I regeringens budget konstateras att kalkningen mot
försurningen av sjöar, skog och mark skall fortsätta och
tillsvidare bekostas av staten. 198 miljoner kronor avsätts
under nästa budgetår. En utredning arbetar med förslag om
en annan finansiering av kalkningen. Alltmedan detta pågår
deponeras ett nästan likvärdigt substitut mot försurningen --
askan -- på våra soptippar. Detta slöseri av resurser och
avståndstagande till kretsloppstänkandet får man inte
acceptera.
Eldning av fossila bränslen är ett av de största hoten mot
vår miljö. Den svenska energipolitiken syftar till att minska
användningen av miljöfarliga fossila bränslen. Vi har
nyligen infört miljöskatter på bl.a. fossila bränslen för att
minska användningen av dessa. Istället skall biobränslen
gynnas. Papper är att betrakta som ett biobränsle. Om
energiåtervinning av papper ersätter eldning av fossila
bränslen innebär det en miljöförbättrande åtgärd och bör
därför betraktas som en positiv åtgärd.
Orsakerna till att papper idag inte officiellt klassas som
biobränsle kan vara brist på insikt hur industrin fungerar.
En är att papper kan innehålla kemikalier som tillkommit
vid kokningen eller blekningen. Dessa halter är dock
mycket små beroende på den miljösatsning som
skogsindustrin gjort. En annan orsak är att trycksvärtan
innehåller vissa olämpliga kemikalier. Det skall dock
påpekas att trycksvärta från returpapper oftast urskiljs och
bränns vid pappersframställning. I praktiken blir det alltså
ingen skillnad.
Aska från trädbränsleeldning läggs i dag på tipp. Om
askan återförs till skogen sluts kretsloppet, vilket har två
viktiga fördelar. De förluster av för skogen viktiga
mineralnäringsämnen som uppstår vid uttag av biomassa
elimineras, eller reduceras åtminstone väsentligt. Därmed
reduceras också eventuella risker för långsiktigt negativa
effekter av ett ökat biomassauttag. Dessutom minskas
mängden restprodukter som behöver deponeras.
Sveriges skogar och sjöar utsätts för försurande nedfall,
som delvis härrör från svensk eldning av kol och olja (inkl
bilismen), delvis från utlandet. Stora pengar läggs på att
kalka sjöar för att motverka försurningen. Nu planeras
omfattande kalkningsprogram för att skydda skogsmarken.
Aska innehåller ungefär en fjärdedel calcium.
Därigenom motverkar aska försurning. Askan räcker inte
för att ersätta hela kalkningsbehovet i Sverige, men en del
av kalken kan ersättas av askspridning.
Forskning och studier av främst de ekologiska effekterna
av askåterföring men även studier och utveckling av teknik
för behandling och spridning har pågått några år (NUTEK,
R 1993:26 och R 1993:42). Någon kommersiell process för
behandling och återföring av trädaska finns däremot ännu
inte. Största hindret är ekonomin men även organisatoriska
svårigheter och bristande ekologisk kunskap har bidragit.
Utvecklingen har emellertid nått det stadiet då det är
både önskvärt och nödvändigt med större praktisk
försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en
policy för återföring av trädaska till skogsmark och anser att
storskaliga, långsiktiga försök bör genomföras. Riskerna
för ekologiskt negativa effekter är marginella om askan är
stabiliserad genom härdning eller granulering. Tekniker för
behandling och stabilisering av aska har kartlagts och de
mest intressanta teknikerna har identifierats, i vissa fall
även prövats försöksmässigt.
Den teknik som i första hand rekommenderas är
befuktning av askan, självhärdning följd av krossning till en
produkt som kan spridas med utrustning för skogskalkning.
Det är den teknik som förväntas ha lägsta kostnaderna och
kräver inga eller mycket små fasta investeringar. Pelletering
genom extrudering är en dyrare teknik men den klarar aska
med höga halter av oförbränt och dåliga bindande
egenskaper. Bindemedel kan också tillsättas vid
pelleteringen. Den pelleterade askan är vidare enkel att
hantera och har lång upplösningstid. Avsikten är att dessa
två tekniker ska provas fullskaligt i Falun respektive
Iggesund/Hudiksvall.
Syftet med detta projekt är att i storskaliga praktiska
former utvärdera två metoder för återföring av trädaska,
självhärdad aska respektive pelletering av trädaska med
mesa (biologiskt slam från skogsindustrin) som bindemedel.
