Människan har i alla tider förändrat odlingslandskapet.
Syftet har alltid varit att förbättra jordens bärkraft och öka
avkastningen. Vår tids teknik och sätt att bruka marken
förändrar landskapet snabbare och mera dramatiskt än
någonsin tidigare.
1990 års jordbrukspolitik syftar till att minska
livsmedelsöverskottet. Målet är att omkring en halv miljon
hektar jordbruksmark skall användas till annat.
Omställningen medför stora förändringar i
odlingslandskapet. Nya grödor eller skog blir normala
inslag på åkermark. Det varierade kulturlandskapet i skogs-
och mellanbygderna utarmas genom nedläggning,
igenväxning och skogsplantering. Många växter och djur är
helt beroende av traditionellt skötta naturliga betes- och
slåttermarker. Dessa naturtyper minskar starkt i
utbredning. En tredjedel av alla hotade och sällsynta
svenska växter är direkt knutna till odlingslandskapet.
Östergötland är ett län där vi riskerar att förlora för mycket
av landskapets biologiska och historiska innehåll.
Det är ett stort samhällsintresse att värna, vårda och
bevara de värdefullaste delarna av länets odlingslandskap.
Den nya jordbrukspolitiken har därför också som mål att slå
vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap samt att
bevara den biologiska mångfalden.
För tre år sedan föreslog den socialdemokratiska
regeringen att medel skulle avsättas till ersättning för
landskapsvård vilket riksdagen antog. Hösten 1993
behandlade riksdagen regeringens proposition om strategi
för biologisk mångfald. I propositionen saknades
ekonomiska medel för biologisk mångfald. Regeringen
hänvisade konsekvent till budgetpropositionen 1994. Vi kan
nu konstatera att budgetpropositionen inte innehåller
någon ökning av anslaget till landskapsvård, vilket vi anser
är otillfredsställande.
Regeringens miljöpolitik visar tydligt att det bara är en
socialdemokratisk politik som har förutsättningar att klara
höga naturvårdskrav. För nästa budgetår föreslår
socialdemokraterna riksdagen att anslå 300 miljoner kronor
till Naturvårdsverket för landskapsvårdsstöd. Den
borgerliga regeringen tar större hänsyn till markägarna än
till naturen. Det märks tydligt inom jord- och skogsbruket.
Borttagandet av skogsvårdsavgiften samt avgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel har varit ett krav
från näringarna och har blivit en prestigefråga för de
borgerliga partierna. Vi socialdemokrater ser avgifterna
snarare som en del av näringens sektoransvar och har velat
behålla dem som ett sätt att bekosta rådgivning och
naturvård. Utan avgifter blir det allt svårare att finansiera
angelägna naturvårdsåtgärder över statsbudgeten.
Behoven av ökade medel till landskapsvård för
Östergötland är stora. Det tredje året i uppbyggnaden av
verksamheten med landskapsvård har inneburit betydligt
fler nya avtal. Alla anslagna medel för Östergötland är
uppbundna i avtal. Totalt finns ca 1 450
avtal på över 33 000
hektar odlingslandskap för summan 23 mkr. Enligt
den bevarandeplan för odlingslandskapet som länsstyrelsen
i Östergötland har i remissutgåva är 95 000
hektar av den östgötska jordbruksmarken omistliga
för natur- och kulturmiljövården. Enligt nuvarande
ersättningsnivåer skulle då ca 60 mkr åtgå för att tillförsäkra
dessa arealer en fortsatt drift med inriktning att bevara
värdena i landskapet. Vi föreslår att 28 mkr tilldelas
Östergötland för landskapsvård.
Ett bekymmer i det dagliga arbetet med landskapsvård
är de klart otillräckliga resurserna för administration.
Administrationsanslaget på 0,35 mkr är i dag lika fördelat
till länsstyrelserna oavsett mängden av avtal. Östergötland
som har den största verksamheten med 23 mkr får inte mer
i administrationsbidrag än Halland, som har en verksamhet
på 5,5 mkr. Vi anser att en omprioritering och förstärkning
av administrationsbidraget är nödvändigt för att klara
kommande arbetsuppgifter. Inte minst viktigt är kontroll,
uppföljning och rådgivning. När avtalen skall skrivas om
senast 1995/96 för den första tredjedelen går inte det att
göra utan fältbesök.
Säkerställande av skyddsvärd natur
Naturreservaten i Östergötland omfattar i dag 8 302
hektar landareal vilket utgör knappt 1% av landytan.
