I regeringens budget konstateras att kalkningen mot försurningen av sjöar, skog och mark skall fortsätta och tillsvidare bekostas av staten. 198 miljoner kronor avsätts under nästa budgetår. En utredning arbetar med förslag om en annan finansiering av kalkningen. Alltmedan detta pågår deponeras ett nästan likvärdigt substitut mot försurningen -- askan -- på våra soptippar. Detta slöseri av resurser och avståndstagande till kretsloppstänkandet får man inte acceptera.
Eldning av fossila bränslen är ett av de största hoten mot vår miljö. Den svenska energipolitiken syftar till att minska användningen av miljöfarliga fossila bränslen. Vi har nyligen infört miljöskatter på bl.a. fossila bränslen för att minska användningen av dessa. Istället skall biobränslen gynnas. Papper är att betrakta som ett biobränsle. Om energiåtervinning av papper ersätter eldning av fossila bränslen innebär det en miljöförbättrande åtgärd och bör därför betraktas som en positiv åtgärd.
Orsakerna till att papper idag inte officiellt klassas som biobränsle kan vara brist på insikt hur industrin fungerar. En är att papper kan innehålla kemikalier som tillkommit vid kokningen eller blekningen. Dessa halter är dock mycket små beroende på den miljösatsning som skogsindustrin gjort. En annan orsak är att trycksvärtan innehåller vissa olämpliga kemikalier. Det skall dock påpekas att trycksvärta från returpapper oftast urskiljs och bränns vid pappersframställning. I praktiken blir det alltså ingen skillnad.
Aska från trädbränsleeldning läggs i dag på tipp. Om askan återförs till skogen sluts kretsloppet, vilket har två viktiga fördelar. De förluster av för skogen viktiga mineralnäringsämnen som uppstår vid uttag av biomassa elimineras, eller reduceras åtminstone väsentligt. Därmed reduceras också eventuella risker för långsiktigt negativa effekter av ett ökat biomassauttag. Dessutom minskas mängden restprodukter som behöver deponeras.
Sveriges skogar och sjöar utsätts för försurande nedfall, som delvis härrör från svensk eldning av kol och olja (inkl bilismen), delvis från utlandet. Stora pengar läggs på att kalka sjöar för att motverka försurningen. Nu planeras omfattande kalkningsprogram för att skydda skogsmarken.
Aska innehåller ungefär en fjärdedel calcium. Därigenom motverkar aska försurning. Askan räcker inte för att ersätta hela kalkningsbehovet i Sverige, men en del av kalken kan ersättas av askspridning.
Forskning och studier av främst de ekologiska effekterna av askåterföring men även studier och utveckling av teknik för behandling och spridning har pågått några år (NUTEK, R 1993:26 och R 1993:42). Någon kommersiell process för behandling och återföring av trädaska finns däremot ännu inte. Största hindret är ekonomin men även organisatoriska svårigheter och bristande ekologisk kunskap har bidragit.
Utvecklingen har emellertid nått det stadiet då det är både önskvärt och nödvändigt med större praktisk försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en policy för återföring av trädaska till skogsmark och anser att storskaliga, långsiktiga försök bör genomföras. Riskerna för ekologiskt negativa effekter är marginella om askan är stabiliserad genom härdning eller granulering. Tekniker för behandling och stabilisering av aska har kartlagts och de mest intressanta teknikerna har identifierats, i vissa fall även prövats försöksmässigt.
Den teknik som i första hand rekommenderas är befuktning av askan, självhärdning följd av krossning till en produkt som kan spridas med utrustning för skogskalkning. Det är den teknik som förväntas ha lägsta kostnaderna och kräver inga eller mycket små fasta investeringar. Pelletering genom extrudering är en dyrare teknik men den klarar aska med höga halter av oförbränt och dåliga bindande egenskaper. Bindemedel kan också tillsättas vid pelleteringen. Den pelleterade askan är vidare enkel att hantera och har lång upplösningstid. Avsikten är att dessa två tekniker ska provas fullskaligt i Falun respektive Iggesund/Hudiksvall.
