Det finns få miljöstörningar som är så påtagliga som
buller. Medan föroreningar i luften, vattnet och marken ger
allvarliga skador på miljön, påverkar buller främst
människors hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga.
Folkhälsorapporten 1987 har sålunda fastslagit att buller är
den miljöstörning som direkt påverkar flest antal
människor.
Bullerproblemen i vårt samhälle har varit föremål för ett
antal utredningar. För snart 20 år sedan utkom
Trafikbullerutredningen med tre publikationer, SOU
1974:60 och 61 rörande vägtrafikbuller samt SOU 1975:56
rörande flygbuller.
Dessa utredningar har inte lett till några långtgående
beslut eller åtgärder, trots att man där konstaterade att
buller är ett ständigt växande problem, bl.a. till följd av den
ökande biltrafiken. I proposition 1990/91:90 En god
livsmiljö sades att bullerstörningarna i samhället ska
begränsas, men några medel eller förslag för att uppnå
sådana begränsningar lämnades inte i propositionen.
I den nya utredningen, Handlingsplan mot buller SOU
1993:65, har bullerproblemen tagits upp på ett mera
heltäckande sätt än som varit fallet i tidigare utredningar.
Buller i bostadsmiljö såväl som i arbetsmiljö, skolmiljö och
fritidsbebyggelse har belysts och försök till
kostnadsberäkningar i form av betalningsvillighet för tysta
bostäder såväl som konkurrensfördelar med tysta produkter
diskuteras och redovisas i utredningen.
Vänsterpartiet har i en tidigare motion till riksdagen
1990/91:Jo106 lagt förslag som minskar bullerproblemen på
kort och lång sikt samtidigt som de skapar sysselsättning. I
och med tillkomsten av den nya utredningen anser vi att det
finns anledning att hysa större förhoppningar än tidigare att
bullerproblemen nu skall tas på allvar.
1.1 Hörselskadande buller i arbetsmiljön beräknas
drabba 200 000 till 400 000 personer
Buller kan ge obotliga skador på hörseln och självfallet
leder detta till försämrade möjligheter till ett gott socialt liv,
sämre arbetsförmåga och därmed totalt sett en lägre
livskvalitet. När det blir svårt att kommunicera med sin
omgivning leder detta ofta till isolering från umgänge och
inte sällan till depressioner. Nya forskningsrön visar att
nuvarande gräns för hörselskaderisk (85 dBA under 8
timmars arbetsdag) måste sänkas till 75 dBA för att undvika
risk för hörselskador. Detta riktvärde har även nyligen
föreslagits av Världshälsoorganisationen (WHO).
Det är inte bara i arbetsmiljön som vi utsätts för
hörselskadande buller. Vid fritidsaktiviteter som skytte,
med kortvariga men mycket höga bullernivåer, kan hörseln
skadas liksom vid alltför höga ljudnivåer från leksaker
såsom knallpulverpistoler m.m. Ljud från leksaker är
särskilt förrädiska -- eftersom dessa ljud ofta är mycket
kortvariga, hinner inte örat uppfatta hur starkt ljudet
verkligen är och man förleds därför att tro att de inte kan
skada hörseln. Höga bullernivåer vid konserter, diskotek
etc. kan ge en tillfällig hörselnedsättning och ibland
bestående skador.
Samhällets kostnader för bullerskador på hörsel har
beräknats till mångmiljonbelopp per år i utbetalda
ersättningar. Individens kostnader i försämrad livskvalitet
låter sig knappast mätas. En tystare och ur bullersynpunkt
riskfri arbetsmiljö ger vinster för såväl individen som för
företag och samhälle.
Vänsterpartiet delar utredningens uppfattning om en
skärpning av riktvärden för buller i arbetsmiljön till 75 dBA
ekvivalent ljudnivå för att undvika risk för hörselskador, att
leksaker ej får avge hörselskadligt buller samt att
restriktioner skall införas för buller vid rockkonserter och
dylika musikarrangemang. Fortsatta forskningsinsatser
erfordras bl.a. för att kunna avgöra hörselskadligheten hos
höga nivåer från olika musikaktiviteter.
1.2 Buller i boendemiljön
I boendemiljön är vägtrafiken den helt dominerande
bullerkällan -- ca 2 miljoner människor har bullernivåer
över 55 dBA från olika trafikslag utanför sin bostad.
Buller leder till många andra effekter än obotliga eller
tillfälliga hörselskador. Den vanligaste effekten av buller i
våra boendemiljöer, i skolan och i fritidsmiljöer är störning,
negativ inverkan på olika aktiviteter som samtal,
koncentrationsförmåga vid arbete och inlärning, vila och
avkoppling samt sömnstörningar.
