Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Den är dessutom mycket betydelsefull som råvattentäkt för en stor region. Från ca 15 kommunala vattentäkter förses omkring 300 000 personer med dricksvatten från Vättern. Sjön är också en potentiell dricksvattenreserv för framtiden.
Den vattenvårdsplanering och de åtgärder som hittills har vidtagits, framför allt på initiativ av Vätterns vattenvårdsförbund, har gett mycket värdefulla resultat. I vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' redovisas en rad konkreta åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande till att skydda Vättern som en viktig naturresurs. Problemområdena är främst kväve, klororganiska föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
De miljömål för Vättern, som utvecklats i vattenvårdsplanen, ger vägledning för kommunala insatser. Det är länsstyrelsernas uppgift att i ett regionalt perspektiv finna former för samordning av insatserna för en god vattenkvalitet.
Utöver det som ligger inom omgivande kommuners och länsstyrelsers ansvar anser vi motionärer att det krävs medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen för Naturvårdsverkets övergripande ansvar.
1993 presenterade Naturvårdsverket ett program för ''Svensk nationell miljöövervakning''. Här är Vättern (och de andra stora sjöarna) tydligen mindre intressanta eftersom den del som berörde de stora sjöarna helt fick utgå. I stället kommer nu den framtida miljöövervakningen av bl.a. Vättern att sortera under de ''Regionala programmen för miljöövervakning'', vilket innebär att de län som berör ifrågavarande sjö skall samordna sina insatser i varje sjö. Det kommer troligen att gå bra, alla de fyra länen och dess kommuner m.fl. har ju antagit ambitionsnivån i ''Vättern 90'', men risk finns att begränsade resurser för regional miljöövervakning leder till hårda och olika prioriteringar inom de olika länen.
De stora sjöarnas stora betydelse för bl.a. fiske, friluftsliv, biologisk mångfald och som dricksvattentäkt motiverar att de inordnas i den nationella miljöövervakningen och att särskilda forskningsresurser riktas mot dessa sjöar.
Vi har i en motion under allmänna motionstiden 1993 framfört behovet av forskning och fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem. Vid utskottets behandling av motionen hänvisades till att miljöproblemen i Vättern behandlades hösten 1992 och med detta avstyrktes motionen.
Det är angeläget att Vättern med sin goda vattenkvalitet och sin unika och känsliga fauna och flora tas in direkt i NRL, på motsvarande sätt som den redan finns med i syfte att skydda friluftslivets intressen runt sjön (NRL 3:2). Det nu gällande skyddet skulle därför kunna kompletteras med skydd för vattenkvalitet och på så vis ge ett önskvärt stöd åt det omfattande åtgärdsarbete som bl.a. Vätternvårdsförbundet, kommunerna, länsstyrelserna och industrin runt Vättern bedriver.
F.n. pågår en utredning omkring vattenkraftens intressen och dess konflikter med övriga intressen (såsom fiske, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv). Syftet är bl.a. att peka ut och ge ett särskilt skydd åt värdefulla och känsliga vattenmiljöer. Vätterns tillflöden är flera utpekade som riksintresse med stöd av NRL 2 kap. Det vore dock angeläget att få samtliga Vätterns tillflöden särskilt utpekade och inskrivna i NRL som skyddsvärda.
Vättern är extremt känslig för miljöföroreningar på grund av sin långa omsättningstid (ca 60 år) och sin näringsfattigdom. För att bevara Vätterns karaktär och riksintresse krävs en god miljökontroll och långt gående begränsningar av olika utsläpp.
Vi vill genom denna motion särskilt uppmärksamma följande problem, som enligt vår mening kräver medverkan av den forskning som samordnas inom ramen för Naturvårdsverkets övergripande ansvar:
-- kväveomsättningen
-- bottnarnas ekologi
-- sedimentstudier
-- metallernas inverkan
Kvävebelastningen i Vättern inger oro dels med tanke på den ökade belastningen av Östersjön via Motala ström, dels med hänsyn till att ändrade förhållanden mellan fosfor och kväve kan tänkas medföra förändringar i Vätterns ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är f.n. inte känd, men såväl interna som externa förändringar har betydelse.
Metalltillförseln till Vättern utgör ett annat av hoten mot det ekologiska systemet i Vättern. Det krävs ett omfattande studium för att göra en riskbedömning för Vättern vad gäller metalltillståndet:
-- halter i vatten,sediment, organismer
-- studium och analys av flöden och halter i tillopp till Vättern avseende tungmetaller.
Naturvårdsverket har projektområden som mycket väl kan inrymma forskning i Vättern, exempelvis kväveproblematiken. Någon sådan forskning har ännu inte kommit till stånd, det finns därför skäl att specialdestinera medel för forskning i de stora sjöarna.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är ytterst angeläget att få ytterligare klarhet i hur sjön påverkas av ökad kvävebelastning, metalltillförsel och hur olika miljögifter i bl.a. sedimenten påverkar ekologi, fiske och vattenkvalitet. Detta måste ske inom ramen för den forskning och de undersökningar som ligger under Naturvårdsverkets övergripande ansvar. Vi förutsätter att detta i första hand sker i samarbete med Vätternvårdsförbundet, men att även Eko-region Vätterbygden kan delta som samarbetspartner.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av specialdestinerade medel för forskning i de stora sjöarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att det gällande skyddet för Vättern i NRL kompletteras med skydd för vattenkvalitet,1
4. att riksdagen hos regeringen begär att Vätterns samtliga tillflöden inskrivs i NRL som skyddsvärda.1
Stockholm den 25 januari 1994 Sonia Karlsson (s) Åke Gustavsson (s) Håkan Strömberg (s) Anders Nilsson (s)
1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till BoU