Den svenska kemiska industrin har visat sig ha en betydande potential i flera avseenden, bl.a när det gäller produktutveckling, penetration av nya marknader och skapande sysselsättning. Sverige har genom att uppsätta stränga miljömässiga mål i samverkan med industrin kunnat öka produktionen av kemiprodukter med allt lägre miljöbelastning.
Utvecklingspotential
Kemiindustrin i Sverige har utvecklats positivt, i motsats till i övriga Europa, även under lågkonjunkturen. 1993 passerade för första gången exporten i modern tid importen.
Kemiindustrin består förutom av större, kapitalintensiva processindustrier även av ett stort antal mindre företag. Ett högteknologiskt nyföretagande präglar branschen.
Studier och attityder bland företagsledare inom kemibranschens småföretag visar att de uppfattat att regeringens åtgärder inom skatte- och arbetsrättsområdet positivt bidragit till konkurrenskraften.
Vittnesmål
Röster som hörs bland kemiföretagarna ger exempel på företag som planerar att fördubbla sin produktion under 1994 med stark ökning av antalet arbetstillfällen. Men frågan om koncessionsvillkor blir då naturligtvis aktuell.
En företagsledare vittnar om den oro som han känner över att inte veta om han har kunskap om alla de regler som gäller. Det lilla 7-mannaföretaget måste följa samma regler som det stora företaget. Precis som inom arbetsrätten ges intrycket att lagstiftaren och myndigheten haft det stora företaget som mall för regleringen. De stora företagen har även på detta område möjlighet att anställa specialister för att bevaka dessa frågor.
''Halva min tid går åt till myndighetskontakter'', säger en VD i en mindre färgfabrik, och tillägger att han hellre skulle vilja ägna tiden åt utveckling och expansion av företaget. Ett annat företag som arbetar med reningsteknik i samband med fordonstvättar saknar klara gränsvärden från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Därför vågar de inte investera och bygga ut, trots att miljön kring biltvättarna därmed skulle förbättras.
Lagstiftning
Vid export av kemiprodukter godtar alla europeiska länder en likalydande etikett, utom Sverige, Danmark och Norge, vilket försvårar en rationell hantering. Därmed blir produkterna dyrare och kunkurrensen försämrad.
Dessa exempel och röster skall naturligtvis inte väga tyngst när samhällets övergripande mål för miljöpolitiken läggs fast, eller när formerna för utövandet av kontrollen bestäms. Men det framstår som om de mindre kemiföretagens aspekter beaktas i ringa grad i lagstiftnings- och regleringsarbetet.
Med tanke på den potential för sysselsättning, nyföretagande, export och miljövänlig produktutveckling som branschen representerar framstår det som om de mindre kemiföretagens aspekter beaktas i ringa omfattning.
Förslag
Det vore av värde för riksdag och regering att få de mindre kemiföretagens regler belysta för att kunna avgöra om avregleringar och effektiviseringar inom miljöövervakande område skulle kunna ske. Detta utan att förlora miljöpolitisk effektivitet. En sådan särskild utredningsman borde tillkallas för att klargöra detta.
Avslutning
En av anledningarna till att denna bransch kan kräva en särskild översyn är förekomsten av en specialmyndighet, Kemikalieinspektionen, vars uppgift är att kontrollera regelverken inom kemiområdet. Dess arbete skulle också kunna underlättas av en översyn av ovanstående karaktär.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för företag verksamma inom kemisektorn.
Stockholm den 24 januari 1994 Kenneth Lantz (kds)