1. Jordbrukspolitiken saknar framförhållning
Bönderna behöver en viss framförhållning för att kunna planera sin verksamhet. Det är inte tillräckligt att få veta sina förutsättningar för odlingsåret så sent som hösten före. Vid detta tillfälle är redan höstsådden gjord och planeringen för kommande säsong i övrigt avklarad. Propositionen borde därför ha kommit till riksdagen för behandling redan under våren 1993.
2. Omställningsprogrammet
Av de ca 370 000 ha som anmälts till omställningsprogrammet är fortfarande ca 25% i vänteläge. Enligt propositionen kvarstår kravet på varaktig omställning till annan användning än odling av prisreglerade grödor. De som inte vidtagit någon varaktig åtgärd före den 1 juli 1996 blir återbetalningsskyldiga av ett belopp av 2 000 kr/ha.
Den springande punkten i detta program är att de jordbrukare som anmält areal till omställning har gjort detta i den fasta övertygelsen att det skulle finnas alternativ till odling av prisreglerade grödor. Frågan är: Finns det det? Skulle frågan besvaras med nej, kan man ifrågasätta om det finns skäl att kräva motprestation från den enskilde bonden, eftersom han i så fall har blivit offer för felaktiga utfästelser.
Mot denna bakgrund är den felande parten inte bonden utan innehållet i de politiska besluten. Med mindre än att det finns relevanta alternativ, borde återbetalningsplikten avskrivas. Å andra sidan: Finns det alternativ, skall återbetalningsplikten skärpas. Detta innebär att bönder som kallt räknat med bidrag utan krav på motprestation bör vidkännas ekonomisk sanktion.
Sammanfattningsvis innebär detta resonemang att fifflare och lurendrejare skall ställas till svars. Den skötsamme som utsatts för felaktiga förväntningar skall ursäktas.
Regeringen bör återkomma till Riksdagen med utförlig redovisning av de möjligheter som den enskilde jordbrukaren har att leva upp till de krav som ställs på honom. En sådan redovisning kan sedan ligga till grund för hur stor skyldighet till återbetalning av omställningsbidraget som bör gälla.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av framförhållning i de politiska beslut som påverkar växtodlingens villkor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att fastställa eventuella alternativ för jordbrukare, som anmält areal till omställning, att använda marken för annat ändamål än odling av prisreglerade grödor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de jordbrukare som anmält mark till omställning och inte fullföljt sitt åtagande bör åläggas större återbetalningsskyldighet än 2 000 kr/ha, i den mån ekonomiskt försvarbara alternativ kan påvisas.
Stockholm den 20 oktober 1993 Christer Windén (nyd) Max Montalvo (nyd) Claus Zaar (nyd) Claus Zaar(nyd)