Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig
naturvård och friluftsliv. Den är dessutom mycket
betydelsefull som råvattentäkt för en stor region. Från ca 15
kommunala vattentäkter förses omkring 300 000
personer med dricksvatten från Vättern. Sjön är
också en potentiell dricksvattenreserv för framtiden.
Den vattenvårdsplanering och de åtgärder som hittills
har vidtagits, framför allt på initiativ av Vätterns
vattenvårdsförbund, har gett mycket värdefulla resultat. I
vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' redovisas en rad konkreta
åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande
till att skydda Vättern som en viktig naturresurs.
Problemområdena är främst kväve, klororganiska
föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
De miljömål för Vättern, som utvecklats i
vattenvårdsplanen, ger vägledning för kommunala insatser.
Det är länsstyrelsernas uppgift att i ett regionalt perspektiv
finna former för samordning av insatserna för en god
vattenkvalitet.
Utöver det som ligger inom omgivande kommuners och
länsstyrelsers ansvar anser vi motionärer att det krävs
medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen
för Naturvårdsverkets övergripande ansvar.
1993 presenterade Naturvårdsverket ett program för
''Svensk nationell miljöövervakning''. Här är Vättern (och
de andra stora sjöarna) tydligen mindre intressanta
eftersom den del som berörde de stora sjöarna helt fick
utgå. I stället kommer nu den framtida miljöövervakningen
av bl.a. Vättern att sortera under de ''Regionala
programmen för miljöövervakning'', vilket innebär att de
län som berör ifrågavarande sjö skall samordna sina insatser
i varje sjö. Det kommer troligen att gå bra, alla de fyra
länen och dess kommuner m.fl. har ju antagit
ambitionsnivån i ''Vättern 90'', men risk finns att
begränsade resurser för regional miljöövervakning leder till
hårda och olika prioriteringar inom de olika länen.
De stora sjöarnas stora betydelse för bl.a. fiske,
friluftsliv, biologisk mångfald och som dricksvattentäkt
motiverar att de inordnas i den nationella
miljöövervakningen och att särskilda forskningsresurser
riktas mot dessa sjöar.
Vi har i en motion under allmänna motionstiden 1993
framfört behovet av forskning och fortsatta undersökningar
av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem. Vid utskottets
behandling av motionen hänvisades till att miljöproblemen
i Vättern behandlades hösten 1992 och med detta avstyrktes
motionen.
Det är angeläget att Vättern med sin goda vattenkvalitet
och sin unika och känsliga fauna och flora tas in direkt i
NRL, på motsvarande sätt som den redan finns med i syfte
att skydda friluftslivets intressen runt sjön (NRL 3:2). Det
nu gällande skyddet skulle därför kunna kompletteras med
skydd för vattenkvalitet och på så vis ge ett önskvärt stöd åt
det omfattande åtgärdsarbete som bl.a.
Vätternvårdsförbundet, kommunerna, länsstyrelserna och
industrin runt Vättern bedriver.
F.n. pågår en utredning omkring vattenkraftens
intressen och dess konflikter med övriga intressen (såsom
fiske, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv). Syftet är
bl.a. att peka ut och ge ett särskilt skydd åt värdefulla och
känsliga vattenmiljöer. Vätterns tillflöden är flera utpekade
som riksintresse med stöd av NRL 2 kap. Det vore dock
angeläget att få samtliga Vätterns tillflöden särskilt
utpekade och inskrivna i NRL som skyddsvärda.
Vättern är extremt känslig för miljöföroreningar på
grund av sin långa omsättningstid (ca 60 år) och sin
näringsfattigdom. För att bevara Vätterns karaktär och
riksintresse krävs en god miljökontroll och långt gående
begränsningar av olika utsläpp.
Vi vill genom denna motion särskilt uppmärksamma
följande problem, som enligt vår mening kräver medverkan
av den forskning som samordnas inom ramen för
Naturvårdsverkets övergripande ansvar:
-- kväveomsättningen
-- bottnarnas ekologi
-- sedimentstudier
-- metallernas inverkan
Kvävebelastningen i Vättern inger oro dels med tanke på
den ökade belastningen av Östersjön via Motala ström, dels
med hänsyn till att ändrade förhållanden mellan fosfor och
kväve kan tänkas medföra förändringar i Vätterns
ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är f.n. inte
känd, men såväl interna som externa förändringar har
betydelse.
Metalltillförseln till Vättern utgör ett annat av hoten mot
det ekologiska systemet i Vättern. Det krävs ett omfattande
studium för att göra en riskbedömning för Vättern vad
gäller metalltillståndet:
-- halter i vatten,sediment, organismer
-- studium och analys av flöden och halter i tillopp till
Vättern avseende tungmetaller.
Naturvårdsverket har projektområden som mycket väl
kan inrymma forskning i Vättern, exempelvis
kväveproblematiken. Någon sådan forskning har ännu inte
kommit till stånd, det finns därför skäl att specialdestinera
medel för forskning i de stora sjöarna.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är ytterst
angeläget att få ytterligare klarhet i hur sjön påverkas av
ökad kvävebelastning, metalltillförsel och hur olika
miljögifter i bl.a. sedimenten påverkar ekologi, fiske och
vattenkvalitet. Detta måste ske inom ramen för den
forskning och de undersökningar som ligger under
Naturvårdsverkets övergripande ansvar. Vi förutsätter att
detta i första hand sker i samarbete med
Vätternvårdsförbundet, men att även Eko-region
Vätterbygden kan delta som samarbetspartner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning och
fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns
ekosystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av specialdestinerade
medel för forskning i de stora sjöarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att det gällande
skyddet för Vättern i NRL kompletteras med skydd för
vattenkvalitet,1
4. att riksdagen hos regeringen begär att Vätterns
samtliga tillflöden inskrivs i NRL som skyddsvärda.1
Stockholm den 25 januari 1994
Sonia Karlsson (s)
Åke Gustavsson (s)
Håkan Strömberg (s)
Anders Nilsson (s)