I Norge diskuteras möjligheterna att inleda
provborrningar och undersökningar av botten i den norska
delen av Skagerrak med syfte att utvinna olja eller gas.
Regeringen avser att lägga fram ett förslag inför Stortinget
under våren 1994.
Enligt ett uttalande från den norske energiministern
Jens Stoltenberg den 20 januari 1994 i Sandefjord ''är inte
frågan om vi skall öppna Skagerrak för oljeletning, utan hur
stora delar som skall öppnas''.
Konsekvenser för fisket
Ett område från Norges sydspets ända in till Oslofjorden
kan bli aktuellt. Områdets östgräns går strax utanför
Kosteröarna i Bohuslän. Dessa sammanfaller till stor del
med de viktigaste fiskeplatserna i Skagerrak, inte enbart de
norska yrkesfiskarna utan också i hög grad de svenska och
danska. Varje oljerigg måste exempelvis omges av en
förbjuden zon för trålning på sju kvadratkilometer. Fisket i
Skagerrak omsätter varje år miljardbelopp. Området
förvaltas gemensamt av Sverige, Norge och EU. Enbart i
Sverige är drygt 1 000 västkustfiskare beroende av fisket i
Skagerrak. Enbart det svenska fisket efter räkor och
Havskräfta i området inbringar 100 miljoner kronor per år.
Till detta kommer ett stort fiske efter sill och makrill m.m.
Yrkesfiskets organisationer i Norge, Sverige och
Danmark har protesterat mot oljeutvinningen. Det har
även fältbiologerna i Sverige och den norska organisationen
Natur och ungdom gjort. De norska myndigheterna bör
därför presentera underlag över vilka konsekvenserna blir
för yrkesfisket vid en oljeutvinning.
Miljökonsekvenserna måste utredas
Konsekvenserna för hela Skagerrakområdet måste
utredas. Det norska närings- och energidepartementet
presenterade under hösten 1993 en konsekvensutredning
om hur den planerade verksamheten kommer att inverka på
miljön i Skagerrak. Den norska utredningen har inte gått in
på vad som kommer att hända vid den svenska västkusten
eller i Danmark vid eventuella oljeutsläpp. Dock
konstaterar utredningen att ett oljeutsläpp i Skagerrak når
land på 48 timmar konstateras det dock i den norska
utredningen. Risken att den hamnar på stränder och
klipphällar bedöms som överhängande.
Havsströmmar och vindar i Nordsjön och Skagerrak
samverkar så att den svenska västkusten till stor del blir
mottagare av drivande avfall. Nedskräpningen av
västkusten har varit ett tilltagande problem under lång tid.
Årligen genomförs numera städkampanjer i Göteborg och
Bohuslän för att få bort skräpvallar efter stränderna. Redan
i dag är en del av avfallet från oljeutvinningen längre ut i
Nordsjön. Svenska naturvårdsverket som delgivits den
norska utredningen som remissinstans har dock ej i tid
inlämnat remissvar. Det svenska miljödepartementet är i
frågan om miljöpåverkan av en Öresundsbro ytterst
noggrann. Det måste självfallet också vara viktigt att en
grundlig miljöutredning sker om konsekvenserna för den
svenska västkusten vid oljeutvinning i Skagerrak nära vårt
lands gräns. Den svenska regeringen måste nu agera snabbt
och kräva ett fullständigt utredningsmaterial om
miljökonsekvenserna för svensk del.
Många faktorer talar mot att det ej är lämpligt med
oljeutvinning i Skagerrak. Den svenska regeringen måste
nu handla kraftfullt för att tillvarata svenska intressen
gällande miljön och fisket vid västkusten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en bredare
konsekvensutredning av den planerade olja- och
gasutvinningen i Skagerrak.
Stockholm den 25 januari 1994
Erling Bager (fp)
Ingela Mårtensson (fp)