Inledning
I Norge diskuteras möjligheterna att inleda provborrningar och undersökningar av botten i den norska delen av Skagerrak med syfte att utvinna olja eller gas. Regeringen avser att lägga fram ett förslag inför Stortinget under våren 1994.
Enligt ett uttalande från den norske energiministern Jens Stoltenberg den 20 januari 1994 i Sandefjord ''är inte frågan om vi skall öppna Skagerrak för oljeletning, utan hur stora delar som skall öppnas''.
Konsekvenser för fisket
Ett område från Norges sydspets ända in till Oslofjorden kan bli aktuellt. Områdets östgräns går strax utanför Kosteröarna i Bohuslän. Dessa sammanfaller till stor del med de viktigaste fiskeplatserna i Skagerrak, inte enbart de norska yrkesfiskarna utan också i hög grad de svenska och danska. Varje oljerigg måste exempelvis omges av en förbjuden zon för trålning på sju kvadratkilometer. Fisket i Skagerrak omsätter varje år miljardbelopp. Området förvaltas gemensamt av Sverige, Norge och EU. Enbart i Sverige är drygt 1 000 västkustfiskare beroende av fisket i Skagerrak. Enbart det svenska fisket efter räkor och Havskräfta i området inbringar 100 miljoner kronor per år. Till detta kommer ett stort fiske efter sill och makrill m.m.
Yrkesfiskets organisationer i Norge, Sverige och Danmark har protesterat mot oljeutvinningen. Det har även fältbiologerna i Sverige och den norska organisationen Natur och ungdom gjort. De norska myndigheterna bör därför presentera underlag över vilka konsekvenserna blir för yrkesfisket vid en oljeutvinning.
Miljökonsekvenserna måste utredas
Konsekvenserna för hela Skagerrakområdet måste utredas. Det norska närings- och energidepartementet presenterade under hösten 1993 en konsekvensutredning om hur den planerade verksamheten kommer att inverka på miljön i Skagerrak. Den norska utredningen har inte gått in på vad som kommer att hända vid den svenska västkusten eller i Danmark vid eventuella oljeutsläpp. Dock konstaterar utredningen att ett oljeutsläpp i Skagerrak når land på 48 timmar konstateras det dock i den norska utredningen. Risken att den hamnar på stränder och klipphällar bedöms som överhängande.
Havsströmmar och vindar i Nordsjön och Skagerrak samverkar så att den svenska västkusten till stor del blir mottagare av drivande avfall. Nedskräpningen av västkusten har varit ett tilltagande problem under lång tid. Årligen genomförs numera städkampanjer i Göteborg och Bohuslän för att få bort skräpvallar efter stränderna. Redan i dag är en del av avfallet från oljeutvinningen längre ut i Nordsjön. Svenska naturvårdsverket som delgivits den norska utredningen som remissinstans har dock ej i tid inlämnat remissvar. Det svenska miljödepartementet är i frågan om miljöpåverkan av en Öresundsbro ytterst noggrann. Det måste självfallet också vara viktigt att en grundlig miljöutredning sker om konsekvenserna för den svenska västkusten vid oljeutvinning i Skagerrak nära vårt lands gräns. Den svenska regeringen måste nu agera snabbt och kräva ett fullständigt utredningsmaterial om miljökonsekvenserna för svensk del.
Många faktorer talar mot att det ej är lämpligt med oljeutvinning i Skagerrak. Den svenska regeringen måste nu handla kraftfullt för att tillvarata svenska intressen gällande miljön och fisket vid västkusten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olja- och gasutvinningen i Skagerrak.
Stockholm den 25 januari 1994 Erling Bager (fp) Ingela Mårtensson (fp)