Motion till riksdagen
1993/94:Jo45
av Håkan Strömberg m.fl. (s)

med anledning av prop. 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället -- åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen


I regeringens proposition 1993/94:163 föreslås att
användningen av kvicksilver i det svenska samhället skall
upphöra år 2000. Användningen av kvicksilver och
kvicksilverhaltiga varor har minskat kraftigt i Sverige de
senaste åren och målet är att kvicksilvret så småningom helt
skall försvinna från kretsloppet i vår miljö.
För närvarande finns ingen metod för slutförvaring av
kvicksilver men regeringen avser att ge Naturvårdsverket i
uppdrag att utarbeta förslag till slutförvaring i bergrum. För
närvarande tillåts inte längre export av kvicksilveravfall.
Sådant avfall lagras nu hos SAKAB i väntan på
slutförvaring.
Rent kvicksilver betraktas emellertid inte som avfall
utan som en vara. Detta kvicksilver kan säljas vidare
utanför Sverige. Det är inte heller förbjudet att exportera
befintliga febertermometrar trots att de inte får säljas i
Sverige. När det gäller miljöfarligt avfall finns en
konvention som reglerar export. Motsvarande regler finns
inte för farliga kemikalier.
Ett aktuellt exempel på hur kvicksilver från vårt land
kommer ut på världsmarknaden kommer från en nedlagd
kloralkaliindustri. Just nu står företaget i begrepp att
exportera ett lager om 20 ton kvicksilver som av miljöskäl
inte får användas i Sverige. 1992 exporterade Sverige enligt
den officiella statistiken uppemot 60 ton kvicksilver.
Vart det exporterade kvicksilvret tar vägen är mycket
svårt att få reda på. Sannolikt finns ingen efterfrågan i
Europa utan det säljs i stället vidare till tredje världen.
Användningen av kvicksilver i industriländerna har under
senare år minskat kraftigt i takt med att kunskapen om
kvicksilvrets giftighet ökat. Samtidigt har handeln och
användningen i motsvarande grad ökat främst i Sydamerika
och Asien. Officiell statistik från t.ex. Brasilien visar att
importen av kvicksilver hela tiden ökat från 1970-talet.
Endast en mindre del av importen används inom industrin
medan resten främst används inom den inofficiella
guldutvinningen i landet.
Kvicksilver har en unik förmåga att reagera med guld
och bilda s.k. amalgam. Denna egenskap utnyttjas i stor
skala av privata guldletare i stora delar av bl.a. inre
Amazonas-området i Brasilien för att utvinna guld ur jordar
och flodsediment. Amalgamet hanteras i form av kulor, ofta
stora som tennisbollar. De upphettas i öppna kärl som
stekpannor eller liknande över en gaslåga. Kvicksilvret
förångas och rent guld blir kvar i kärlet. Flera
uppmärksammade rapporter visar att förhållandena i dessa
områden är mycket dåliga. Miljontals människor är
påverkade av kvicksilver som spritts från guldutvinningen
till luft, jord och vatten. Kvicksilvrets långvariga giftverkan
påverkar allt levande i miljön. Omfattningen är av sådana
dimensioner att vissa forskare talar om en kemisk
tidsinställd bomb som redan har kreverat.
Priset för kvicksilver för guldletning är överkomligt. För
ca 0,4 g guld kan 1 kg kvicksilver inköpas. I genomsnitt
åtgår dubbla mängden kvicksilver för varje kilo guld som
utvinns. Inofficiell statistik visar att Brasilien på detta sätt
använder mer än 200 ton kvicksilver varje år för att
producera 100 ton guld. Detta är enorma kvantiteter
kvicksilver i jämförelse med t.ex. USA:s hela förbrukning
på drygt 40 ton år 1989. I Sverige används bara ett fåtal ton
per år.
Det är viktigt att på olika sätt få stopp för denna
hantering. Särskilt viktigt är att det kvicksilver som vi själva
inte vill använda av omsorg om Sveriges miljö och svenska
folkets hälsa inte exporteras till andra länder där det kan
åstadkomma stor skada.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för att förbjuda export av rent kvicksilver och av sådana
kvicksilverhaltiga produkter som innehåller kvicksilver och
som därför är förbjudna att sälja i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hantering av kvicksilver.

Stockholm den 17 mars 1994

Håkan Strömberg (s)

Bo Forslund (s)

Bo Nilsson (s)