Idag förs olika diskussioner om materialåtervinning. En lika viktig fråga i detta sammanhang, som också relaterar till detta samt till miljöaspekterna, är energiåtervinningen.
Bl.a. i den kommande kretsloppspropositionen föreslår regeringen att producentansvar för avfall införes. Producentansvaret innebär att producenten av en vara kan åläggas både fysiskt och ekonomiskt ansvar för avfall som uppstår då en vara är förbrukad. Regeringen, eller den myndighet regeringen utser, skall även få utfärda direktiv över hur varan skall återvinnas.
Genom att införa producentansvar skall hänsyn tagas till miljö- och avfallsproblemen redan vid produktionstillfället. Återvinningsbara material premieras därmed före icke återvinningsbara material i produktionen av varan. Den totala avfallsmängden skall minska och därmed det miljöproblem som dagens avfallshantering medför.
Regeringen definierar hur det slutliga fysiska omhändertagandet skall ske. I första hand skall en vara återanvändas. I andra hand materialåtervinnas. I tredje hand energiåtervinnas. I fjärde hand deponeras.
Regeringens förslag syftar främst till att öka återanvändning och materialåtervinning. Energiåtervinning skall i möjligaste mån undvikas och deponering skall endast ske i undantagsfall.
Bland de första områden för vilka regeringen vill införa producentansvar är papper, vilket skall gälla från och med 1 januari 1994.
Enligt lagrådsremissen skall producenterna av papper återanvända eller materialåtervinna 65 % av papperet i förpackningarna senast 1 januari 1997.
För tidnings- och journalpapper skall 75 % återsamlas senast år 2000.
I lagrådsremissen uttalas klart att det insamlade returpapperet i första hand skall användas vid framställning av nytt papper -- materialåtervinnas -- och alltså inget om att energiåtervinnas.
Återvinnings-/materialåteranvändningssystem
Idag finns det återvinnings-/återanvändningssystem som fungerar mycket bra. Ett exempel är det pantbaserade systemet för insamling av aluminiumburkar, glasflaskor samt plastflaskor. Ett annat är insamlingen av tidningspapper, journalpapper och wellpapp. För dessa nämnda papperskvaliteter samlas i Sverige mer än 60 % in efter det att det har använts. Totalt samlades 1990 in 46 % av allt konsumerat papper i Sverige. Det motsvarar 900.000 ton papper. Motsvarande nivå i EG är 37 %, i USA 34 %. Cirka 35 % av all världens papper samlas in. Returpappersinsamlingen väntas öka i hela världen.
Konsumenternas efterfrågan på returbaserade produkter har ökat under en längre tid. En ökande konsumtion av returfiberbaserade pappersprodukter innebär att det inte längre är naturligt att lägga produktionen av massa och papper till Sverige. Rationell produktion av massa och papper bör ligga nära råvaran. När råvaran i allt högre grad baseras på returfiber är det rimligt att anta att nytillkommande massa och pappersbruk som skall använda returpapper kommer att läggas nära konsumenten, dvs nära storstadsområdena i Europa. De svenska bruken ligger geografiskt långt ifrån sin huvudmarknad.
Det är därför inte självklart att de skall basera sin produktion på returfiber, utan istället producera högkvalitativa produkter baserade på jungfrulig fiber.
Virke tillhör de få råvaror som är förnyelsebara. Vi har idag ett ökande virkesförråd. Tillväxt av ny skog i Sverige överskrider med bred marginal de årliga avverkningarna. Det finns således inget ransoneringsskäl för att öka returfiberanvändningen i pappersproduktionen.
Energiåtervinning
Eldning av fossila bränslen är ett av de största hoten mot vår miljö. Den svenska energipolitiken syftar till att minska användningen av miljöfarliga fossila bränslen. Vi har nyligen infört miljöskatter på bl.a. fossila bränslen för att minska användningen av dessa. Istället skall biobränslen gynnas. Papper är att betrakta som ett biobränsle. Om energiåtervinning av papper ersätter eldning av fossila bränslen innebär det en miljöförbättrande åtgärd och bör därför betraktas som en positiv åtgärd.
Orsakerna till att papper idag inte officiellt klassas som biobränsle kan vara brist på insikt hur industrin fungerar. En är att papper kan innehålla kemikalier som tillkommit vid kokningen eller blekningen. Dessa halter är dock mycket små beroende på den miljösatsning som skogsindustrin gjort. En annan orsak är att trycksvärtan innehåller vissa olämpliga kemikalier. Det skall dock påpekas att trycksvärta från returpapper oftast urskiljs och bränns vid pappersframställning. I praktiken blir det alltså ingen skillnad.
Dalarnas Forskningsråd och Gävleborgs läns Forsknings- och utvecklingsstiftelse tillsammans med länsstyrelserna i respektive län, tar nu initiativ till fullskaleprojekt för askåterföring vid träeldning. Detta projekt avses kompletteras med askåterföring vid eldning av returpapper. Askåterföring till naturen från eldning av biobränslen kan bland annat ersätta kalkning av försurade regioner. Genom aska tillförs även många mineraler (kalium, fosfor m.fl.) som förs bort bl.a. med biobränslen och som urlakats genom försurningen.
Skulle det vid forskning eller fullskaleprojekt kunna påvisas att eldning med returpapper kan jämställas med eldning av trä i energiåtervinningssyfte, är det viktigt att returpappers energiåtervinning skall ges samma status och förutsättningar som materialåtervinningen.
Vidare är det synnerligen viktigt att den svenska industrin själv har alternativa möjligheter att välja mellan.
Om statsmakterna genom angivande av procentsatser tvingar fram returpappersinblandning utöver vad industrin finner lönsamt, innebär det en ekonomisk belastning för en redan pressad skogsindustri.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid givna förutsättningar skall energiåtervinning av pappersprodukter jämställas med återanvändning och materialåtervinning av pappersprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsindustrin själv skall få välja förhållandet av inblandningen av jungfrulig råvara och/eller returpappersprodukter.
Stockholm den 25 januari 1994 Arne Jansson (nyd) Laila Strid-Jansson (nyd)