagits ut
och många småjordbrukare har tvingats i konkurs då
världsmarknadspriserna sjunkit och fått flytta till områden
med sämre jordar. Samtidigt blir hälsoeffekterna av
jordbrukets kemikalisering allt tydligare med ökad frekvens
cancer, allergier och fosterskador.
Fortfarande kräver Världsbanken och Internationella
Valutafonden strukturell anpassning, dvs en anpasssning till
världsekonomin och en ökad satsning på export för att
bevilja lån. I första hand anser vi att den fruktbara jorden i
utvecklingsländerna skall användas till att försörja den egna
befolkningen. Som ett led i denna utveckling måste
skulderna skrivas av. Detta utvecklar vi mer i vår motion om
fred och säkerhet.
Från miljösynpunkt är det viktigt att stimulera till ett
resurssnålt jordbruk med inhemska grödor som är
anpassade till landets jordar och landets klimat. Idag
försvinner stora delar av det inhemska frömaterialet till
förmån för mer förädlade grödor, ofta anpassade till
västerländska jordbruksmetoder. Företag och forskare får
idag gratis tillgång till tredje världens genetiska material.
Ofta förädlas det och patenteras för att sedan säljas tillbaka
för dyra pengar. Denna utveckling måste motarbetas och
landets egna genetiska resurser bör utvecklas till att bli en
tillgång för landet. Internationellt bör regler utarbetas för
handel med genetiska resurser. Det är också nödvändigt att
ge stöd till nationella genbanker med fröer som landets
bönder själva kan använda utan kommersiella
mellanhänder.
I bioteknikens spår blir många utvecklingsländers
genmaterial kommersiellt viktigt. Det finns även risk att
utvecklingsländerna med sin sämre miljölagstiftning och
sämre kontroll blir försöksfält för utplantering av genetiskt
modifierade grödor eller andra organismer. Dessa problem
togs upp under Riokonferensen och ingår delvis i
konventionen om biologisk mångfald. Men Sverige bör
verka för skarpare regler vad gäller användning av
ländernas genetiska resurser och forskning och användning
av genetiskt modifierade organismer.
Handel och miljö
När det gäller möjligheterna att driva miljöfrågorna
inom ramen för GATT hänvisar vi till vad som anförs i den
socialdemokratiska miljömotionen ''Mot en grön
ekonomi''. Vi instämmer med regeringens förslag att arbeta
för att få till stånd förhandlingar om miljö och handel inom
ramen för GATT. Frihandelsavtal bör kunna bli ett effektivt
sätt att styra världen mot en hållbar utveckling.
En anledning är att olika miljökrav i skilda länder
naturligtvis snedvrider konkurrensen till förmån för länder
med de lägsta miljökraven. Därför måste man inom GATT
börja diskutera också gemensamma lägsta miljökrav för
produktionsprocesser. Det är också viktigt att krav ställs på
att trafiken skall bära sina egna kostnader och åtgärder för
att åstadkomma detta förs fram. Sverige bör än mer aktivt
verka för att inga frihandelsregler skall motarbeta
införandet av nationella regler som följer av ingångna
internationella konventioner.
Konventioner och fördrag
De internationella konventionerna utvecklas i takt med
ländernas egna ökade krav på miljön och i takt med att nya
problem blir uppmärksammade. När det gäller
klimatkonventionen anser vi det angeläget att regeringen
arbetar för en skärpning som innebär att målet att
stabilisera koldioxidutsläppen till år 2000 på 1990 års nivå
blir bindande samt att det utvidgas till att även innehålla
målsättningen att därefter minska dem.
Antarktisfördraget har nyligen godkänts av riksdagen.
Dock har inte den ökande turismen uppmärksammats
tillräckligt. Socialdemokraterna anser att regeringen skall
verka för att ett särskilt protokoll antas med regler för hur
turismen skall regleras och att regler för
miljökonsekvensbeskrivningar av denna verksamhet
utformas inom ramen för ett tilläggsprotokoll.
Sverige bör överväga om det behövs en ny konvention
om spridning av spårämnen och långlivade organiska
ämnen.
Arbetet inom FN:s ram
FN:s kommission för en hållbar utveckling, CSD, har en
viktig roll i uppföljningen av Riokonferensen. Vi ser
positivt på de årliga temakonferenserna liksom den samlade
uppföljningen 1997.
En svensk kommission, enligt vårt tidigare förslag, kan
verksamt bidra till genomarbetade och väl förankrade
svenska positioner inför uppföljningsmötet. Det är också
viktigt att Sverige inför temamötet i år driver de urbana
miljöfrågorna.
Det vore värdefullt om Riodeklarationen skulle kunna
utvecklas till en bindande Earth Charter, vilket var
meningen från början. Detta skulle kunna bli en parallell till
stadgan om de mänskliga rättigheterna. Vi anser att Sverige
bör arbeta för att få fram en sådan stadga. Den bör vara
färdig senast 1997 då FN planerar sin uppföljning av
Riokonferensen.
FN:s generalsekreterare har bildat en rådgivande grupp
på hög nivå för att arbeta med miljö- och utvecklingsfrågor.
Sverige har fått en god möjlighet till insyn och påverkan
genom att den tidigare miljöministern och
socialdemokraten Birgitta Dahl har utsetts till vice
ordförande.
Vi anser det viktigt att FN:s miljöprogram, UNEP, får
behålla sin starka ställning. Detta synsätt delar vi med
regeringen. Vi ger även regeringen vårt stöd i arbetet med
att öka den mellanstatliga styrningen av UNEP:s
verksamhet och införande av årliga möten med UNEP:s
styrelse. Detta tror vi är nödvändigt för att få en bred
förankring av miljöarbetet inom FN.
Vi delar regeringens uppfattning att att skogprinciperna
på sikt bör bli centralt bindande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
mer preciserat förslag till inriktning av genomförandet av
Riobesluten i Sverige,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
mer preciserat förslag till inriktning av den svenska strategin
för det globala samarbetet för hållbar utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kommission för uppföljning
av Riokonferensen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöarbetet gentemot Europa,
5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en
redovisning av hur miljöregler bättre skall inlemmas i den
statliga verksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om redovisning av miljömålen i
samband med finansplanen,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om presentationsformer för ett
miljöindexsystem,
8. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen
redovisar resultatet av den första översiktsplaneomgången
samt de åtgärder för bättre miljö som föranleds
härav,2
9. att riksdagen begär att regeringen redovisar förslag till
ändringar av PBL resp. NRL med anledning av en skärpt
miljöhänsyn,2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om länsstyrelserna och
landskapsplanering,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försvaret och miljön,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det lokala Agenda 21-arbetet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingssamarbete,4
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utnyttjande av genetiskt material
och genmodifierade organismer,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skärpning av
klimatkonventionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett särskilt protokoll med regler
för turism i Antarktis,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ny konvention om
spridning av spårämnen och långlivade organiska ämnen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de urbana miljöfrågorna,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av
Riodeklarationen till en bindande stadga.4
Stockholm den 25 januari 1994
Margareta Winberg (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Åke Selberg (s)
Inge Carlsson (s)
Kaj Larsson (s)
Ulla Pettersson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)
Berndt Ekholm (s)
Björn Ericson (s)
1 Yrkande 6 hänvisat till FiU.
2 Yrkandena 8--10 hänvisade till BoU.
3 Yrkande 11 hänvisat till FöU.
4 Yrkandena 13 och 19 hänvisade till UU.