Lövgrodan (Hyla arborea) är en utrotningshotad art som enbart förekommer på ett fåtal platser i Skåne. En alltför omfattande granplantering samt inplantering av kräftor i småvatten har utgjort det största hotet mot lövgrodans fortbestånd.
Naturvårdsverket har med stöd av 14 § naturvårdslagen fridlyst alla hotade eller sällsynta grod- och kräldjursarter i landet. Men det räcker inte. För att lövgrodan och andra groddjur skall finnas kvar i Sverige krävs att också deras livsmiljö skyddas. Vi menar att ett sådant skydd skall införas.
För att skydda hotade miljöer finns möjligheten att besluta om naturreservat. Det kan förefalla väl drastiskt när det egentligen gäller att skydda mindre nyckelområden. I fallet med lövgrodan smärre vattensamlingar, lövskog och lövbuskmarker.
Riksdagen har beslutat att i 21 § naturvårdslagen (1964:822) införa regler om skydd för biotoper. Detta garanterar dock inte ett fullgott skydd för t.ex. sällsynta groddjur, eftersom det inte är livsmiljön för en viss art som skyddas enligt biotopskyddsparagrafen utan bestämda typer av markområden.
USA har en speciell lagstiftning (Endangered Species Act) för hotade arter som innebär att man för vissa officiellt listade arter kan etablera ''kritiska områden'' med skydd. Ett välkänt exempel på en art som skyddats med lagen är den fläckiga ugglan (Strix occidentalis) vars häckningsbiotop hotas av skogsbruk i nordvästra USA.
Professor Ingemar Ahlén vid Sveriges Lantbruksuniversitet har skissat på en modell som skulle kunna gälla för Sverige. Han föreslår t.ex. att naturvårdsverket skulle få i uppdrag att fastställa officiella listor över hotade arter. För ett urval av dessa skulle ''kritiska områden'' etableras som inrymmer arternas livsnödvändiga biotoper. Alla planerade åtgärder för att säkra en arts överlevnad skulle sedan skrivas in i ett åtgärdsprogram.
Regeringen är också medveten om bristerna i lagstiftningen om biotopskydd. I proposition 1993/94:30 om en strategi för biologisk mångfald anförs att ''Erfarenheterna efter några års tillämpning av bestämmelserna om biotopskydd får vara vägledande för överväganden om 21 § NVL kan behöva kompletteras för att skydda hotade arters livsmiljöer''. Enligt vår mening bör regeringens arbete att komplettera 21 § NVL påbörjas omedelbart.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i naturvårdslagen att utrotningshotade arters livsmiljöer ges ett varaktigt skydd.
Stockholm den 25 januari 1994 Ingela Mårtensson (fp) Siw Persson (fp)