Motion till riksdagen
1993/94:Jo42
av Marianne Andersson och Rosa Östh (c)

med anledning av prop. 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället -- åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen


Användningen av amalgam som tandfyllningsmaterial
ska avvecklas till 1997 enligt förslag i regeringens
proposition 1993/94:163. Omsorgen om den yttre miljön är
ett tillräckligt skäl för att sluta med bruket av amalgam inom
tandvården. Kvicksilver från mångåriga utsläpp från
tandläkarmottagningar kan iakttas på många ställen i
naturen. Regeringen påpekar dessutom i propositionen att
de 40--60 ton kvicksilver som för närvarande finns i svenska
folkets tänder förr eller senare kan komma ut i miljön
genom utsläpp från krematorier eller genom avfall från
tandvårdsmottagningar.
Kvicksilver från amalgam lagras även i människors
kroppar och allt fler forskningsrapporter från olika håll i
världen visar att detta kvicksilver kan påverka människors
hälsa/välbefinnande. Ju mer frågan om amalgamet
diskuteras desto fler människor kommer att ställa fråga om
de själva tagit skada av sitt tandamalgam. Därför är det
nödvändigt att få fram ett någorlunda enkelt test som kan
visa om en individ har besvär av sitt amalgam eller inte.
Forskningen vid Metallbiologiskt Centrum i Uppsala,
där även Amalgamenheten vid Akademiska Sjukhuset är
medlem, omnämns särskilt i regeringens proposition. Där
talas om de studier som mot bakgrund av pågående
forskning inom naturvetenskap, medicin och miljövård
bedrivs inom Metallbiologiskt Centrum om metallers
biologi, bl a kvicksilver.
Ett av de viktigaste forskningsområdena inom Centrum
är att diagnostisera tungmetallbelastning hos människor och
djur. Giftiga metaller i miljön kan skada djur på olika sätt.
Hundar har skadats av bly i miljön, kor av vanadin i
gödselmedel, älgar av kadmium i grödor o s v och
människor kan vara känsliga för guld och kvicksilver i
tandfyllningar.
Problemet med att ställa diagnos på tungmetallbelastade
människor är att det inte har funnits någon effektiv
mätmetod. Efter ett mångårigt arbete är det nu möjligt att
visa att kvicksilver hos vissa individer tränger in i enskilda
blodkroppar. Man kan också i blodprov visa att det finns
individer som är känsliga för olika metaller som används
inom tandvården. Det gäller inte bara kvicksilver utan
också guld, titan, palladium, silver o s v. Dessa mätmetoder
kan än så länge bara användas för forskningsändamål men
genom en satsning som kräver en del ytterligare arbete är
avsikten att konstruera mätmetoder som kan användas i den
öppna vården. För att kunna möta människors oro måste
diagnosmetoder/mätmetoder finnas lättillgängliga. Det är
angeläget att Metallbiologiskt centrum kan fortsätta denna
verksamhet och att detta beaktas vid anslagsfördelningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Metallbiologiskt
centrum i Uppsala kan fortsätta sin verksamhet.

Stockholm den 17 mars 1994

Marianne Andersson (c)

Rosa Östh (c)