Riksdagen beslutade år 1993 om riktlinjer för ett kretsomloppsanpassat samhälle. Detta innebär att politiska beslut måste inriktas på ett sparsamt utnyttjande av resurserna. En långsiktigt hållbar utveckling kräver ett mer resurssnålt samhälle och en renare varuproduktion än i dag. För att åstadkomma detta måste produktionen miljöanpassas och inriktas på att ge varor sådan utformning och materialsammansättning att återanvändning, återvinning eller återföring till naturens kretslopp underlättas och avfallet minimeras.
Träbränsleeldning ger i dag en stor mängd avfall i form av aska som läggs på tipp. Mängden ren aska som för närvarande är tillgänglig för spridning i skogen uppskattas till ungefär 170 000 ton per år. Genom återföring kan ''svart kalk'' bli en tillgång i stället för ett problem.
Om askan återförs till skogen sluts kretsloppet, vilket har två viktiga fördelar. De förluster av för skogen viktiga mineralnäringsämnen som uppstår vid uttag av biomassa elimineras eller reduceras åtminstone väsentligt. Därmed reduceras också eventuella risker för långsiktigt negativa effekter av ett ökat biomassauttag. Dessutom minskas mängden restprodukter som behöver deponeras.
NUTEK har under några år bedrivit forskning och studier av ekologiska effekter och utveckling av teknik för behandling och spridning. Tekniker för behandling och stabilisering av aska har kartlagts och de mest intressanta teknikerna har identifierats, i vissa fall även prövats försöksmässigt. Någon kommersiell process finns däremot inte.
Utvecklingen har emellertid nått det stadiet då det både är önskvärt och nödvändigt med större praktisk försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en policy för återföring av trädaska till skogsmark och anser att storskaliga, långsiktiga försök bör genomföras.
I Gävle--Dala-regionen finns redan i dag långtgående planer på en försöksverksamhet för att återföra aska från trädbränsleeldning. Planerna har framtagits i samarbete med länsstyrelserna, skogsnäringen, Lantbruksuniversitetet och högskolorna.
Ansvarig huvudman för projektet är länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län. För genomförandet bildas en styrgrupp bestående av representanter för inblandade intressenter och finansiärer. Ansvariga för det praktiska genomförandet av askspridningen är Falu elverk respektive MoDo/Iggesund Paperboard AB. För projektledning och sammanhållande av utvärdering svarar SLU. Utvärdering skall belysa både de ekologiska och ekonomiska effekterna, där den ekonomiska utvärderingen skall genomföras av Högskolan Gävle/Sandviken och den ekologiska av Garpenberg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att starta ett storskaligt försök med återföring av aska från trädbränslen i Gävle--Dala-regionen.
Stockholm den 20 januari 1994 Sinikka Bohlin (s) Sigrid Bolkéus (s) Axel Andersson (s) Bengt-Ola Ryttar (s) Per Erik Granström (s)