Ostörd sömn är väsentligt för såväl mental som fysisk
hälsa och välbefinnande och är en förutsättning för att vi
skall kunna fungera väl i vårt dagliga liv. Sömnstörningar är
därför en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering
i boendemiljön. Långvarig exponering för buller ger
upphov till symptom och besvär av olika slag som
irritabilitet, huvudvärk, trötthet och diffusa magbesvär.
Känsligheten för buller varierar mellan olika personer
och de olika effekterna blir därför mera uttalade hos vissa
grupper. Flera undersökningar visar att så många som en
tredjedel av befolkningen karaktäriserar sig själva som
ganska eller mycket känsliga för buller.
När det gäller effekter av buller på samtal och
kommunikation finns vissa grupper som är särskilt utsatta.
Till dessa (ca 40 % av befolkningen) räknas de
hörselskadade, de med åldershörselnedsättning, barn under
15 år och personer med annat språk än svenska som
modersmål.
I skolmiljön ställs särskilda krav på goda
talkommunikations- och inlärningsförhållanden och
eftersom avståndet mellan lärare och elever ofta är långt,
krävs lägre ljudnivåer än i bostäder för att tillförsäkra en
god talkommunikation. Nu när antalet barn i klasserna ökar
och därmed sannolikt bullernivån, finns det särskild
anledning att uppmärksamma och åtgärda skollokaler där
bullernivån är för hög p.g.a. utifrån kommande buller eller
buller från ventilationsanläggningar och fläktar.
Även i andra arbetsmiljöer än skolans kan buller, som
ligger långt under risken för hörselskada, hindra eller
försvåra samtal och påverka trivsel och arbetsförmåga.
Den helt dominerande bullerkällan i boendemiljön är
vägtrafikbullret, ca 1,6 miljoner människor beräknas vara
utsatta för nivåer över 55 dBA (''acceptabel'', men ej god
miljö) utanför sin bostad. Sammantaget beräknas ca 2
miljoner människor vara utsatta för buller över denna nivå
från olika trafikslag, flygbuller och buller från spårbunden
trafik inräknat. Hur många som är drabbade av bullernivåer
över vad som kan anses som god miljö (40--45 dBA Leq)
utanför sin bostad är inte känt.
Undersökningar har visat att människor är mera störda
av vägtrafikbuller än av tågbuller vid samma utomhusnivå.
Andra bullerkällor i boendemiljön är extremt buller från
industrier, byggarbetsplatser samt andra verksamheter
såsom vindkraftverk (ännu i begränsad omfattning), och
inte minst buller från olika fritidsaktiviteter.
Lågfrekvent buller från installationer inne i byggnader,
t.ex. från fläktar, värmepumpar och kompressorer utgör ett
särskilt problem. Redan vid låga bullernivåer, strax över
hörbarhetsnivån, kan störning och olika stressrelaterade
symptom uppkomma.
Vänsterpartiet ställer sig emellertid avvisande till att
införa miljöklassning av nya bostäder då vi anser att alla
skall ha rätt till en ur bullersynpunkt god miljö. Vi kan
däremot tänka oss en miljöklassning vad avser buller för
befintliga bostäder, då det ofta är svårt för den enskilde att
vid val av bostad (kanske bara ett kort besök) avgöra
bullernivån i den tilltänkta bostaden.
Vänsterpartiet delar de förslag till riktvärden som
föreslagits i utredningen för att förebygga och minska olika
typer av bullerstörningar i boendemiljö, skolmiljö och
annan arbetsmiljö samt i områden för rekreation och fritid.
I boendemiljön får 45 dBA max resp 30 dBA Leq inomhus
ej överskridas. Utomhusnivån bör inte överstiga 40--45
dBA vid en ''tyst sida'' av bostaden -- detta gör det även
möjligt att ha fönster öppna utan att störas av buller.
I skolor och undervisningslokaler kan, beroende på
lokalens utformning, nivåer ned till 25 dBA Leq erfordras.
Vad avser lågfrekvent buller från ventilationsanläggningar
m.m. krävs ytterligare forskningsinsatser rörande
störningseffekter. Tills vidare bör Boverkets förslag för
sovrum i bostäder (högst 50 dBA för buller med lågfrekvent
karaktär) gälla även övriga bostadsrum samt i skollokaler
och andra arbetsplatser med koncentrationskrävande
arbete typ kontor. I övrigt bör bullernivåerna i kontor och
liknande arbetsplatser ej överstiga 35 dBA Leq och 45 dBA
max.
1.3
Regeringen har aviserat en proposition om buller i
skärgårdar och fjällområden. Vi avvaktar med förslag till
dess propositionen presenterats. Vi förutsätter att
propositionen innehåller förslag som verkligen minskar de
stora bullerproblem som i dag finns i våra tidigare ostörda
naturområden.
