För att de tidigare planekonomierna i Östeuropa skall ha
möjlighet att genomföra nödvändiga förändrigar för att nå
en positiv och hållbar utveckling kommer det att krävas
massivt stöd och bistånd från världens rika länder.
Vi välkomnar därför de insatser som regeringen nu
genomför. Den miljardsatsning på samarbetet med
Östeuropa som genomfördes under det förra budgetåret
följs upp i årets budgetproposition med ytterligare en
miljard. Regeringen har också uttalat att motsvarande
summa ska anslås även under nästkommande år.
Insatser i form av teknik- och kunskapsöverföring,
utbildning och information är helt avgörande om den
gigantiska miljöskövlingen skall kunna upphöra och de
mest akuta problemen skall kunna åtgärdas.
På grund av de avsevärda miljöskadorna som i dag är en
realitet måste stora insatser inriktas på att korrigera och
reparera redan uppkomna skador. Tillämpningen av
ekologiska regler måste ske på alla områden. Det finns
alltför många exempel på biståndsinsatser som tyvärr lett till
helt felaktiga lösningar ur miljösynpunkt. Detta får inte ske
i samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa.
Kunskaperna för att detta skall undvikas finns men det
gäller att lyssna och ta intryck i tid.
De nödvändiga svenska insatserna får inte leda till att vi
medverkar till att bygga fast de östeuropeiska länderna i
lösningar som inte är miljöanpassade. För att det vid alla
insatser i samarbetet med länderna i Central- och
Östeuropa skall tas miljöhänsyn krävs att samordningen av
samarbetsinsatserna ökar. Miljökonsekvensbeskrivningar
bör göras i samband med alla större samarbetsprojekt.
Energiförsörjningen i de baltiska staterna är fortsatt
kritisk. Energihushållningen är mycket dålig. I den
kommunistiska planekonomin var energipriserna extremt
låga och incitament för att spara energi saknades. Vi vill
särskilt betona att svenska biståndsmedel bör användas för
att effektivisera energihanteringen och förbättra
värmeförsörjningen. Stora insatser kan göras med relativt
små investeringar.
Huvuddelen av östländernas energiförsörjning bygger
på olja, gas och kärnkraft. Koleldade kraftverk svarar för
en mindre del av energibehoven, men står för en stor del av
miljöförstöringen.
Åtgärder för reduktion av utsläpp av kväveoxider (NOx)
från kolkraftverk i Polen
Som ett led i det svenska arbetet för att förbättra miljön
runt Östersjön föreslår vi i denna motion en svensk insats i
Polen om 30 miljoner kr som en del i en total investering om
130 miljoner kr. Investeringen utgörs av svensk know-how
och polsk hårdvara. Detta föreslås ske inom ramen för de
500 miljoner kr per år som riksdagen beslutat om för bl a
miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och Östeuropa.
Målet med insatsen är att sänka emissionerna av NOx
från koleldade kraftverk i Polen med 13 400 ton per år.
Detta motsvarar det totala svenska utsläppet av NOx från
avgiftsbelagda pannor.
Om den förväntade sänkningen kan uppnås, och den
skulle värderas utifrån den svenska NOx-avgiften, är den
värd drygt 500 miljoner kr per år. Investeringen för att
uppnå en reducering enligt förslaget är mycket låg. Jämfört
med sänkningar av NOx-utsläpp i svenska kolkraftverk är
kostnaden en tiondel.
Förslag till program för två demoanläggningar och
ombyggnad av 26 koleldade kraftverk i Polen
Programmet inriktar sig på medelstora pannor för
produktion av ånga och hetvatten för fjärrvärme, kraft och
processånga. I dessa pannor eldas kolpulver genom s k
tangentialeldning. I Polen finns totalt 280 sådana pannor i
13 olika utföranden. Uteffekten varierar mellan 80 och 310
MW. Den sammanlagda effekten är ca 45 000 MW, att
jämföras med Sveriges ca 30 000 MW.
Emissionerna från de polska pannorna är normalt 300--
350 mg NOx/MJ. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet
för svenska pannor över 10 MW som 1992 var 95 mg
NOx/MJ.
Den teknik som avses användas i åtgärdsprogrammet
går under namnet SETNO. Tekniken har utarbetats av ett
svenskt företag (S.E.P. Scandinavian Energy Project AB).
I Polen lanseras denna teknik av EKOSET som är ett joint
venture bestående av tre polska intressenter och S.E.P.
Bolaget är ett resultat av den polska viljan att etablera
långsiktiga samarbeten.
Tekniken bygger på att NOx-bildningen minimeras
genom noggrann styrning av bränsle- och lufttillförseln till
pannans förbränningszon -- s k stegad förbränning.
Praktiskt sker detta genom en ombyggnad av pannans
luftkanaler och luftdysor. Ingreppen sker på ett sådant sätt
att ingreppen i befintlig utrustning begränsas varvid
kostnaderna kan hållas nere.
De vidtagna åtgärderna står inte i motsättning till
ytterligare reningsåtgärder genom t ex katalysatorrening
eller svavelrening. Samma teknik har med framgång
tillämpats vid Västhamnsverket utanför Helsingborg och
Igelstaverket vid Söderenergi i Södertälje. Resultatet visar
NOx-emissioner väl under 100 mg NOx/MJ.
Efter polska önskemål har även en panna i Polen
konverterats på motsvarande sätt. Ingenjörsarbetet och
planerad utbildning och trimning utfördes av S.E.P. med
stöd av BITS. Kraftverksägaren svarade för
hårdvaruarbetet.
Föreslaget åtgärdsprogram omfattar följande två
moment:
Demonstration av tekniken i två anläggningar, en 105
MW kraftvärmeångpanna och en 275--310 MW ångpanna
Dessa båda anläggningar avses utrustas med
processkontroll och en mycket komplett instrumentering
för att visa teknikens potential fullt ut.
Ombyggnad av 26 ång- och hetvattenpannor av 13 olika
utföranden och storlekar
Vid ombyggnaden sänks den genomsnittliga emissionen
från 320 till max 140 mg NOx/MJ. Detta innebär att
kväveoxidemissionerna totalt sett minskar med ca 13 400
NOx per år vid produktion av ca 18 TWh.
Totalkostnaden för ombyggnad av 28 pannor, varav två
demoprojekt, är ca 130 miljoner kr. Av detta föreslås 30
miljoner kr utgöra svenskt bistånd i form av
demonstrationsprojekt, mjukvara och know-how.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en svensk insats med 30 miljoner
kronor, inom ramen för de 500 miljoner kronor per år som
riksdagen beslutat om för bl a miljöförbättrande åtgärder i
Baltikum och Östeuropa, i Polen för reduktion av
kväveoxidutsläpp från koleldade kraftverk.
Stockholm den 25 januari 1994
Bengt Kindbom (c)
Lennart Brunander (c)