Östersjön är ett av jordens mest förorenade och därmed
skadade hav. Orsaken till detta är en stor mänsklig
påverkan under lång tid i kombination med att detta hav är
relativt instängt, litet, grunt och har låg vattenomsättning.
Situationen på Västkusten och i Öresund är inte lika
allvarlig men inger oro, särskilt grunda vikar och fjordar på
västkusten är påverkade och kraftigt förorenade, främst av
kväve- och fosforutsläpp.
För sex år sedan enades de åtta nordsjöstaterna om att
halvera kväveutsläppen till 1995. Detta kommer inte att
uppfyllas. Detta borde inge stor oro och generera stor
aktivitet från berörda regeringar eftersom avtal som inte
följs har negativ verkan. Man kan tro att utvecklingen går
åt rätt håll när situationen i verkligheten fortsätter att
försämras. En liknande politisk utveckling äger rum;
regeringskonferenser avlöser varandra, avtal undertecknas
men Östersjön fortsätter att försämras. Att rena Östersjön
kostar minst 150 miljarder, svenska regeringen anslår 200
miljoner, mindre än 2 promille av vad som behövs...
Östersjön är ett unikt vattenområde. Det kan nästan
betraktas som en insjö med ett visst inflöde av saltvatten.
Östersjön är jordens största brackvatten och är en väldigt
ung geologisk skapelse -- endast några tusen år.
Våra hav har under industrialismen stått som slutstation
för en mängd olika utsläpp från mänskliga aktiviteter och
anläggningar; industriverksamhet, jordbruk, våra va-
system, bilismen, sjöfarten, energianläggningar etc.
Under senare årtionden har diffusa utsläpp via
atmosfären ökat sin andel av belastningen på haven, t.ex.
står luftnedfallet för ca 95 % av blytillförseln. Nedfallet från
atmosfären härstammar från många olika källor från ett
stort område runt våra hav. Bilism, industriverksamhet och
energiproduktion är de huvudsakliga källorna.
Det finns gott om fakta som visar på denna mänskliga
negativa påverkan på våra hav ända från 1900-talets början;
den biologiska produktionen i södra Östersjön har ökat
med ca 50 %, mediansiktdjupet har i norra Östersjön
minskat från 9 till 6 meter på 30 år, blåstången fanns på 40-
talet ner till 12 meters djup vid Öregrund -- nu går den ned
till 8 meters djup, arealen bottnar utan syre har ökat med
tio gånger sedan 60-talet, döda bottnar utan djurliv är nu ca
100 000 kvadratkilometer stora, belastningen av kväve och
fosfor har under 1900-talet ökat med fyra respektive åtta
gånger, förhöjda halter av ett antal giftiga substanser finns
i både levande organismer och bottensediment, etc.
De skadliga utsläppen till våra hav kan indelas i tre
kategorier; näringsämnen, metaller och övriga giftiga
substanser.
Överskotten på näringsämnen gör att tillväxten i havet --
av framför allt alger -- råkar i obalans. Det skapar
algblomningar, syrefria bottnar och en total obalans mellan
olika typer av vattenlevande organismer, från de lägsta till
de allra mest avancerade arterna högst upp i
näringskedjorna, t.ex. sälar och rovfåglar.
Metaller och andra giftiga substanser orsakar skador på
vattenlevande arter och gör fångster från haven otjänliga
som människoföda.
Den mänskliga påverkan som är viktigast att åtgärda är
utsläppen från våra avloppssystem samt näringsläckaget
från skogs- och jordbruk. Vänsterpartiet redovisar sina
förslag på dessa områden i andra riksdagsmotioner om
miljön.
Vänsterpartiets förslag till åtgärder
Vänsterpartiet anser att restaureringen av våra hav är av
avgörande betydelse. Vi måste kunna vända den negativa
utvecklingen för våra hav.
Östersjön och delar av Västerhavet är i dag så starkt
belastade att en minskning av belastningen av vissa ämnen
omedelbart måste till. Risken för nya eller ökande utsläpp
måste effektivt undanröjas. Inga mänskliga aktiviteter får
tillåtas som ens kan misstänkas öka risken för ett förvärrat
tillstånd för våra hav.
Vänsterpartiet har under en följd av år försökt väcka
intresset för en rad åtgärder för att minska hoten mot våra
hav. Havens tillstånd skall kontinuerligt förbättras. Kort
sammanfattning;
1. Ökad kollektivtrafik -- minskad bilism.
2. Effektivare energianvändning, förnyelsebara,
miljövänliga energislag såsom vindkraft och biobränslen.
3. Anläggning av våtmarker etc. som näringsfällor --
särskilt i södra Sverige.
4. Bättre gödselhantering, miljöanpassat skogs- och
jordbruk, t.ex. att jordbruksmarker ska vara beväxta,
bevuxna kantzoner vid odling ska lämnas. Skogsdikning ska
minska, avverkningsytor minska, etc.
5. Internationellt samarbete -- särskilt med öststaterna,
för att snabbt bygga reningsverk m.m.
6. Minska utsläppen från industrin -- särskilt av metaller
och klororganisk substans.
7. Minska metalläckaget från gruvavfall, t.ex. från
Garpenberg och Falu koppargruva.
8. Övergång till ekologiskt boende vilket t.ex. betyder
slutna va-system som ej mynnar i våra sjöar/hav.
Detta skall kompletteras med följande åtgärder:
All oljeutvinning i Östersjön förbjuds.
En Öresundsbro som äventyrar det extremt känsliga
flödet av vatten mellan Östersjön och Västerhavet får ej
byggas.
Fartyg i våra hav som medför miljöfarlig last skall vara
dubbelbottnade och i övrigt ha hög sjöduglighet.
Regeringen måste ta upp förhandlingar med våra
grannländer om att minska luftföroreningar från fartyg,
särskilt med avseende på svavelutsläpp.
Lotstvånget ska utvidgas i känsliga kustområden.
Bättre övervakning av sjötrafiken behövs.
Vänsterpartiet anslår i sin partimotion om miljö 200
miljoner kronor för åtgärder som berör Östersjön, utöver
regeringens förslag. Detta räcker inte långt utan utgör en
förstärkning som kontinuerligt får räknas upp till dess vi kan
konstatera förbättringar i havens tillstånd.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag
om en långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns
bevarande.
I en riksdagsmotion om samarbetet med Östeuropa
beskriver vi hur våra östra grannländer skall utvecklas och
därmed kunna bidra till bevarandet av Östersjön.
Sammanfattningsvis måste våra hav nå sina naturliga
tillstånd i så hög grad som möjligt. Haven ska återigen blir
badbara från alla stränder och klippor, alla våra
havsfångster ska bli ätbara och alla kommande
solnedgångar över våra hav ska spegla sig i ett levande och
friskt vatten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra havens
tillstånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka miljösamarbetet med
övriga stater runt våra hav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fartyg som trafikerar våra hav
och medför miljöfarlig last skall vara dubbelbottnade och i
övrigt ha hög sjöduglighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förhandla med våra
grannländer om att minska luftföroreningarna från fartyg,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns
bevarande.
Stockholm den 24 januari 1994
Jan Jennehag (v)
Bengt Hurtig (v)
Karl-Erik Persson (v)
Rolf L Nilson (v)