Syftet med detta projekt är att i storskaliga praktiska former utvärdera två metoder för återföring av trädaska, självhärdad aska respektive pelletering av trädaska med mesa (biologiskt slam från skogsindustrin) som bindemedel. Metoderna studeras och utvärderas ekonomiskt och miljömässigt där den ekonomiska utvärderingen ska belysa företagsekonomiska såväl som samhällsekonomiska aspekter. De ekologiska studierna är kopplade till ett större forskningsprogram inom ''ramprogram askåterföring'' men koncentreras till en utvärdering av effekterna på ståndorter typiska för Mellansverige.
Den övergripande målsättningen är att skaffa kunskap om praktiskt genomförande av askåterföring i större skala och att kunna ge rekommendationer för utformning av framtida system.
Behandling och spridning
Falu elverk tog hösten 1993 i drift ett trädbränsleeldat kraftvärmeverk som har en bubblande fluidbäddpanna och en årlig askproduktion på totalt ca 300--400 ton per år, varav den rena, föroreningsfria andelen beräknas vara ca 150--200 ton. Bränslet är rena trädbränslen, bark, spån och bränsleflis. Förbränningstekniken och hanteringssystemet i Falun ger en aska som lämpar sig mycket väl för den förenklade behandlingsmetoden med självhärdning och krossning. I framtiden skulle pannan också kunna utnyttjas för omförbränning av sämre, ofullständigt utbränd aska från andra värmeverk. Falun är därför en lämplig lokalisering av ett storskaligt försök med härdad, krossad aska.
Vid valet av teknik har möjligheterna att kombinera spridning av aska och rötslam beaktats. Då det råder miljömässiga tveksamheter beträffande spridning av rötslam på skogsmark och då en inblandning av rötslam inte förväntas ge några tekniska eller ekonomiska fördelar vid spridning av krossad aska har det alternativet avskrivits.
Askan från kraftvärmeverket befuktas och läggs upp i högar för härdning, förslagsvis på ett avskilt område inom nuvarande deponeringsplats. Krossning med mobil stenkross och spridning av hela årsproduktionen sker sedan vid ett tillfälle under sommaren. Ett par varianter av behandling och krossning studeras med avseende på näringsinnehåll, spill och fraktionsfördelning. Med ledning av erfarenheterna från första årets resultat kan behandling och hantering förbättras till andra försöksåret.
Transport och spridning av den krossade askan bedöms kunna ske med samma utrustning och metoder som används för spridning av kalk. Vissa modifieringar är dock troligen nödvändiga då askans partikelstorlek sannolikt bör vara något större än vad som är normalt för kalk, för att reducera spillet. Den försiktiga befuktning som är nödvändig för att undvika damning kan också förorsaka svårigheter. I samband med spridningen genomförs försök och utvärdering av spridningstekniken med hänsyn till varierande fysikaliska egenskaper hos produkten. Provspridning av mindre mängder aska med något varierande egenskaper (t.ex. siktad aska, lätt befuktad aska, pelletter med varierande sammansättning, etc) utförs och det studeras hur spridningen påverkas av olika maskininställningar. Syftet är att finna en lämplig anpassning mellan produkt och teknik. I samband med den praktiska spridningen sker uppföljning av kostnader, störningar samt spridningsresultat.
Av kostnadsskäl och för att underlätta den ekologiska utvärderingen bör spridningen helst ske på ett fåtal, relativt stora behandlingsenheter. Åtminstone vissa av behandlingsenheterna bör vara plantskog för att även inkludera mer känsliga skogstyper. Vid valet av marker medverkar institutionen för skoglig marklära vid SLU i Uppsala.
Vid Iggesund Paperboard AB i Iggesund genomförs pelletering och spridning av aska från barkeldningen och från Hudiksvalls värmeverk blandad med mesa (kalkslam) och grönlutslam (biologiskt slam) från massafabriken, där grönlutslammet fungerar som bindemedel.
Pelleteringen som sker genom skruvextrudering är redan testad i försöksskala. Ett större försök skulle ge en bättre uppfattning om slitage och lämpliga blandningar vid varierande askkvalitet. Förutom att tekniken är mindre beroende av askkvalitet är fördelen att askan kan blandas med andra restprodukter vilket ger en större ''råvarubas'' och kan bidra till att avhjälpa andra avfallsproblem. Spridning av pelletterna sker med utrustning för skogsgödsling.
Uppföljning av försöken och studier av spridningstekniken sker på motsvarande sätt som för den krossade askan.
Utvärdering
Den ekologiska utvärderingen utförs av institutionen för skoglig marklära vid SLU i Uppsala.
