med anledning av prop. 1993/94:198 Lag om genetiskt modifierade organismer
Den genetiska forskningen och utvecklingen är en av de
mest lovande vetenskapliga landvinningarna. De nya
kunskaperna öppnar helt nya möjligheter för att förstå och
därmed lösa problem som rör jordbruk,
livsmedelsförsörjning, ohälsa och miljöförstöring.
Möjligheterna är stora och därför måste en ny lagstiftning
på ett framsynt sätt hantera de risker som också är
förknippade med de nya kunskaperna.
Genteknik handlar fortfarande främst om forskning.
Tillämpningen av de nya teknikerna inom jordbruk,
industri och vård är ännu i sin linda även om
förhoppningarna är stora.
Bakgrunden till propositionen är dels att Sverige i EES-
avtalet förbundit sig att senast 1/1 1995 införa EG-
direktiven 90/219 om innesluten användning av
mikroorganismer och 90/220 om avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer i miljön, dels en
uppföljning av den parlamentariska Genetikberedningens
arbete, som slutfördes 1992. I detta arbete anlitades landets
ledande experter på området för att ge en så allsidig
belysning som möjligt av både möjligheter och risker. Vi
konstaterar att regeringen på flera punkter frångått
beredningens arbete.
I lagförslagets 5 § föreskrivs att en utredning skall
genomföras som kan ligga till grund för en tillfredsställande
bedömning av vilka hälso- och miljöskador som
organismerna kan förorsaka. Detta skall ske vid såväl
innesluten användning som vid avsiktlig utsättning och
utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade
organismer. Innesluten användning bör enligt vår mening
undantas från detta krav. Skälen är att forskningen i annat
fall allvarligt skulle hämmas och att den inneslutna
användningen finns reglerad i arbetarskyddslagstiftningen
angående arbete med biologiska ämnen.
I 5 § beskrivs på vilka grunder förhandsbedömning av
skada skall vila. Här nämns hälso- och miljöskäl.
Vi anser till skillnad från regeringen att även etiska
problem bör tas upp i förhandsbedömningen. Dessa kan till
och med vara avgörande för om en verksamhet skall tillåtas
eller inte. Lagen bör kompletteras med detta.
I 6 § beskrivs att tillstånd för att släppa ut genetiskt
modifierande organismer måste sökas. Vi anser att denna
tillståndsansökan skall innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning samt en beredskapsplan för att
visa hur användaren skall agera i händelse av en olycka eller
vid oavsiktlig spridning av genetiskt modifierade
organismer.
Propositionen föreslår i 16 § att Hybrid-DNA-
delegationen skall upphöra och ersättas med en
gentekniknämnd. Detta skiljer sig från
Genteknikberedningen som föreslog att Hybrid-DNA-
delegationen skulle namnändras till Gentekniknämnden.
Förslaget fick också stöd av en majoritet av
remissinstanserna. Skillnaden kan synas obetydlig, men är
väsentlig. Propositionens nämnd kommer i praktiken att få
mera begränsat ansvar än den nämnd som beredningen och
remissinstanserna ställt sig bakom. I Hybrid-DNA-
delegationen ligger nämligen också att till regeringen
anmäla om något användningsområde kan ifrågasättas ur
etisk eller humanitär synpunkt eller om området för
samhällets tillsyn behöver utvidgas. Delegationen har alltså
en larmfunktion.
I delegationens uppgifter finns också ett ansvar för att
informera allmänheten om utvecklingen och belysa frågor
som rör människors roll som medborgare, konsumenter
eller arbetstagare.
Dessa arbetsuppgifter finns inte med i regeringens
förslag. Vi föreslår därför att Gentekniknämnden inrättas
genom namnändring av Hybrid-DNA-delegationen och att
nämndens ledamöter utses såväl bland forskare,
myndigheter och riksdagsledamöter som bland företrädare
för industri, arbetsliv, konsumenter, miljöorganisationer
och folkrörelser.
Vi hade önskat att gentekniklagen hade varit en del av
miljöbalken. Då hade balkens aktsamhetsregler, regler för
skadestånd och ansvar samt straffsatserna för brott mot
lagen blivit gemensamma med övrig miljölagstiftning. Vi
avser att återkomma till denna fråga vid behandling av
miljöbalken.
Avslutningsvis anser vi att på grund av de många
oklarheter som råder när det gäller reglering av gentekniskt
modifierade organismer bör riksdagen uttala att en
utvärdering av lagens funktion bör göras före sekelskiftet.
Vi anser dessutom att hela lagstiftningen bör träda i kraft
den 1 januari 1995.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 5 § och krav på utredning vid
innesluten användning av genetiskt modifierade
organismer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etiska aspekter vid
förhandsbedömning av skada,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillägg till 6 § angående
miljökonsekvensbeskrivning och beredskapsplan vid
olycka,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Hybrid-DNA-delegationens
namnbyte till Gentekniknämnden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvärdering av lagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidpunkt för lagens
ikraftträdande.
Stockholm den 18 april 1994
Margareta Winberg (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Åke Selberg (s)
Inge Carlsson (s)
Kaj Larsson (s)
Ulla Pettersson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)
Sverre Palm (s)
Berndt Ekholm (s)
Björn Ericson (s)