Buller i vissa fritidsmiljöer
I propositionen redovisar regeringen förslag på åtgärder mot buller i fjällområden och skärgården m.m. utifrån regeringens skrivelse 1993/94:175.
Regeringens förslag i denna proposition innebär att man vill lägga fast en handlingsplan mot buller över hela samhället.
En viss inkonsekvens föreligger om man jämför regeringens skrivelse och hur man föreslår hanteringen av bullerfrågorna vad avser fjällområden och övriga områden.
I propositionen skriver man (citat sid. 13 i prop. 1993/94:215):
Bulleraspekterna bör således beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt andra lagar som rör användningen av markoch vattenområden och den byggda miljön. Översiktsplanen har här en viktig samordnande roll genom sin möjlighet att åskådliggöra hur samspelet mellan olika verksamheter kan utvecklas på ett sätt som medverkar till minskat buller och som även i övrigt är lämpligt i ett långsiktigt perspektiv. Det är därför angeläget att bullerproblemen belyses i kommunernas översiktliga planering och i åtgärdsprogram på miljöområdet.
Vad avser buller i vissa fritidsmiljöer hänvisar regeringen i sin skrivelse 1993/94:175 vad gäller bestämmelser i fjällområdena till att länsstyrelserna ska utarbeta förslag till åtgärder mot bl.a. buller. Vi motionärer anser att samma regler bör gälla även dessa områden och att berörda kommuner får i uppdrag att i sina översiktsplaner redovisa bl.a. kanalisering av snöskotertrafiken, utforma regler för rekreationsområden m.m. Genom lokal planering får man en naturlig koppling till dem som ska efterleva bestämmelserna.
Vid ett möte med representanter för snöskoterklubbar, markägare, ortsbefolkning och intresseorganisationer i Särnahedens bystuga den 4 april 1994 kunde konstateras att mötesdeltagarna var överens om att man måste komma tillrätta med vissa avarter av skoteråkningen såsom buskörning inom tätorter och körningar inom känslig skogs- och jordbruksmark m.m. Men man var av den uppfattningen att det inte kunde lösas med förbud och olika pålagor ''uppifrån'' utan det måste lösas lokalt och genom samråd och utbildning på det lokala planet.
Mötets tankegångar om hur man löser detta löd:
Citat ur protokoll:
-- Uppdraget att se över bestämmelser bör läggas ut på respektive kommun istället för på länsstyrelserna. Länsstyrelserna kan vara remissinstans och bistå med experthjälp av olika slag.
-- Skoterleder och andra föreskrifter för skoteråkning skall föras in i kommunens översiktsplan.
-- Samrådsgrupper bör upprättas på kommunal nivå mellan olika intressenter för att lösa problemen och planera versamheten. I samrådsgrupperna bör ingå representanter för kommunen, skoterklubbarna, markägarna, och övriga intressenter.
-- Problemen med busåkningen inom tätorterna/byarna måste lösas på något sätt.
Deltagarna ansåg att skulle man komma tillrätta med olika problem och få hållbara lösningar så måste de genomföras på lokal nivå, där kunskapen finns. Det går inte att bara pådyvla ortsbefolkningen lösningar uppifrån. Ortsbefolkningen känner väl till de problem som finns och är fullt kompetenta att hitta lösningar som passar alla och som kommer att respekteras.
Slut citat protokoll.
Mötet diskuterade också bullernivåer och hastighetsbegränsningar m.m.Det framkom att ingen hade något att erinra mot skärpning i kraven att minska motorbullret och att fabrikanterna bör åläggas skärpta kravspecar vad avser bullernivåer -- kanske 60 dBA vid år 2000.Miljöbensinen som framtagits bör inte vara dyrare än annan bensin.Vad avser förslagen om hastighetsbegränsning anses åtgärden inte tjäna något syfte, då bevakning blir näst intill omöjlig. Ev begränsning i motorstyrka kan vara rimligt, 500--600 kbc.Avgift för upprättande av skoterleder kunde också accepteras om avgiften kunde ses resultera i detta; helst lokal styrning av medlen föreslogs.Vad gäller användande av allmänflyg bör även här kommunernas översiktsplaner redovisa på vilket sätt allmänflyget ska regleras.
Med utgångspunkt utifrån regeringens skrivelse 1993/94:175 där regeringen föreslår att länsstyrelserna ska utarbeta förslag till reglering av skotertrafik m.m. och det mötesprotokoll som citeras i motionen föreslår vi motionärer att kommunerna redan nu ges uppdraget att utforma regler för skotertrafik m.m.
Vi motionärer anser att i konsekvens med regeringens synsätt som beskrivs i denna proposition bör inte kommunerna diskvalificeras att i sitt planarbete också behandla fjällområdena i kommunen.
Vi motionärer anser också att kommunerna, ortsbefolkningen, de lokala myndigheterna, markägarna, skoterklubbarna och övriga intressenter ska engageras i utformandet av erforderliga regler för skotertrafiken m.m. inom respektive kommun. Samråd bör ske med länsmyndigheterna inför fastställandet av regler för skotertrafik m.m.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att överlåta till kommunerna att utforma de regler som eventuellt bör tillkomma med anledning av bl.a. Bullerutredningen,
2. att riksdagen beslutar att kommunerna skall redovisa skoterleder och andra föreskrifter i kommunens översiktsplan.
Stockholm den 15 april 1994 Leo Persson (s) Inger Hestvik (s) Bengt-Ola Ryttar (s) Per Erik Granström (s) Iréne Vestlund (s)