Metoderna studeras och utvärderas ekonomiskt och
miljömässigt där den ekonomiska utvärderingen ska belysa
företagsekonomiska såväl som samhällsekonomiska
aspekter. De ekologiska studierna är kopplade till ett större
forskningsprogram inom ''ramprogram askåterföring'' men
koncentreras till en utvärdering av effekterna på ståndorter
typiska för Mellansverige.
Den övergripande målsättningen är att skaffa kunskap
om praktiskt genomförande av askåterföring i större skala
och att kunna ge rekommendationer för utformning av
framtida system.
Behandling och spridning
Falu elverk tog hösten 1993 i drift ett trädbränsleeldat
kraftvärmeverk som har en bubblande fluidbäddpanna och
en årlig askproduktion på totalt ca 300--400 ton per år, varav
den rena, föroreningsfria andelen beräknas vara ca 150--200
ton. Bränslet är rena trädbränslen, bark, spån och
bränsleflis. Förbränningstekniken och hanteringssystemet i
Falun ger en aska som lämpar sig mycket väl för den
förenklade behandlingsmetoden med självhärdning och
krossning. I framtiden skulle pannan också kunna utnyttjas
för omförbränning av sämre, ofullständigt utbränd aska
från andra värmeverk. Falun är därför en lämplig
lokalisering av ett storskaligt försök med härdad, krossad
aska.
Vid valet av teknik har möjligheterna att kombinera
spridning av aska och rötslam beaktats. Då det råder
miljömässiga tveksamheter beträffande spridning av
rötslam på skogsmark och då en inblandning av rötslam inte
förväntas ge några tekniska eller ekonomiska fördelar vid
spridning av krossad aska har det alternativet avskrivits.
Askan från kraftvärmeverket befuktas och läggs upp i
högar för härdning, förslagsvis på ett avskilt område inom
nuvarande deponeringsplats. Krossning med mobil
stenkross och spridning av hela årsproduktionen sker sedan
vid ett tillfälle under sommaren. Ett par varianter av
behandling och krossning studeras med avseende på
näringsinnehåll, spill och fraktionsfördelning. Med ledning
av erfarenheterna från första årets resultat kan behandling
och hantering förbättras till andra försöksåret.
Transport och spridning av den krossade askan bedöms
kunna ske med samma utrustning och metoder som används
för spridning av kalk. Vissa modifieringar är dock troligen
nödvändiga då askans partikelstorlek sannolikt bör vara
något större än vad som är normalt för kalk, för att reducera
spillet. Den försiktiga befuktning som är nödvändig för att
undvika damning kan också förorsaka svårigheter. I
samband med spridningen genomförs försök och
utvärdering av spridningstekniken med hänsyn till
varierande fysikaliska egenskaper hos produkten.
Provspridning av mindre mängder aska med något
varierande egenskaper (t.ex. siktad aska, lätt befuktad
aska, pelletter med varierande sammansättning, etc) utförs
och det studeras hur spridningen påverkas av olika
maskininställningar. Syftet är att finna en lämplig
anpassning mellan produkt och teknik. I samband med den
praktiska spridningen sker uppföljning av kostnader,
störningar samt spridningsresultat.
Av kostnadsskäl och för att underlätta den ekologiska
utvärderingen bör spridningen helst ske på ett fåtal, relativt
stora behandlingsenheter. Åtminstone vissa av
behandlingsenheterna bör vara plantskog för att även
inkludera mer känsliga skogstyper. Vid valet av marker
medverkar institutionen för skoglig marklära vid SLU i
Uppsala.
Vid Iggesund Paperboard AB i Iggesund genomförs
pelletering och spridning av aska från barkeldningen och
från Hudiksvalls värmeverk blandad med mesa (kalkslam)
och grönlutslam (biologiskt slam) från massafabriken, där
grönlutslammet fungerar som bindemedel.
Pelleteringen som sker genom skruvextrudering är redan
testad i försöksskala. Ett större försök skulle ge en bättre
uppfattning om slitage och lämpliga blandningar vid
varierande askkvalitet. Förutom att tekniken är mindre
beroende av askkvalitet är fördelen att askan kan blandas
med andra restprodukter vilket ger en större ''råvarubas''
och kan bidra till att avhjälpa andra avfallsproblem.
Spridning av pelletterna sker med utrustning för
skogsgödsling.
Uppföljning av försöken och studier av
spridningstekniken sker på motsvarande sätt som för den
krossade askan.
Utvärdering
Den ekologiska utvärderingen utförs av institutionen för
skoglig marklära vid SLU i Uppsala.
