Motion till riksdagen
1993/94:Jo680
av Lars Werner m.fl. (v)

Kretslopp i byggandet


Återvinning och kretslopp i byggverksamhet
Problem
Samhället ska byggas på kretsloppstanken. Det innebär
att materiel och energi i största möjliga grad ska återvinnas
och återanvändas. Avfallsmängderna ska minimeras. I dag
är avfallsmängden från bygg- och rivningsverksamhet 1,2
miljoner ton/år. Det motsvarar 40 % av t.ex. de totala årliga
mängderna hushållsavfall (3,2 miljoner ton). Det är
följaktligen frågan om betydande mängder men har inte
uppmärksammats tillräckligt i debatten om hur
avfallsmängderna ska minska.
Öka återvinningen
Två huvudvägar är möjliga för att nedbringa
avfallsmängderna.
Använd återvinningsbara material 1. 
Bygga med återvinningsbara material och med
byggmetoder så återvinning och återanvändning blir möjligt
i högre grad.
Man kan jämföra med bilindustrin där man nu arbetar
med återvinningskrav på 90--95 % av materialet. Skillnaden
är att inom byggsektorn är livtidscykeln för en produkt
mycket lång -- ibland hundratals år, vanligtvis 70--80 år,
vilket gör det oerhört svårt att förutsäga framtidens
miljökrav och återvinningsteknik.
Exempel på detta är blykablar som användes i början på
1900-talet för elledningar och asbest i takkonstruktioner.
När man byggde med dessa material kunde den tidens
byggare inte ana att detta skulle ställa till stora miljö- och
hälsoproblem. Vi vet förvisso mer i dag men trots det
kommer vi aldrig att i förväg veta vad som är rätt. De sjuka
husen från 70- och 80-talet visar att vi i praktiken inte blivit
speciellt mer framsynta på de senaste 60--70 år.
Att successivt införa återvinningsbara material ger också
effekt på mycket lång sikt. Därför är det viktigt att vi så
snart som möjligt kommer igång. Hittills har endast små
försöksverksamheter bedrivits. Vi måste nu i stor skala
starta på allvar.
Vid nybyggnation skall också erfarenheterna från de
sjuka husen tas tillvara. Material som kan mögla, orsaka
allergier, avge gifter vid brand, etc. ska bort ur
produktionen. Byggmetoderna ska utformas och utvecklas
så att det inte byggs in problem som senare kan skapa
hälsoproblem för de boende.
Regeringen bör ge Boverket i uppdrag att tillsammans
med berörda myndigheter, byggindustrin, internationella
institut m.fl. ta fram en handlingsplan för hur bygg- och
bostadssektorn ska kunna ingå i kretsloppssamhället.
Återanvänd mer av dagens byggavfall
I dag återvinns bara 4--5 % av byggavfallet i Sverige. I
vår närregion finns det tre länder som är avsevärt mer
avancerade på området, nämligen Holland, Danmark och
Tyskland. Där återvinns 67 %, 10 % respektive 31 %. Det
visar att det är fullt möjligt att öka återvinningen drastiskt.
Dessa länder har också fastställt höga framtida krav.
Tyskland har som mål att återvinna 70 % år 1995, Danmark
60 % år 2000 och Holland att hela 90 % ska återvinnas år
2000.
Sverige har ännu inga mål alls. Regeringen pratar och
skriver mycket om kretsloppssamhället men har inte
kommit med några förslag eller mål alls när det gäller
byggavfall.
För att Sverige inte skall komma efter även på denna
punkt i arbetet med att skapa det framtida
kretsloppssamhället föreslår vi att år 1996 ska 30 % av
byggavfallet återvinnas och år 2000 60 %. Om målen
uppnås kan kraven komma att skärpas.
Den miljöavgift på avfall som Vänsterpartiet föreslår i
sin partimotion om miljöpolitik kommer att bidra till ökad
återvinning.
Det enklaste åtgärderna för att öka återvinningen är att
ta tillvara träfraktionen för energiproduktion, att använda
rivningsmassor till bullervallar och sportanläggningar. Ny
teknik gör också att många material och massor kan
återanvändas i byggnader och anläggningar i form av nya
takmaterial, nya betong- och cementkonstruktioner. En
första förutsättning för att detta ska bli möjligt är att själva
rivningsarbetet ändras. Ofta går rivningen till så att
grävmaskin fragmenterar byggnaden till dess att den på
enklaste vis kan fraktas bort med lastbil. Taktegel,
plåtdetaljer, sanitetsporslin och impregnerat trä bildar en ej
sorterbar massa, som inte ens duger till fyllnadsmaterial för
de enklaste anläggningsarbeten. Rivningen måste göras mer
arbetsintensiv, och utföras av yrkesfolk som förstår
materialets värde.
Genom detta kan en ren återanvändning av
byggnadsdetaljer öka. Gamla fönster, dörrar,
inredningsdetaljer, innergolv, tegel, armaturer, lister, virke
etc. är ofta av mycket hög kvalitet. Boverket bör få i
uppdrag att återkomma med förslag om hur återanvändning
av byggnadsdetaljer ska uppmuntras. I denna utredning bör
även möjligheten att använda miljöavgifter beaktas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att tillsammans med berörda bygg- och
bostadsaktörer presentera en handlingsplan för hur bygg-
och bostadssektorn skall kunna ingå i kretsloppssamhället,
2. att riksdagen beslutar att återvinningen av byggavfall
skall vara minst 30 % år 1996 och minst 60 % år 2000,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att återkomma med förslag -- bl.a. med beaktande
av tänkbar användning av miljöavgifter -- om hur
återanvändningen av byggnadsdetaljer skall öka.

Stockholm den 24 januari 1994

Lars Werner (v)

Rolf L Nilson (v)

Jan Jennehag (v)

Karl-Erik Persson (v)

Bengt Hurtig (v)