Sverige var under första hälften av 1990-talet ett relativt
homogent land vad beträffar befolkningens religion. Sedan
2:a världskriget har invandringen till Sverige ökat av
företrädare för andra folk och religioner. Bland dessa kan
nämnas utövare av islam och judiska trosbekännare. Olika
bestämmelser har också anpassats till den utvecklingen.
Fortfarande kvarstår dock vissa hinder som försvårar för i
Sverige bosatta utövare av vissa religioner.
Enligt grundlagen skall i landet råda religionsfrihet. Som
en följd av detta bör man överväga fortsatta åtgärder som
kan underlätta utövning av andra än den kristna religionen.
Detta gäller för närvarande kanske särskilt vissa
gemensamma krav som ställs på vissa matvaror enligt
föreskrifter i de muslimska och judiska religionerna.
Som ett led i den anpassningen har regeringen efter
framställan från ombudsmannen mot etnisk diskriminering
(DO), uppdragit åt Statens Jordbruksverk att undersöka
formerna för att i Sverige möjliggöra slakt som dels är
förenlig med de krav som bör ställas från
djurskyddssynpunkt, dels förenlig med föreskrifter i de
muslimska och judiska religionerna (halaha och kosher).
Trots upprepade framställningar har till utredningen inte
knutits sakkunniga företrädare för samfund som företräder
utövarna av berörda religioner. Detta kan ha bidragit till att
utredningen hittills inte kunnat finna former för att förena
kraven enligt djurskyddslagen med kraven som ställs för
utövande av ovan nämnda religioner. Det kan nämnas att
Sverige, Norge och Schweiz är de enda länder som
fortfarande förbjuder slakt enligt metoder föreskrivna i
dessa religioner.
För dem som vill leva strikt enligt andra än den kristna
religionens krav kan det också förekomma behov av att
ersätta vissa inhemska eller till Sverige importerade
matvaror med andra framställda i enlighet med sin religions
föreskrifter. Som exempel kan nämnas koshermat som finns
i konserver och judiskt påskbröd (matzot). Eftersom
mycket små kvantiteter av dessa matvaror förbrukas är det
i praktiken inte möjligt att etablera inhemsk produktion.
Utövarna av dessa religioner är därför hänvisade till import
av sådana produkter.
Oblater, som används i samband med nattvarden, är inte
belagda med importavgift. Man kan därför ifrågasätta om
inte importavgifter bör slopas även på de matvaror som
krävs för utövning av andra religioner. Eftersom små
kvantiteter av dessa varor förbrukas i Sverige är importen
och hanteringen väsentligt dyrare än beträffande andra
matvaror. Detta kunde kompenseras genom ett slopande av
importavgifter på dessa produkter, på samma sätt som
redan skett med oblater. Priserna på dessa matvaror är f.n.
väsentligt högre än på motsvarande matvaror
förekommande i den allmänna handeln. Detta drabbar
särskilt de mindre bemedlade utövarna av andra religioner,
inte minst stora grupper av nyligen invandrade muslimer.
Det har framkommit att barnfamiljer och pensionärer inom
dessa invandrargrupper av ekonomiska skäl har svårt att ha
råd att köpa kött, konserver och andra matvaror som
behövs för utövning av deras religioner.
Kristendomen är landets religion. Det är naturligt att
myndigheterna i första hand vidtar åtgärder som krävs för
utövande av landets officiella religion. Samtidigt förefaller
det rimligt att motsvarande åtgärder vidtas sedan för att
underlätta även för utövarna av andra religioner. Många av
dessa ställs samtidigt inför andra, bl.a. ekonomiska, krav
som följer med etablering i ett nytt hemland. För dem kan
det vara särskilt betungande att betala väsentligt högre
priser för dagliga matvaror än den övriga befolkningen.
Begränsad och kontrollerad tullfri import av sådana varor
skulle inte utgöra någon konkurrens för svenskt jordbruk
eller handel. Behov av gränsskydd torde därför inte
föreligga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inom landet möjliggöra
skäktning på ett sätt som är förenligt med muslimsk och
judisk religion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa importavgiften på
matvaror nödvändiga för utövning av i landet
förekommande religioner.