2 Antalet människor som störs och skadas av buller
måste minskas
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att kraftfulla
åtgärder måste vidtas för att förebygga och minska
bullerproblemen i samhället. En minskning av bullret i
samhället förutsätter att beslut fattas om skärpning av
riktvärden för buller i olika miljöer samt att tillräckliga
medel ställs till förfogande för åtgärder, forskning och
utbildning rörande buller och dess effekter samt ökade
informationsinsatser.
2.1 Viktiga utgångspunkter för våra förslag till åtgärder
Förorenaren betalar-principen
Detta innebär t.ex. att företag och tillverkningsindustri
ansvarar för att produktionsförhållanden och produkter ej
skall avge för höga bullernivåer. Skärpta riktvärden är
grundläggande incitament för tystare miljö/produkter.
De kostnadsökningar som blir följden ger vinster i
konkurrensfördelar med tystare produkter, minskade
ersättningar för hörselskador, lägre sjukfrånvaro, bättre
hälsa och välbefinnande, höjd produktivitet och ökad
sysselsättning.
c1Vad avser buller från transportapparaten, vägtrafik,
spårbunden trafik och flyg, innebär principen att respektive
tillverkningsbransch ställer ökade krav på tillverkning av
tystare fordon. Dessutom ställs ökade krav på
staten/väghållaren att bekosta åtgärder för tystare
vägbeläggning, bullerskydd i form av vallar och skärmar,
underhåll och utbyggnad av järnvägsspår m.m.c0
Vad avser buller i bostäder och andra byggnader får
byggnadsbranschen, fastighetsägare och
tillsynsmyndigheter ett ökat ansvar för byggnaders
ljudisolering, ventilationsanläggningar och byggnadernas
placering i förhållande till yttre bullerkällor etc.
Enligt denna princip bör även övervägas att i enlighet
med utredarens förslag, via avgifter ålägga den enskilde
bilägaren att t.ex. via fordonsskatten betala en avgift vilken
används för bullerreducerande åtgärder i form av åtgärder
på fastigheter och yttre bullerskydd. Samtidigt ger detta ett
incitament till att i högre grad använda miljövänlig
kollektivtrafik.
Helhetsperspektiv på miljöstörning
Detta innebär t.ex. att satsningar bör göras på utbyggnad
av miljövänlig tågtrafik och annan miljövänlig
kollektivtrafik i stället för att öka utbyggnader av vägar
eftersom vägtrafiken genererar både avgaser och buller.
Det nya, och tysta, snabbtåget är exempel på hur
miljövänlig tågtrafik och annan miljövänlig kollektivtrafik
kan konkurrera ut det mera miljöskadliga och
energikrävande inrikesflyget.
Av samma skäl bör utbyggnad av miljövänlig vindkraft
prioriteras och resurser tilldelas för forskning och
utveckling så att för höga bullernivåer ej utgör hinder för
utbyggnad av vindkraften.
Öka medvetenheten om bullerproblemen
För att underlätta aktiva insatser från den enskilde och
andra konsumenter att bidra till en tystare omgivning krävs
varudeklarationer av tysta produkter och miljöundervisning
om buller i förskolan och i skolans olika stadier.
En särskild utredning bör tillsättas för att undersöka om
och i vilken utsträckning ekonomiska styrmedel skall kunna
utnyttjas för att driva fram tystare maskiner.
Andra sätt att underlätta för konsumenten att göra
''bullervänliga'' val kan vara att utreda möjligheten att
införa bullerklassning av fordon.
Öka resurserna till utbildning och forskning
För att förebygga och minska bullerproblemen i
samhället krävs goda kunskaper om buller och dess
uppkomst och effekter. Med rätta kunskaper, förebyggande
åtgärder och planering kan kostnadseffektiva åtgärder
vidtas. Bristande kunskaper leder å andra sidan till dålig
planering och mycket kostsamma och, i värsta fall, felaktiga
åtgärder.
Utbildning och forskning inom bullerområdet är därvid
en avgörande förutsättning. Denna forskning är av
tvärvetenskaplig karaktär och berör såväl ingenjörer och
arkitekter, psykoakustiker, psykologer och medicinare som
samhällsplanerare på olika nivåer i samhället.
Vänsterpartiet delar utredarens uppfattning om att en
medelstilldelning för förstärkning av utbildning och
forskning vid de tekniska högskolorna (17 miljoner kr/år)
och universiteten (8 miljoner kr/år) krävs för att
vidmakthålla och utveckla grundläggande teknisk och
miljömedicinsk forskning. Risken är annars uppenbar att
kompetensen på sikt kommer att urholkas. En förlorad
baskompetens tar lång tid att bygga upp igen. När det gäller
mer tillämpad forskning och utvecklingsarbete bör
sektorsorganen och näringslivet svara för en större del av
resurserna.