Det kan jämföras med ca 4,6% för hela landet. I olika
sammanhang har föreslagits en väsentligt utökad areal
naturreservat som ett led i arbetet med att bevara värdefulla
områden och att säkerställa den biologiska mångfalden. Ett
exempel är den skogspolitiska utredningen, som föreslog att
5% produktiv skogsmark skall undantas från skogsbruk
inom 15 år.
I Östergötland är 0,1% av skogsarealen skyddad. Andra
exempel utgörs av Naturvårdsverkets naturvårdsplan för
Sverige, som innehåller en genomgång av olika naturtyper
m.m. med förslag till skydd och myrskyddsplan, som
innehåller ett konkret förslag till skydd av ett antal
myrområden i landet, varav 19 i Östergötland.
Östergötland har en rik och mångformig natur. Av mera
speciella naturtyper och motsvarande där Östergötland har
en framträdande plats kan nämnas ädellövskog och
ädellövhagmarker med ek, kalkkärr och kalkstäppängar,
fågelsjöar med strandängar och havsstrandängar,
klarvattensjöar liksom givetvis skärgård. Till dessa speciella
områden kommer behovet att bevara tillräckliga arealer av
representativa naturtyper, t.ex. skogs- och myrmarker av
olika slag.
Trots stora behov att förvärva värdefulla naturområden
föreslår den borgerliga regeringen att anslaget inte skall
räknas upp. Vi socialdemokrater har högre ambitionsmål
för säkerställande av skyddsvärd natur.
För Östergötlands del vill vi att våra naturvärden skall
bevaras i minst samma omfattning som i andra delar av
landet. Vi vill även påpeka att Naturvårdsverkets stora
''Norrlandspaket'' för skogsskydd till stor del är betalt och
medel finns därför tillgängliga att fördela över landet.
Övergödning
Problem med övergödning finns såväl i våra insjöar som
vid våra kustvatten. Hårt belastade vattenområden i
Östergötland är bl.a. sjöarna Roxen och Glan och de inre
delarna av Bråviken och Slätbaken. I de inre delarna av
skärgården finns tydliga tecken på övergödning. För att
komma till rätta med problemen måste utsläppen av kväve
och fosfor från bl.a. industrier, kommunala reningsverk,
enskilda avloppsanläggningar och våra jordbruksområden
minska kraftigt. För de s.k. punktkällorna kan utsläppen
begränsas med stöd av bl.a. miljöskyddslagstiftning. Där är
det viktigt att gå vidare med teknikutveckling och åtgärder
för att minska kväveutsläppen från de i inlandet
lokaliserade kommunala reningsverken.
Den borgerliga regeringen har successivt sänkt
avgifterna för jordbruket. Detta anser vi vara en felaktig
miljöpolitik. Vi socialdemokrater föreslår miljöskatter på
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel som ett sätt
för jordbrukssektorn att bära sitt ansvar. När det gäller de
s.k. diffusa utsläppen är åtgärder i jordbrukslandskapet
nödvändiga att vidta. Detta kan bl.a. ske genom
tillskapande av våtmarker och skyddszoner kring
vattendrag. Härvidlag måste finansieringsfrågan lösas så att
den enskilde lantbrukaren kan få ekonomiskt stöd för att
genomföra sådana åtgärder.
Vi föreslår att länsstyrelserna bör få möjligheter att
utifrån åtgärdsprogram avrinningsområdesvis kunna
finansiera markanknutna åtgärder med
NOLA/landskapsvårdsbidrag.
Tåkern
I en särskild motion från oss socialdemokrater i
Östergötland föreslår vi ett anslag på 8 mkr till en
besöksanläggning vid den fina fågelsjön Tåkern.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen anvisar ytterligare 5 000 000 kr till
landskapsvård i Östergötland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett rättvisare
administrationssystem för landskapsvård,
3. att riksdagen ger Länsstyrelsen i Östergötland tillåtelse
att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag
i Östergötland anslå medel inom ramen för
NOLA/landskapsvårdsbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av medel för
naturreservat i Östergötland,
5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad
regeringen anslagit för byggande av en besöksanläggning
vid Tåkern--Ombergsområdet.
Stockholm den 25 januari 1994
Inge Carlsson (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Berit Löfstedt (s)
Viola Furubjelke (s)
Ingvar Björk (s)
Sonia Karlsson (s)
Lars Stjernkvist (s)