Genom tiderna har flyttfåglar varit utsatta för en omfattande fångst i länderna kring Medelhavet. Fångstmetoderna är idag mycket effektiva på grund av moderna material som t ex nylon samt en stadigt ökande användning av hagelbössa och nät (ofta med levande lockbete), snaror, stenfällor och limpinnar. Man räknar med 9--10 miljoner aktiva jägare i området som i första hand anväder sig av skjutvapen. Ungefär en miljon jägare använder fällor av något slag.
Både nationellt och internationellt finns vissa regler och bestämmelser angående denna jakt, mestadels i form av förbud mot urskillningslösa fångstmetoder, begränsning av jakt i vissa områden och upprättande av fågelskyddsområden.
Medelhavsländernas nationella lagar ignoreras emellertid ofta av jägarna och internationella överenskommelser tillämpas sällan av ländernas myndigheter. Detta har bidragit till att många av de jagade fågelarterna är utrotningshotade eller har minskat avsevärt i antal. Ca 144 flyttfågelarter jagas inom Medelhavsområdet i strid mot internationella överenskommelser. Många av dessa är nordiska flyttfåglar.
Genom undersökningar har man lyckats skapa en bra bild av fångsten av flyttfåglar i vissa begränsade områden i Medelhavsregionen, samtidigt som informationen från andra länder (Albanien, Israel, Libyen) är så gott som obefintlig. Att fångst av flyttfåglar bedrivs i samtliga länder i Medelhavsregionen har emellertid kunnat konstateras.
Det finns fem internationella överenskommelser, två globala konventioner, två regionala konventioner och ett EG-direktiv, vilka rör fångst av flyttfåglar. Följande länder har ratificerat och/eller undertecknat dessa överenskommelser:
Länder Konventioner
EG:s
Afrika Bern Bonn Ramsar direktiv
Albanien Algeriet (X)
X Kroatien [1]
X Cypern
X Egypten X
X X Frankrike
X X X X Grekland
X (X) X X Israel Italien
X X X X Malta
X Marocko X
(X) X Libanon Libyen (X) Spanien
X X X X Syrien Tunisien X
X X Turkiet
X X (X) = Ratificerat (X) = Undertecknat men inte ratificerat [1] Kroatien förväntas ta över konventioner som har ratificerats av Jugoslavien.
Den kraftfullaste av dessa överenskommelser är EG:s fågeldirektiv, som inrymmer bestämmelser till skydd av olika fågelarter med betoning på flyttfåglar. I direktivet listas de fågelarter som får jagas. Enligt direktivet förbjuds också bruk av en rad urskillningslösa fångstmetoder, däribland lim, snaror och nät.
Bonnkonventionen handlar enbart om skydd av flyttfågelarter och Bernkonventionen har bestämmelser som liknar EG:s fågeldirektiv i fråga om fångstmetoder.
Afrikakonventionen är en av de första konventionerna som rör vilda djurarter. Den omfattar bestämmelser som skydd av en rad djur (även några flyttfågelarter) som listas i konventionens annex.
Ramsarkonventionen spelar en begränsad roll när det gäller skydd av flyttfåglar.
Om man bygger på de undersökningar som har utförts inom begränsade områden (Malta, Cypern, norra Sinai, nordöstra Turkiet samt delar av Spanien och Italien), kommer man fram till ca 80 miljoner jagade flyttfåglar per år. Om man istället bygger beräkningen på grundval av antalet inkomna fågelringar och andra indikatorer är det minst 750 miljoner flyttfåglar som varje år fångas och dödas inom regionen. Denna fångst medverkar i hög grad till att ständigt fler fågelarter riskerar att utrotas.
Nordiska rådet har vid sin 41:a session den 9--11 november 1992 i Århus på förslag av sitt miljöutskott rekommenderat de nordiska ländernas regeringar (rekommendation nr 49/1992) att spela en roll i att tillförsäkra att internationella överenskommelser om vilda djur uppfylls av ratifikationsländerna. Vidare rekommenderas regeringarna att inom respektiva fora för internationella konventioner (speciellt Bern- och Bonnkonventionerna) aktivt verka för att alla länder uppfyller konventionernas bestämmelser om jakt på fredade fågelarter samt bl a kräva större aktivitet i fråga om genomförandet av EG:s fågeldirektiv. Regeringarna rekommenderades också att i internationella fora verka för en intensifiering av FoU-verksamheten om omfattning och konsekvenser av jakten på flyttfåglar vid Medelhavet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt förbud mot fångst av fredade fågelarter i länderna kring Medelhavet.
Stockholm den 20 januari 1994 Anders Svärd (c)