Sveriges riksdag beslutade 1993 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, där producenterna åläggs ansvar för produkternas livscykel. För metaller och metallegeringar har återvinning fungerat under 100-tals år.
I Sverige har återvinning av förbrukade blybatterier pågått i mer än 50 år på rent kommersiella villkor. Blyet i ett blybatteri består till ungefär hälften av återvunnet bly. Systemet för insamling av batterier och återvinning av bly från blybatterierna är baserat på förordningen (1989:974) om miljöfarliga batterier och lagen (1990:1332) om avgifter för miljöfarliga batterier. Såväl förordningen som lagen förutsätter att en återvinningsanläggning finns i Sverige.
Ett svenskt skrothandelsföretag har hos Statens naturvårdsverk ansökt om tillstånd för export av blybatteriskrot till Tyskland. Efter noggranna undersökningar avslog Statens naturvårdsverk ansökan med bl.a. följande motivering:
Mot bakgrund av de betydligt högre utsläppsmängderna till luft och vatten per ton producerad produkt från den tyska anläggningen jämfört med motsvarande svenska anläggning konstaterar Naturvårdsverket att de förbrukade bilbatterierna vid export till det tyska företaget inte kommer att omhändertas på ett sätt som från miljösynpunkt hade varit godtagbart om avfallet slutligt omhändertagits i Sverige.
Nordiskt samarbete
Insamlingsgraden för blybatterier i Sverige, dvs. relationen till mängden försålda batterier, var under 1992 och 1993 över 100 %. Detta beror på att miljöavgiften på blybatterier medfört insamling av batterier som funnits lagrade i garage, bilverkstäder och hos privatpersoner under flera år. En systematiserad insamling av blybatterier minskar markant riskerna för att batterier innehållande bly och svavelsyra okontrollerat skall kastas i naturen eller på vanliga soptippar.
Det återvinningssystem för blybatterier som etablerats i Sverige med systematiserad insamling och återvinning ligger helt i linje med kretsloppstänkandet. Under de senaste åren har varje år mottagits ca 55 000 ton batterier vid återvinningsanläggningen i Landskrona. Detta motsvarar mer än 3 miljoner blybatterier. Insamlingsgraden av förbrukade batterier i de övriga nordiska länderna är lägre än för Sverige. För närvarande införs liknande system med miljöavgifter i Danmark och Norge och skall förhoppningsvis även införas i Finland. Insamlingsgraden för dessa länder kommer med stor sannolikhet att öka.
Den återvinningsanläggning som finns i Landskrona är utbyggd både miljömässigt och kapacitetsmässigt för att på ett rimligt sätt med lägsta möjliga kostnad kunna omhänderta det från hela Norden insamlade blybatteriskrotet. Det kan tilläggas att det pågår ett samarbete inom de nordiska länderna, vilket medfört att skrotade batterier från Danmark, Finland och Norge redan nu delvis behandlas i Landskrona.
Marknaden
Efterfrågan på bly kommer för lång tid framöver att understiga tillgången beroende på följande orsaker: ingen ökning av den totala blyförbrukningen i världen, därför att vissa produkter med blyinnehåll minskar eller försvinner från marknaden.bly förekommer i åtskilliga gruvor tillsammans med zink. Eftersom zinkkonsumtionen ökar hela tiden, kommer mer och mer bly som biprodukt att tas upp från gruvorna och tillgången till bly ökar. Eftersom blyet är en biprodukt blir kostnaden för dess produktion liten eller närmast noll.
Förbrukade blybatterier klassades redan från den 1 januari 1986 som miljöfarligt avfall och strikta regler infördes för insamling, lagring och transport av dessa till återvinningsanläggning. I Norden och inte minst i Sverige där befolkningstätheten är väsentligt lägre än i länderna i centrala Europa, blir insamlings-, lagrings- och transportkostnaderna för förbrukade blybatterier mycket högre än motsvarande i länder i Centraleuropa.
Kostnaderna för återvinning av bly av förbrukade blybatterier har successivt ökat, medan blypriserna relativt sett sjunkit. Svenska regeringar och deras olika myndigheter har också ställt befogade krav gällande inre och yttre miljö, som ökat kostnaderna ytterligare. Kostnaderna för återvinning av bly av förbrukade blybatterier balanseras ej av det internationella blypriset.
Återvinningsanläggningen i Landskrona
Boliden--Bergsöes återvinningsanläggning i Landskrona är för sin existens beroende av en effektiv insamling av förbrukade blybatterier.
Förbrukade blybatterier i Sverige, Norge, Danmark och Finland kommer genom insamlingsledets försorg till återvinningsanläggningen. Det är väsentligt att alla uppmanas att leverera sina förbrukade blybatterier med deras svavelsyra som, om den släpps ut i marken, kan försura densamma.
Då blybatteriskrotet anländer till återvinningsanläggningen krossas batterierna och den i blybatterierna ingående svavelsyran pumpas till ett vattenreningsverk för neutralisering och rening. Blybatteriskrotet jämte allt övrigt blyskrot lagras inomhus för att undvika diffus dammning till omgivningen.