Effekterna på mark, vatten och vegetation studeras på olika ståndorter. En del av dessa ståndorter har inte varit representerade i tidigare försök men är vanliga i Mellansverige. En viktig del är att följa upp de faktiska effekterna i förhållande till vad som förväntades vid planläggningen. Målet är att skapa en modell för hur storskalig askåterföring skall planeras regionalt med hänsyn till miljömässiga ståndpunkter.
Den ekonomiska utvärderingen utförs av ekonomiinstitutionen vid högskolan Gävle/Sandviken.
Försöken följs upp ur företagsekonomisk synpunkt med detaljerade uppgifter om kostnaderna för de olika deloperationerna. Baserat på försökserfarenheterna görs dessutom en bedömning av framtida kostnader med hänsyn till potentiella tekniska och organisatoriska förbättringar. Eftersom de positiva effekterna av askåterföring kanske främst är miljömässiga, görs en övergripande samhällsekonomisk analys med syfte att försöka värdera bl.a. miljömässigt positiva och negativa effekter samt värdet av minskad deponering.
Organisation
Ansvarig huvudman för projektet är länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län gemensamt.
För genomförandet av projektet bildas en styrgrupp bestående av representanter för inblandade intressenter och finansiärer. Den exakta sammansättningen får bestämmas senare. Ansvariga för det praktiska genomförandet av askspridningen är Falu elverk respektive MoDo/Iggesund Paperboard AB. För projektering och sammanhållande av utvärderingen svarar SLU, institutionen för skogsteknik, i Garpenberg.
Tidsplan
De praktiska behandlings- och spridningsförsöken genomförs under två år. Om möjligt med start eldningssäsongen 1993/94 med spridning under sommaren 1994 och 1995. För varje spridningssäsong sker en ekonomisk utvärdering som redovisas sex månader senare. En redovisning av den ekologiska utvärderingen sker dels året efter, dels tre år efter spridningen avslutats. Den ekologiska uppföljningen bör dock pågå längre men den långsiktigare uppföljningen ligger utanför detta projekt och får då ske inom ramen för andra projekt.
Nedlagda kostnader
Hittills nedlagda kostnader för projektet uppgår till icke oansenliga belopp, där bl.a MoDo/Iggesund satsat forskningspengar på utveckling av pelleteringsprocessen. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har genom anslag till Dalarnas forskningsråd lagt ner 90.000 kr. på förprojekteringen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har lagt ner nästan motsvarande summa i form av tid från sina tjänstemän.
Beräknade projektkostnader
-- Behandling och spridning, Falun u-11.000 kruKrossning och spridning av totalt ca 800 ton, 400 ton/år, självhärdad aska hantering och krossning, 150 kr/ton transporter, 150 kr/ton spridning, 300 kr/ton övrigt, 50 kr/ton
Totalt för spridning av 800 ton à 650 kr 520 Analyser av askan 60 Summa 580 -- Anpassning och utvärdering av spridningsteknik 110 -- Pelletering och spridning, Iggesund pelletering och spridning av 1000 ton 1.152 -- Ekologisk utvärdering institutionen för skoglig marklära, Uppsala, totalt för tre år 472 -- Ekonomisk utvärdering 280 -- Projektledning
SLU, institutionen för skogsteknik, Garpenberg 160 Totalt 2.754
Sammanfattningsvis föreslås följande.
Skogsstyrelsen och Statens naturvårdsverk får i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska och biologiska anvisningar för askåterföring samt förslag till hur askåterföringen i framtiden skall finansieras. Staten bör tillsvidare garantera projekten så att askan verkligen kan återföras till naturen. Falun och Iggesund bör kunna inrättas som forskningscentra. Vidare bör extra arbetsmarknadsmedel specialdestineras på företag i Gävleborgs län som satsar på återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skogsstyrelsen och Statens naturvårdsverk bör utarbeta förslag till tekniska och biologiska anvisningar för återföring av aska samt förslag till hur askåterföringen i framtiden skall finansieras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten tills vidare bör garantera i motionen nämnda askåterföringsprojekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas så att Iggesund och Falun kan bli forskningscentra för askåterföringsforskningen,
4. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsmedel specialdestineras till företag i Gävleborgs län som satsar på återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.
Stockholm den 25 januari 1994 Arne Jansson (nyd)