Skogsnäringen är den största nettoexportnäringen i
Sverige. Detta faktum och förhållandet, att omfattande
luftföroreningsorsakade skogsskador under senare år börjat
uppträda i våra skogar gör det till en angelägen uppgift att
noggrant följa skadeläget.
De mest produktiva skogarna finns i den södra delen av
landet och från dessa delar har regionala
skadeinventeringar med flygbilder, utförda av bl.a.
Skogsvårdsorganisationen och Lunds universitet avslöjat
omfattande skador. Från sydvästra Sverige kommer nu
rapporter om nya, ännu delvis oförklarade skador.
Nya miljöproblem, ett mildare framtida vinterklimat
liksom luftföroreningarnas redan kända påverkan på
skogsresurserna gör det angeläget att skogssituationen i
Sydsverige övervakas på ett samordnat och uthålligt sätt.
Mot denna bakgrund är det allvarligt att
skogsskadeinventeringar baserade på flygbilder, som både
internationellt och i vårt land är den bästa metoden att följa
skadeutvecklingen i de mest försurningsdrabbade
områdena i södra Sverige, inte används inom den nationella
miljöövervakningen.
Övervakningen av skogsutvecklingen i södra Sveriges
försurningsdrabbade områden är en nationell
angelägenhet. Regional samordning finns och kan fortsätta,
men kravet på omfattande överblick, enhetlig metod och
redovisning, finansiering och kontinuitet kräver också ett
nationellt ansvar.
Riksdagen har beslutat om miljöövervakning.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utforma ett
nationellt program. Som komplement skall Länsstyrelserna
utforma regionala miljöövervakningsprogram. Allt detta
måste samordnas på nationell nivå.
En, jämfört med riksskogstaxeringen, fördjupad
skadeövervakning kan inte ses som en regional
angelägenhet. En regelbundet återkommande -- förslagsvis
vart tredje år -- skogsskadekontroll samordnad av
Skogsstyrelsen omfattande Skåne, Blekinge, Halland samt
Kronobergs, Jönköpings, Älvsborgs och Göteborgs och
Bohus län måste organiseras och finansieras inom ramen för
det nationella miljöövervakningsprogrammet.
Det nuvarande nationella
miljöövervakningsprogrammet är i huvudsak kemiskt
inriktat men omfattar också vissa biologiska och
markhydrologiska data. Programmet syftar till att följa och
identifiera idag existerande miljöbelastningar.
I ljuset av förväntade framtida klimatförändringar, som
en effekt av ökade koncentrationer av drivhusgaser,
tillkommer nya påverkansfaktorer. Framtida
klimatförändringar kan förväntas kraftigt förändra de
naturgeografiska miljöförhållandena utefter våra flacka
kuster samt i Nordsverige genom påverkan av permafrost,
utbredning och frekvenser av laviner, jordskred och andra
markrörelser.
Den nationella miljöövervakningen bör med hänvisning
till ovanstående kompletteras så att kusterosionen görs till
föremål för övervakning i valda kustområden. På
motsvarande sätt bör i valda fjällområden erosion, vittring,
laviner, skred och andra markrörelser bli föremål för
nationell övervakning. Vad gäller denna typ av
miljöövervakning i fjällen bör det framhållas, att Sverige
genom tidigare forskning och goda bakgrundsdata har helt
unika förutsättningar att bidra till den internationella bilden
av klimatpåverkan i de nordliga områdena.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nationell miljöövervakning.