med anledning av prop. 1993/94:198 Lag om genetiskt modifierade organismer

Inledning

Den genetiska forskningen och utvecklingen är en av de
mest lovande vetenskapliga landvinningarna. De nya
kunskaperna öppnar helt nya möjligheter att förstå och
därmed lösa problemen som berör jordbruk,
livsmedelsförsörjning, ohälsa och miljöförstöring.

Möjligheterna är stora och därför är det viktigt att
utforma den lagstiftning som skall reglera användningen av
genteknik på växter och djur på ett framsynt sätt. Den får
varken blockera utvecklingen inom området elle utsätta
människor, djur eller natur för risker. Balansen mellan
aktsamhet och möjlighet är väsentlig.

Bakgrunden till propositionen är att Sverige i EES-
avtalet har förbundit sig att senast den 1 januari 1995 införa
EG-direktivet 90/220 om avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer i miljön.

Under 1993 överlämnade den parlamentariska
Genteknikberedningen sitt betänkande till regeringen. I
utredningen anlitades landets ledande experter på området
för att ge en allsidig belysning av möjligheter och risker.

Det förslag till samlad lag för genetiskt modifierade
organismer som regeringen nu överlämnat till riksdagen går
på vissa punkter betydligt längre än EG-direktiven och
utredningens förslag. Det kan innebära att svensk forskning
kommer att allvarligt hindras och att industriellt
utnyttjande flyttar ut ur landet eller aldrig kommer till
stånd.

Förhandsbedömning av skador

I lagförslagets 5 § förskrivs att en utredning skall
genomföras som kan läggas till grund för en
tillfredsställande bedömning av vilka hälso- och
miljöskador som organismerna kan orsaka. Detta föreslås
ske vid såväl innesluten användning som vid avsiktlig
utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt
modifierade organismer.

Innesluten användning bör enligt vår mening undantas
från detta krav. Det är inte rimligt att inneslutna
laboratoriearbeten behandlas på samma sätt som utsättning
av genetiskt modifierade organismer i naturen. Den
inneslutna användningen regleras redan i enlighet med
arbetarskyddslagstiftningen i Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelser om arbete med biologiska ämnen (AFS
1992:3). Den kungörelsen modifieras i takt med berörda
EU-direktiv. För denna typ av arbete finns det också en väl
etablerad internationell praxis som gör att forskning och
utveckling i landet allvarligt kommer att missgynnas av
regeringens förslag. De fyra första orden i 5 § ''En
innesluten användning och'' bör därför utgå.

Gentekniknämnden

Regeringen föreslår att Hybrid-DNA-delegationen skall
upphöra och ersättas med en gentekniknämnd. Det
förslaget skiljer sig på några väsentliga punkter från
Genteknikberedningens förslag. Där föreslogs att Hybrid-
DNA-delegationen helt enkelt skulle namnändras till
Gentekniknämnden. De nuvarande arbetsuppgifterna
skulle bibehållas och på några punkter utökas. Det förslaget
fick också stöd av en majoritet av remissinstanserna.
Skillnaden kan synas obetydlig, men är väsentlig.
Regeringens förslag till Gentekniknämnd kommer i
praktiken att få ett betydligt mera begränsat ansvar än den
som beredningen och remissinstanserna ställt sig bakom.

I Hybrid-DNA-delegationens uppgifter ligger nämligen
också att till regeringen anmäla om något
användningsområde kan ifrågasättas ur etisk eller
humanitär synpunkt eller om området för samhällets tillsyn
behöver utvidgas. En larmfunktion således.

I delegationens uppgift finns också ett ansvar för att
informera allmänheten om utvecklingen inom gentekniken
och att belysa frågor som rör människors roll som
medborgare, konsumenter eller arbetstagare. Även
arbetsgivaren med sitt ansvar gentemot de anställda har ett
stort informationsbehov ifråga om gentekniken som
Hybrid-DNA-delegationen har till uppgift att sköta.

Dessa arbetsuppgifter finns inte med i regeringens
förslag till gentekniknämnden. Vi yrkar därför att
Gentekniknämnden inrättas genom en namnändring av
Hybrid-DNA-delegationen och att nya arbetsuppgifter
tillförs i enlighet med Genteknikberedningens förslag.

Nämndens ledamöter bör utses såväl bland forskare,
myndigheter och riksdagsledamöter som bland företrädare
för industri, arbetsliv, konsumenter och folkrörelser. Detta
för att skapa en hög trovärdighet för nämndens arbete både
bland forskare och allmänhet.

Gentekniknämnden bör ha möjlighet att repliera på en
forskarmiljö med anknytning till sitt ansvarsområde för att
kunna utnyttja bibliotek och andra former av information
om forskningens utveckling. Därför bör
Gentekniknämnden, liksom Hybrid-DNA-delegationen
nu, vara administrativt knuten till Arbetsmiljöinstitutet.

Ansvar m.m.

I 20 § ges regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer möjlighet att föreskriva om avgifter för
anmälan, prövning och tillsyn av genetiskt modifierade
organismer. Detta förslag har väckt oro i forskarkretsar,
eftersom forskningsanslag inte är beräknade för att täcka
sådana kostnader. Enligt vår mening skulle ett avgiftsuttag
från offentligt finansierad forskning enbart öka
transfereringarna. Vi förutsätter därför att offentligt
finansierad högskoleforskning undantas från denna typ av
avgifter.

Etisk bedömning

En etisk bedömning skall enligt propositionen göras i
varje enskilt fall. Detta avviker från EU-praxis och skulle
öka både byråkrati och kostnader. När det gäller
försöksdjursverksamhet görs redan i dag en individuell etisk
prövning i enlighet med djurskyddslagstiftningen. Att göra
en individuell etisk prövning av växter och
mikroorganismer förefaller som en överloppsgärning. Vi
yrkar därför på att ingen etisk bedömning skall göras i det
enskilda fallet.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att vissa delar av lagen om genetiskt
modifierade organismer skall träda i kraft den 1 juli 1994,
medan andra delar skall vänta till den 1 januari 1995.

Införlivandet av de EG-direktiven i svensk lag behöver
inte ske före den 1 januari 1995. Med hänsyn till de
förändringar som måste genomföras med anledning av
lagen ser vi inget skäl till att tidigarelägga delar av
ikraftträdandet. Vi yrkar därför att lagen om genetiskt
modifierade organismer skall träda i kraft i sin helhet den 1
januari 1995.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ändring av 5 § i lagförslaget
utformas på det sätt som framgår av texten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Gentekniknämnden får en
utformning i enlighet med texten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avgifter inte skall utgå för
offentligt finansierad högskoleforskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att etiska bedömningar inte skall
ske i det enskilda fallet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lagen i sin helhet skall träda
i kraft den 1 januari 1995.

Stockholm den 18 april 1994

Inger Hestvik (s)

Ingrid Andersson (s)