Effekterna på mark, vatten och vegetation studeras på
olika ståndorter. En del av dessa ståndorter har inte varit
representerade i tidigare försök men är vanliga i
Mellansverige. En viktig del är att följa upp de faktiska
effekterna i förhållande till vad som förväntades vid
planläggningen. Målet är att skapa en modell för hur
storskalig askåterföring skall planeras regionalt med hänsyn
till miljömässiga ståndpunkter.
Den ekonomiska utvärderingen utförs av
ekonomiinstitutionen vid högskolan Gävle/Sandviken.
Försöken följs upp ur företagsekonomisk synpunkt med
detaljerade uppgifter om kostnaderna för de olika
deloperationerna. Baserat på försökserfarenheterna görs
dessutom en bedömning av framtida kostnader med hänsyn
till potentiella tekniska och organisatoriska förbättringar.
Eftersom de positiva effekterna av askåterföring kanske
främst är miljömässiga, görs en övergripande
samhällsekonomisk analys med syfte att försöka värdera
bl.a. miljömässigt positiva och negativa effekter samt
värdet av minskad deponering.
Organisation
Ansvarig huvudman för projektet är länsstyrelserna i
Kopparbergs och Gävleborgs län gemensamt.
För genomförandet av projektet bildas en styrgrupp
bestående av representanter för inblandade intressenter och
finansiärer. Den exakta sammansättningen får bestämmas
senare. Ansvariga för det praktiska genomförandet av
askspridningen är Falu elverk respektive MoDo/Iggesund
Paperboard AB. För projektering och sammanhållande av
utvärderingen svarar SLU, institutionen för skogsteknik, i
Garpenberg.
Tidsplan
De praktiska behandlings- och spridningsförsöken
genomförs under två år. Om möjligt med start
eldningssäsongen 1993/94 med spridning under sommaren
1994 och 1995. För varje spridningssäsong sker en
ekonomisk utvärdering som redovisas sex månader senare.
En redovisning av den ekologiska utvärderingen sker dels
året efter, dels tre år efter spridningen avslutats. Den
ekologiska uppföljningen bör dock pågå längre men den
långsiktigare uppföljningen ligger utanför detta projekt och
får då ske inom ramen för andra projekt.
Nedlagda kostnader
Hittills nedlagda kostnader för projektet uppgår till icke
oansenliga belopp, där bl.a MoDo/Iggesund satsat
forskningspengar på utveckling av pelleteringsprocessen.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har genom anslag till
Dalarnas forskningsråd lagt ner 90.000 kr. på
förprojekteringen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har lagt
ner nästan motsvarande summa i form av tid från sina
tjänstemän.
Beräknade projektkostnader
-- Behandling och spridning, Falun
u-11.000 kruKrossning och spridning av totalt ca 800 ton,
400 ton/år, självhärdad aska
hantering och krossning, 150 kr/ton
transporter, 150 kr/ton
spridning, 300 kr/ton
övrigt, 50 kr/ton
Totalt för spridning av 800 ton à 650 kr
520
Analyser av askan
60
Summa 580
--
Anpassning och utvärdering av spridningsteknik
110 -- Pelletering och spridning, Iggesund
pelletering och
spridning av 1000 ton
1.152 -- Ekologisk utvärdering
institutionen för skoglig
marklära, Uppsala, totalt för tre år
472
-- Ekonomisk utvärdering
280 -- Projektledning
SLU, institutionen för skogsteknik, Garpenberg
160
Totalt
2.754
Sammanfattningsvis föreslås följande.
Skogsstyrelsen och Statens naturvårdsverk får i uppdrag
att utarbeta förslag till tekniska och biologiska anvisningar
för askåterföring samt förslag till hur askåterföringen i
framtiden skall finansieras. Staten bör tillsvidare garantera
projekten så att askan verkligen kan återföras till naturen.
Falun och Iggesund bör kunna inrättas som
forskningscentra. Vidare bör extra arbetsmarknadsmedel
specialdestineras på företag i Gävleborgs län som satsar på
återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skogsstyrelsen och Statens
naturvårdsverk bör utarbeta förslag till tekniska och
biologiska anvisningar för återföring av aska samt förslag till
hur askåterföringen i framtiden skall finansieras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att staten tills vidare bör
garantera i motionen nämnda askåterföringsprojekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas så
att Iggesund och Falun kan bli forskningscentra för
askåterföringsforskningen,
4. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsmedel
specialdestineras till företag i Gävleborgs län som satsar på
återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.