Sveriges riksdag beslutade 1993 om riktlinjer för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling, där producenterna
åläggs ansvar för produkternas livscykel. För metaller och
metallegeringar har återvinning fungerat under 100-tals år.
I Sverige har återvinning av förbrukade blybatterier
pågått i mer än 50 år på rent kommersiella villkor. Blyet i
ett blybatteri består till ungefär hälften av återvunnet bly.
Systemet för insamling av batterier och återvinning av bly
från blybatterierna är baserat på förordningen (1989:974)
om miljöfarliga batterier och lagen (1990:1332) om avgifter
för miljöfarliga batterier. Såväl förordningen som lagen
förutsätter att en återvinningsanläggning finns i Sverige.
Ett svenskt skrothandelsföretag har hos Statens
naturvårdsverk ansökt om tillstånd för export av
blybatteriskrot till Tyskland. Efter noggranna
undersökningar avslog Statens naturvårdsverk ansökan
med bl.a. följande motivering:
Mot bakgrund av de betydligt högre utsläppsmängderna
till luft och vatten per ton producerad produkt från den
tyska anläggningen jämfört med motsvarande svenska
anläggning konstaterar Naturvårdsverket att de förbrukade
bilbatterierna vid export till det tyska företaget inte
kommer att omhändertas på ett sätt som från miljösynpunkt
hade varit godtagbart om avfallet slutligt omhändertagits i
Sverige.
Nordiskt samarbete
Insamlingsgraden för blybatterier i Sverige, dvs.
relationen till mängden försålda batterier, var under 1992
och 1993 över 100 %. Detta beror på att miljöavgiften på
blybatterier medfört insamling av batterier som funnits
lagrade i garage, bilverkstäder och hos privatpersoner
under flera år. En systematiserad insamling av blybatterier
minskar markant riskerna för att batterier innehållande bly
och svavelsyra okontrollerat skall kastas i naturen eller på
vanliga soptippar.
Det återvinningssystem för blybatterier som etablerats i
Sverige med systematiserad insamling och återvinning
ligger helt i linje med kretsloppstänkandet. Under de
senaste åren har varje år mottagits ca 55 000 ton batterier
vid återvinningsanläggningen i Landskrona. Detta
motsvarar mer än 3 miljoner blybatterier. Insamlingsgraden
av förbrukade batterier i de övriga nordiska länderna är
lägre än för Sverige. För närvarande införs liknande system
med miljöavgifter i Danmark och Norge och skall
förhoppningsvis även införas i Finland. Insamlingsgraden
för dessa länder kommer med stor sannolikhet att öka.
Den återvinningsanläggning som finns i Landskrona är
utbyggd både miljömässigt och kapacitetsmässigt för att på
ett rimligt sätt med lägsta möjliga kostnad kunna
omhänderta det från hela Norden insamlade
blybatteriskrotet. Det kan tilläggas att det pågår ett
samarbete inom de nordiska länderna, vilket medfört att
skrotade batterier från Danmark, Finland och Norge redan
nu delvis behandlas i Landskrona.
Marknaden
Efterfrågan på bly kommer för lång tid framöver att
understiga tillgången beroende på följande orsaker:
ingen ökning av den totala blyförbrukningen i världen,
därför att vissa produkter med blyinnehåll minskar eller
försvinner från marknaden.bly förekommer i åtskilliga
gruvor tillsammans med zink. Eftersom zinkkonsumtionen
ökar hela tiden, kommer mer och mer bly som biprodukt
att tas upp från gruvorna och tillgången till bly ökar.
Eftersom blyet är en biprodukt blir kostnaden för dess
produktion liten eller närmast noll.
Förbrukade blybatterier klassades redan från den 1
januari 1986 som miljöfarligt avfall och strikta regler
infördes för insamling, lagring och transport av dessa till
återvinningsanläggning. I Norden och inte minst i Sverige
där befolkningstätheten är väsentligt lägre än i länderna i
centrala Europa, blir insamlings-, lagrings- och
transportkostnaderna för förbrukade blybatterier mycket
högre än motsvarande i länder i Centraleuropa.
Kostnaderna för återvinning av bly av förbrukade
blybatterier har successivt ökat, medan blypriserna relativt
sett sjunkit. Svenska regeringar och deras olika
myndigheter har också ställt befogade krav gällande inre
och yttre miljö, som ökat kostnaderna ytterligare.
Kostnaderna för återvinning av bly av förbrukade
blybatterier balanseras ej av det internationella blypriset.
Återvinningsanläggningen i Landskrona
Boliden--Bergsöes återvinningsanläggning i Landskrona
är för sin existens beroende av en effektiv insamling av
förbrukade blybatterier.
Förbrukade blybatterier i Sverige, Norge, Danmark och
Finland kommer genom insamlingsledets försorg till
återvinningsanläggningen. Det är väsentligt att alla
uppmanas att leverera sina förbrukade blybatterier med
deras svavelsyra som, om den släpps ut i marken, kan
försura densamma.
Då blybatteriskrotet anländer till
återvinningsanläggningen krossas batterierna och den i
blybatterierna ingående svavelsyran pumpas till ett
vattenreningsverk för neutralisering och rening.
Blybatteriskrotet jämte allt övrigt blyskrot lagras inomhus
för att undvika diffus dammning till omgivningen.