Blybatterierna smälts i en schaktugn, varvid man erhåller ett råbly, som sedan renas från sina föroreningar med metallurgiska metoder i stora plåtgrytor. Metallen legeras med tillsatsmetaller och levereras tillbaka till batterifabrikerna för att ingå i nytillverkade blybatterier.
Blybatterier omges av en box i polypropylen. Polypropylenet destillerar av från schaktugnen och totalförbränns i en efterföljande efterbrännkammare.
Den värme som därvid erhålls används dels för intern uppvärmning, dels för Landskrona stads vattenburna fjärrvärmenät. Värmeinnehållet räcker för uppvärmning av en stad med 10 000 invånare.
Alla processgaser såväl som ventilationsluft filtreras effektivt i stora filtreringsanläggningar med s.k. textila spärrfilter.
Allt processvatten och även på fabriksområdet fallande regnvatten renas tillsammans med inkommande svavelsyra i ett stort vattenreningsverk.
Lokala miljökonsekvenser
Återvinningsanläggningen i Landskrona medför trots mycket moderna reningsutrustningar vissa utsläpp till luft och vatten. Bolaget har i den befintliga anläggningen gjort miljöinvesteringar för 40--50 miljoner kronor. Installerad reningsutrustning utgör bästa nu tillgängliga teknik.
Utsläpp av bly till luft har de senaste åren motsvarat ungefär blyinnehållet i 40 batterier och utsläppet till vatten ungefär halva blyinnehållet i ett batteri. Totala utsläppet till luft och vatten utgör ca 0,01 promille av inkommande mängd bly. Detta utsläpp bör anses som försumbart jämfört med den mängd bly som okontrollerat skulle släppas ut i mark och vatten utan återvinning i Landskrona.
Informationer från återvinningsanläggningar för förbrukade blybatterier utomlands visar att utsläppen till såväl luft som vatten är väsentligt högre än vid Boliden Bergsöes anläggning i Landskrona. Detta medför att miljöbelastningen i omgivningen kring dessa anläggningar utomlands är mycket större än motsvarande i Landskrona.
Arbetsmiljö
De miljöinvesteringar som gjorts och fortlöpande görs avser även åtgärder för arbetsmiljön, dvs. den inre miljön. Detta kontinuerligt pågående arbete har medfört att arbetsmiljön successivt förbättrats för anställd personal.
Sysselsättningsaspekter
Landskrona har under en följd av år drabbats hårt av industrinedläggningar. Personalen vid Boliden Bergsöe är i dag oroade för sin framtid. Man är övertygad om att företag och anställda tillsammans är effektiva och framgångsrika inte minst i ett europeiskt perspektiv. Miljömässigt anser man att det inte finns någon anläggning som klarat att minimera utsläppen på samma framgångsrika sätt som Boliden Bergsöe i Landskrona. Antalet anställda är i dag ca 140 personer. Det skulle vara ett svårt bakslag om denna anläggning trots alla förutsättningar skulle hamna i ekonomiska svårigheter och behöva minska eller helt lägga ned sin verksamhet.
Problembilden
Problemen består egentligen av ekonomiska och/eller lönsamhetsproblem. Miljöavgifterna eller insamlingsavgifterna är i dag så höga att verksamheten i Landskrona är hotad. Om inte statsmakterna är beredda att höja avgifterna till en rimlig nivå riskerar man att anläggningen läggs ned. Detta har Naturvårdsverket konstaterat. De säger för det första att Boliden Bergsöes anläggning är Europas renaste anläggning. För det andra föreslår de regeringen att höja miljöavgiften med 20 %. Detta är det ena problemet, det andra är att batterifonden i dag har ett underskott i verksamheten på ca 35 miljoner kronor. Detta måste också täckas upp på något sätt.
Om inte dessa frågor löses upp snarast läggs förmodligen anläggningen i Landskrona ned och batterierna får tas om hand på annat sätt, genom export för behandling på ett ur miljösynpunkt betydligt sämre sätt, eller genom någon form av lagring i landet. Den nuvarande behandlingen av blybatterier överensstämmer väl med det kretsloppstänkande som bör genomsyra samhället framöver.
Förslag till lösningar
Vi föreslår att regeringen/riksdagen omedelbart höjer insamlingsavgiften till 48 kronor eller en höjning med 8 kronor. Detta överensstämmer med Naturvårdsverkets förslag.
Vi föreslår också att underskottet i batterifonden om ca 35 miljoner täcks upp av statsmakterna inom givna ramar.
Dessa åtgärder måste till för att rädda verksamheten i Landskrona. Men framför allt för att garantera att insamling och återvinning av blybatterier kan fortsätta på samma miljövänliga sätt som hittills.
Det betyder också att ca 140 jobb garanteras för överskådlig framtid.
För att inte några missförstånd skall råda om bl.a. vinstnivåer i företaget är man beredd att låta revisorer från samhället kontrollera ekonomin.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Boliden--Bergsöes anläggning för återvinning av förbrukade blybatterier är ett viktigt led i en kretsloppsanpassad samhällsutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anläggningen måste få ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att insamlingsavgifter/miljöavgifter höjs till 48 kr i enlighet med Naturvårdsverkets förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underskottet i batterifonden täcks upp inom givna ramar.
Stockholm den 20 januari 1994 Bo Nilsson (s)