Mer än 1/3 av landets bin har försvunnit den senaste 5- årsperioden. Minskningen torde fortsätta. Detta är allvarligt då binas betydelse, inte minst som pollinatörer, kan uppskattas till ett värde av mellan 1 och 2 miljarder kronor per år. Därtill kommer honungsproduktionen som är ett nyttigt och högvärdigt livsmedel.
Den stora nedgången av antalet bisamhällen från cirka 94 500 som invintrats 1987 till 60 540 år 1992 kan förväntas bli ännu större p.g.a spridningen av det fruktade varroakvalstret i landet.
1987 upptäcktes varroa på Gotland och nu uppges att samtliga Gotlands bin skulle ha infekterats. Biodlingen på ön lär ha halverats på sex år.
På fastlandet har varroa hittills konstaterats i Malmö-- Tomelilla--Helsingborgstrakten samt på Bjärehalvön och i Ljungbytrakten.
Infekterade bin kan inte av egen kraft nå Sverige, som har naturliga vattengränser. Införsel av infekterade bin är i juridisk mening varusmuggling och det är beklagligt att inte någon utredning företagits om på vilket sätt infektionen kom in i landet. Trots att inga kraftfulla försök företagits i syfte att slå ut infektionen, har spridningen ännu begränsad omfattning på fastlandet.
Då riksdagen för snart två år sedan behandlade frågan, gav berörd myndighet beskedet att bekämpning genom utslagning av infekterade bisamhällen inte skulle räcka för utrotning. Alternativet blev då istället att söka hålla tillbaka infektion med hjälp av bekämpningsmedel. Man gav med andra ord upp kampen.
Ännu finns dock aktiva biodlare som försöker komma tillrätta med varroan. En ny metod, baserad på gamla erfarenheter vunna vid annan bisjukdomsbekämpning, prövas f.n. med lovande resultat. Metoden kallas Frigovarroametoden. Den innebär i korthet frysning eller annan destruktion, av det biyngel på vilket varroan reproducerar sig, så länge som varroa finns. Metoden befriar bin från kvalster utan att bisamhället avdödas. Temporär destruktion av yngel medför att bisamhället tillfälligt försvagas varför årets honungsskörd uteblir. Full bistyrka återuppnås dock samma år.
Ett pilotprojekt borde genomföras med dels denna nya metod i ett fullskaleförsök (en hel infekterad härd i bigård) och dels med avdödning av infekterade bin i en annan, enligt tidigare använd metod.
Pilotprojektet bör starta omedelbart med årlig uppföljning. En ledningsgrupp bör uppsättas och ledas av chefen för biodlingsavdelningen på Sveriges lantbruksuniversitet. Kostnaderna för projektet bör täckas inom ramen för de medel som anslås för bekämpning av smittsamma husdjurssjukdomar.
I övrigt måste:
a) Skärpt kontroll mot införsel av bin företas.
b) Temporärt totalt förbud för vandring med bin inom infekterad zon 1 införas så länge infektion förekommer.
c) Bin definieras som husdjur.
Stora biologiska och ekonomiska värden står på spel om inte varroahotet kan stoppas. Att kunna minska användningen av i bekämpningen insatta kemikalier är också positivt, inte minst med tanke på produktionen av den rena naturprodukten honung.
Binas betydelse för frukt- och fröproduktionen i landet är mycket stor och får inte underskattas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare åtgärder i kampen mot varroainfektionen i svenska bisamhällen.
Stockholm den 24 januari 1994 Ingvar Eriksson (m)