Blybatterierna smälts i en schaktugn, varvid man
erhåller ett råbly, som sedan renas från sina föroreningar
med metallurgiska metoder i stora plåtgrytor. Metallen
legeras med tillsatsmetaller och levereras tillbaka till
batterifabrikerna för att ingå i nytillverkade blybatterier.
Blybatterier omges av en box i polypropylen.
Polypropylenet destillerar av från schaktugnen och
totalförbränns i en efterföljande efterbrännkammare.
Den värme som därvid erhålls används dels för intern
uppvärmning, dels för Landskrona stads vattenburna
fjärrvärmenät. Värmeinnehållet räcker för uppvärmning av
en stad med 10 000 invånare.
Alla processgaser såväl som ventilationsluft filtreras
effektivt i stora filtreringsanläggningar med s.k. textila
spärrfilter.
Allt processvatten och även på fabriksområdet fallande
regnvatten renas tillsammans med inkommande svavelsyra
i ett stort vattenreningsverk.
Lokala miljökonsekvenser
Återvinningsanläggningen i Landskrona medför trots
mycket moderna reningsutrustningar vissa utsläpp till luft
och vatten. Bolaget har i den befintliga anläggningen gjort
miljöinvesteringar för 40--50 miljoner kronor. Installerad
reningsutrustning utgör bästa nu tillgängliga teknik.
Utsläpp av bly till luft har de senaste åren motsvarat
ungefär blyinnehållet i 40 batterier och utsläppet till vatten
ungefär halva blyinnehållet i ett batteri. Totala
utsläppet till luft och vatten utgör ca 0,01 promille av
inkommande mängd bly. Detta utsläpp bör anses som
försumbart jämfört med den mängd bly som okontrollerat
skulle släppas ut i mark och vatten utan återvinning i
Landskrona.
Informationer från återvinningsanläggningar för
förbrukade blybatterier utomlands visar att utsläppen till
såväl luft som vatten är väsentligt högre än vid Boliden
Bergsöes anläggning i Landskrona. Detta medför att
miljöbelastningen i omgivningen kring dessa anläggningar
utomlands är mycket större än motsvarande i Landskrona.
Arbetsmiljö
De miljöinvesteringar som gjorts och fortlöpande görs
avser även åtgärder för arbetsmiljön, dvs. den inre miljön.
Detta kontinuerligt pågående arbete har medfört att
arbetsmiljön successivt förbättrats för anställd personal.
Sysselsättningsaspekter
Landskrona har under en följd av år drabbats hårt av
industrinedläggningar. Personalen vid Boliden Bergsöe är i
dag oroade för sin framtid. Man är övertygad om att företag
och anställda tillsammans är effektiva och framgångsrika
inte minst i ett europeiskt perspektiv. Miljömässigt anser
man att det inte finns någon anläggning som klarat att
minimera utsläppen på samma framgångsrika sätt som
Boliden Bergsöe i Landskrona. Antalet anställda är i dag
ca 140 personer. Det skulle vara ett svårt bakslag om denna
anläggning trots alla förutsättningar skulle hamna i
ekonomiska svårigheter och behöva minska eller helt lägga
ned sin verksamhet.
Problembilden
Problemen består egentligen av ekonomiska och/eller
lönsamhetsproblem. Miljöavgifterna eller
insamlingsavgifterna är i dag så höga att verksamheten i
Landskrona är hotad. Om inte statsmakterna är beredda att
höja avgifterna till en rimlig nivå riskerar man att
anläggningen läggs ned. Detta har Naturvårdsverket
konstaterat. De säger för det första att Boliden Bergsöes
anläggning är Europas renaste anläggning. För det andra
föreslår de regeringen att höja miljöavgiften med 20 %.
Detta är det ena problemet, det andra är att batterifonden
i dag har ett underskott i verksamheten på ca 35 miljoner
kronor. Detta måste också täckas upp på något sätt.
Om inte dessa frågor löses upp snarast läggs förmodligen
anläggningen i Landskrona ned och batterierna får tas om
hand på annat sätt, genom export för behandling på ett ur
miljösynpunkt betydligt sämre sätt, eller genom någon form
av lagring i landet. Den nuvarande behandlingen av
blybatterier överensstämmer väl med det
kretsloppstänkande som bör genomsyra samhället
framöver.
Förslag till lösningar
Vi föreslår att regeringen/riksdagen omedelbart höjer
insamlingsavgiften till 48 kronor eller en höjning med 8
kronor. Detta överensstämmer med Naturvårdsverkets
förslag.
Vi föreslår också att underskottet i batterifonden om ca
35 miljoner täcks upp av statsmakterna inom givna ramar.
Dessa åtgärder måste till för att rädda verksamheten i
Landskrona. Men framför allt för att garantera att
insamling och återvinning av blybatterier kan fortsätta på
samma miljövänliga sätt som hittills.
Det betyder också att ca 140 jobb garanteras för
överskådlig framtid.
För att inte några missförstånd skall råda om bl.a.
vinstnivåer i företaget är man beredd att låta revisorer från
samhället kontrollera ekonomin.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Boliden--Bergsöes
anläggning för återvinning av förbrukade blybatterier är ett
viktigt led i en kretsloppsanpassad samhällsutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anläggningen måste få
ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att
insamlingsavgifter/miljöavgifter höjs till 48 kr i enlighet
med Naturvårdsverkets förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att underskottet i batterifonden
täcks upp inom givna ramar.