Riksdagen beslutade år 1993 om riktlinjer för ett
kretsomloppsanpassat samhälle. Detta innebär att politiska
beslut måste inriktas på ett sparsamt utnyttjande av
resurserna. En långsiktigt hållbar utveckling kräver ett mer
resurssnålt samhälle och en renare varuproduktion än i dag.
För att åstadkomma detta måste produktionen
miljöanpassas och inriktas på att ge varor sådan utformning
och materialsammansättning att återanvändning,
återvinning eller återföring till naturens kretslopp
underlättas och avfallet minimeras.
Träbränsleeldning ger i dag en stor mängd avfall i form
av aska som läggs på tipp. Mängden ren aska som för
närvarande är tillgänglig för spridning i skogen uppskattas
till ungefär 170 000 ton per år. Genom återföring kan ''svart
kalk'' bli en tillgång i stället för ett problem.
Om askan återförs till skogen sluts kretsloppet, vilket
har två viktiga fördelar. De förluster av för skogen viktiga
mineralnäringsämnen som uppstår vid uttag av biomassa
elimineras eller reduceras åtminstone väsentligt. Därmed
reduceras också eventuella risker för långsiktigt negativa
effekter av ett ökat biomassauttag. Dessutom minskas
mängden restprodukter som behöver deponeras.
NUTEK har under några år bedrivit forskning och
studier av ekologiska effekter och utveckling av teknik för
behandling och spridning. Tekniker för behandling och
stabilisering av aska har kartlagts och de mest intressanta
teknikerna har identifierats, i vissa fall även prövats
försöksmässigt. Någon kommersiell process finns däremot
inte.
Utvecklingen har emellertid nått det stadiet då det både
är önskvärt och nödvändigt med större praktisk
försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en
policy för återföring av trädaska till skogsmark och anser att
storskaliga, långsiktiga försök bör genomföras.
I Gävle--Dala-regionen finns redan i dag långtgående
planer på en försöksverksamhet för att återföra aska från
trädbränsleeldning. Planerna har framtagits i samarbete
med länsstyrelserna, skogsnäringen,
Lantbruksuniversitetet och högskolorna.
Ansvarig huvudman för projektet är länsstyrelserna i
Kopparbergs och Gävleborgs län. För genomförandet
bildas en styrgrupp bestående av representanter för
inblandade intressenter och finansiärer. Ansvariga för det
praktiska genomförandet av askspridningen är Falu elverk
respektive MoDo/Iggesund Paperboard AB. För
projektledning och sammanhållande av utvärdering svarar
SLU. Utvärdering skall belysa både de ekologiska och
ekonomiska effekterna, där den ekonomiska utvärderingen
skall genomföras av Högskolan Gävle/Sandviken och den
ekologiska av Garpenberg.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att starta ett
storskaligt försök med återföring av aska från trädbränslen
i Gävle--Dala-regionen.
Stockholm den 20 januari 1994
Sinikka Bohlin (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Axel Andersson (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Per Erik Granström (s)