Under en lång följd av år har det utarbetats regler för
hummerfisket på västkusten, väl anpassade till rådande
fiskeförhållanden. Reglerna har tillkommit för att värna om
hummerbeståndet och samtidigt skapa ett rimligt utrymme
för det kustnära och småskaliga fisket. Effekten har också
blivit den avsedda; enligt yrkesfiskares bedömning har
beståndet av hummer ökat. Bidragande orsaker till detta är
förbudet att fånga hummer med yttre rom, ökat minimimått
och införande av fredningsområden med förbud för
garnfiske sommartid inom vissa områden. För Hallands län
har dessutom gällt bestämmelser om hur redskapen för
hummer och krabbfiske skall vara konstruerade.
Fr.o.m. 1994-01-01 förbättras skyddsåtgärderna för
hummer ytterligare i och med att den nya fiskelagen med
begränsning av antalet redskap införts.
Fiskeriverket har nu beslutat att det skall vara likartade
bestämmelser för hummerfiske i Bohuslän och Halland
trots att det ej enligt vår mening finns några godtagbara
biologiska eller andra skäl till detta och trots att ett
hävdvunnet och väl fungerande fiskemönster bryts sönder.
En gemensam fredningstid har fastställts för hela
västkusten. Beslutet innebär att hummer inte får fiskas
fr.o.m. den 1 maj till den första måndagen efter den 20
september kl. 07.00.
Fiskeriverket har till uppgift att förenkla och utforma
likartade bestämmelser för allt större fiskeområden. Detta
kan emellertid inte få innebära att man bortser från de
biologiska och andra skäl som kan finnas för att bibehålla
eller införa olika regler. Vi tycker att det är vad som har
hänt när verket fattade beslut om nya regler för
hummerfisket. Vi anser att vad gäller detta fiske så finns det
anledning att ta hänsyn till såväl biologi som ekonomi.
Tidigare har för Hallands län gällt en fredningstid från
den 1 januari till den första måndagen efter den 20
september kl.07.00 och för Göteborg och Bohus län tiden
15 juni kl. 00.00 och fram till första måndagen efter den 20
september kl. 07.00.
Beslutet att förbjuda det s.k. vårfisket efter hummer i
Bohuslän innebär att en viktig del av inkomsten för det
kustnära och småskaliga fisket går förlorade. Dessa fiskare
har hummerfiske under våren (i första hand maj och halva
juni) som ett betydelsefullt komplement till annat fiske
under en period med begränsade möjligheter till andra
inkomster.
Avskaffandet av de speciella bestämmelser om
redskapen som gällt i Hallands län bidrar till att det arbete
som lagts ner på att bygga upp hummerbeståndet i de
områden det här är frågan om spolieras.
Fiskeriverkets motivering till ändringen av fiskereglerna
är uppfattningen att man måste ha likartade regler för hela
västkusten. Samma motivering anförs till att man tar bort de
av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tidigare införda
hummerfredningsområdena i länet (6 st).
Likformigheten i reglerna är dock inte större i övrigt än
att man i stadgan har olika fiskeregler i olika
fredningsområden och dessutom i vissa fall olika fiskeregler
för Skagerrak och Kattegatt. Att ta bort de sex
hummerfredningsområden som finns i länsfiskestadgan för
Bohuslän för att den nya västkuststadgan skall bli likformig
för hela kuststräckan torde inte vara någon hållbar
motivering, eftersom det i samma stadga finns infört inte
mindre än 70 olika laxfredningsområden.
I Bohuslän har tidigare också gällt ett maximerat antal
hummertinor som får användas per fiskande. Fiskeriverket
har nu beslutat att dessa regler skall avskaffas.
Vi anser detta som felaktigt, med hänsyn till framför allt
utrymmet på fiskeplatserna (för fritidsfiske gäller fr.o.m.
den 1 januari 1994 efter införandet av den nya fiskelagen
speciella regler).
Det upplevs som felaktigt att Fiskeriverket utan
övertygande motivering ändrat gällande bestämmelser för
hummerfisket på västkusten. Vi föreslår därför att de
bestämmelser som tidigare gällt härvidlag och som t.o.m.
1993-12-31 återfunnits i respektive länsfiskestadgor skall
införas i Fiskeriverkets föreskrifter om fisket i Kattegatt och
Skagerrak. Detta gäller bestämmelser om fredningstider,
utformningen av hummer- och krabbtinor (Halland),
hummerfredningsområden och tillåtet antal hummertinor
(Bohuslän).
Det bör i detta sammanhang också understrykas att
nämnda bestämmelser är väl förankrade hos yrkesfisket och
allmänheten. Dessa kategorier fiskande ställer sig helt
avvisande och frågande till verkets bestämmelser som i sin
tur övergripande motiverar sitt beslut med direktiv från
regeringen om likartade bestämmelser på västkusten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bestämmelser för hummerfiske.
Stockholm den 25 januari 1994
Sverre Palm (s)
Lisbet Calner (s)