Försök med djur bör göras i så liten utsträckning som
möjligt. Den ambitionen gav riksdagen uttryck för i
samband med att den nya djurskyddslagen antogs 1988.
Ett led i att minska djurförsöken är att alternativa
metoder till djurförsök utarbetas, att kännedom om dem
sprids i kretsar som normalt utför djurförsök samt att det
finns utbildning i olika alternativa metoder.
Ett problem är att det saknas en sådan regelrätt
utbildning. Riksdagen har avslagit motioner om
obligatorisk undervisning i alternativa metoder på grund-
och forskarutbildning med medicinsk och biologisk
inriktning med hänvisning till föreskriften om
utbildningskrav.
Tyvärr har det visat sig att det som i föreskriften kallas
utbildning i realiteten handlar om en kort orientering. Den
kan knappast göra anspråk på att vara utbildning i
alternativa metoder. Det finns således ett behov av att
utbildning i alternativa metoder ges på högskolorna. För att
denna utbildning ska vara värd namnet krävs att tiden för
detta utökas väsentligt och att utbildningen även omfattar
praktiska övningar.
Det finns i dag flera alternativa metoder som kan
användas för att ersätta eller minska djurförsöken.
Problemet är att även om det finns en alternativ metod så
är det inte säkert att den är känd av dem som skulle ha nytta
av den. Någon mera fullständig inventering eller
sammanställning av alla dessa alternativ har inte gjorts.
Detta bör göras.
I de fall där djurförsök anses nödvändigt måste det ske
under så skonsamma omständigheter som möjligt. Framför
allt är det viktigt att även försöksdjuren hålls på ett sådant
sätt att de får möjlighet till ett naturligt beteende. De bör
självklart inte utsättas för onödigt lidande, vilket tyvärr sker
på vissa håll.
Varje år används flera hundra apor i djurförsök i
Sverige. Aphållningen har utsatts för kritik under många år.
Djuren förvaras ofta ensamma eller två och två i små kala
metallburar. Alla apor har inte tillgång till dagsljus osv.
Detta är inte acceptabelt. Apor är intelligenta djur med
behov av stimulans, kontakt med artfränder, motion, m.m.
En plan bör tas fram för att minska antalet försök på apor
och för att förbättra apornas miljö.
Nya föreskrifter för hur försöksdjur ska hållas och skötas
har inte utfärdats sedan riksdagen antog den nya
djurskyddslagen. Jordbruksverket saknar således möjlighet
att utfärda bindande föreskrifter eftersom inget
bemyndigande ges i lagen.
Därför måste djurskyddslagen ändras så att § 4 även
omfattar försöksdjur. Kravet på att främja djurens hälsa
och att ge dem möjlighet att bete sig naturligt kan inte alltid
tillgodoses för försöksdjurens del p.g.a. experimentets
natur. Det problemet kan dock lösas genom att undantag
från huvudregeln skrivs in i paragrafen.
Regeringen behandlar för närvarande frågan om
huruvida särskild gentekniklagstiftning eller en
biotekniklag skall införas. I flera utredningar har frågan om
vilka konsekvenser gentekniken kan få för djuren berörts.
Det saknas en samlad information om vilka experiment som
görs och hur genmanipulation påverkar djuren. En
utredning bör därför göras av den gentekniska forskning på
djur som pågår samt hur olika gentekniska ingrepp drabbar
djuren med avseende på smärta och lidande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i alternativa metoder
till djurförsök,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inventering av alternativa
metoder till djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av 4 § djurskyddslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om plan för att minska antalet försök
på apor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av genteknisk
forskning på djur.
Stockholm den 24 januari 1994
Ingela Mårtensson (fp)
Siw Persson (fp)