2.2 Vägtrafikbullret
Flertalet av de människor som är bullerstörda störs av
buller från vägtrafik. Att åtgärda de mest utsatta
lägenheterna med mer än 65 dBA Leq utomhus så att
inomhusnivån sänks till högst 30 dBA Leq och högst 45
dBA max, kostar enligt utredaren 800 miljoner kr per år
under 10 år.
Vänsterpartiet menar att våra förslag att omfördela
transporter från bilism till kollektiva trafikslag innebär en
liten, men otillräcklig minskning av vägtrafikbullret.
Det skulle t.ex. behövas en extra fordonsskatt på
personbilar och tunga fordon om 200 kr respektive 500 kr
per år för att finansiera bulleråtgärder (vallar, skärmar,
tysta vägbeläggningar). Detta skulle ge, enligt utredningen,
ca 890 miljoner kr per år. Det skulle då ta 9--10 år att
komma tillrätta med problemen. Vänsterpartiet föreslår
även en rad andra åtgärder som minskar vägtrafiken och
därmed bullret. Regeringen har aviserat en proposition om
buller till februari 1994. Vi avvaktar med
finansieringsförslag tills propositionen presenterats.
I arbetet med miljöklasser för vägfordon skall även
fordonets bulleregenskaper vägas in.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen om vägtrafikbuller.
2.3 Flygtrafik
Flygtrafiken orsakar lokala bullerproblem i huvudsak
vid flygplatserna. Störningar förekommer även bl.a. vid
Flygvapnets övningsområden och i områden med
allmäntrafikflyg vilka oftast flyger under helger och kvällar.
Av utredningen framgår att den reguljära flygtrafiken
minskat under senare år. Å andra sidan har bebyggelsen
flyttat allt närmare flygplatserna. Störningarna från den
militära flygtrafiken kommer att öka med införandet av det
bullriga JAS-planet. Vad gäller störningar av
allmäntrafikflyget tyder undersökningar på att bullerkraven
för dessa bör skärpas. Detta är en nödvändighet för att
tvinga fram en utveckling mot tystare och miljövänligare
flygmotorer. Ytterligare forskning om effekter krävs dock
inom detta område.
Vänsterpartiet föreslår en kraftig utbyggnad av
snabbjärnvägar för att minska problemen med
inrikesflyget. Tystare flygplansmotorer är också ett krav.
Vidare vid planering av bostadsområden måste
skyddsavstånd införas för att undvika nya flygbullerstörda
bostäder.
JAS-planet intar en särställning i
flygbullersammanhang. Det kommer enligt utredningen att
öka bullret för 10 000-tals boende runt berörda flygplatser
och försvåra bebyggelseplaneringen. Vänsterpartiet säger
även av denna anledning nej till JAS.
2.4 Spårtrafiken
Tågtrafiken orsakar bullernivåer över 75 dBA max
utomhus för ca 160 000 lägenheter. Ca 70 000 lägenheter
eller ca 119 000 personer har ljudnivåer över 80 dBA
utanför sin bostad. En del av dessa lägenheter är samtidigt
exponerade för störande vibrationer. Riktvärden för
tågtrafik saknas i dag. Enligt utredningen bör pågående
studie vid Göteborgs universitet av effekter från tågtrafik
och vibrationer läggas till grund för prioritering av åtgärder
i befintlig, tågbullerexponerad miljö.
Kostnaden för att åtgärda de mest utsatta
järnvägssträckorna är enligt utredningen ca 1,55 miljarder
kr. Banverket uppger att det är oklart om det inom den ram
riksdagen anvisar är möjligt att avsätta 1,55 miljarder kr för
åtgärder mot buller.
Vänsterpartiet anser att åtgärder tills vidare skall vidtas
inom ramen för de tilldelade medlen i avvaktan på resultat
från pågående störningsundersökningar. Om ytterligare
åtgärder erfordras för att minska störningar från tågtrafiken
bör Banverket tilldelas ytterligare medel.
Även annan spårtrafik som SJ ej har huvudansvaret för
orsakar ett ökat buller i takt med förslitning och eftersatt
underhåll, t.ex. tunnelbanesystemet i Stockholm.
Vänsterpartiet har i en tidigare motion föreslagit en
tidigareläggning av upprustning av bl.a. Stockholms
tunnelbana vilket torde reducera problemet. Troligen
behövs dock fler åtgärder vilka vi återkommer till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska bullret i arbetsoch
fritidsmiljöer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska bullret i
boendemiljöer,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att målet skall vara att antalet
människor som störs av buller måste minska,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förorenaren betalar-principen
skall gälla med avseende på buller,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka medvetenheten om
bullerproblemen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka
utbildnings- och forskningsanslagen som rör
bullerproblematiken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.
Stockholm den 19 januari 1994
Jan Jennehag (v)
Rolf L Nilson (v)
Karl-Erik Persson (v)
Bengt Hurtig (v)