Sedan den 1 januari 1994 gäller den nya fiskelagen som
bl.a. reglerar begreppet yrkesfiskare som kan erhålla licens.
I samband med lagens införande begränsades antalet
fiskeredskap för folk i allmänhet. Denna begränsning är i
vissa fall inte tillfredsställande ur husbehovsfiskesynpunkt.
I vissa fall är det svårt att finna logiken i begränsningen.
Bestämmelsen om max 180 meter
garn jämfört med 600 krok
är näst intill obegripbar. De borde rimligtvis vara
koordinerade med varandra. Rimligtvis skall det vara 600 meter
garn som skall gälla.
Även bestämmelsen som gäller det totala antalet
redskap per person bör ändras eller helt tas bort. Lagen
borde rimligtvis tagit större hänsyn till det faktum att det
råder stora olikheter och förutsättningar på de olika
kuststräckorna. Det är inte bra med en generell regel
eftersom förutsättningarna är så olika. Vi anser att sex
sammanbundna ryssjor skall räknas som ett redskap.
Fiskeriverkets styrelse har också beslutat om vad som
gäller för dem som kan erhålla yrkesfiskelicens bl.a. vad
gäller det ekonomiska begreppet.
I fiskelagens 14
§ finns bestämmelserna om tobisnot samt om ålsax.
Oklarhet råder om vilka kategorier fiskande som avses. Ett
klarläggande som innebär att alla, även de utan licens, skall
kunna fiska med dessa redskap vore på sin plats.
Majoriteten av Fiskeriverkets styrelse drev igenom att
den som skall kunna komma i fråga för att erhålla
yrkesfiskelicens skall de senaste tre åren ha haft en
nettoinkomst av fisket på ett halvt basbelopp. Att på
detta sätt från en statlig myndighet gå in och inkräkta på den
enskildes möjlighet till disposition av sina inkomster är
enligt vår mening väldigt tveksamt. Det belopp som bör
gälla är i stället bruttoinkomsten därför att den är
beviset på själva fiskeansträngningen. Det skall givetvis
vara upptaget på ett sedvanligt sätt i självdeklarationen och
enligt gällande skattelagstiftning. Vi anser vidare att en
utvärdering skall göras inom fyra år där det särskilt skall
beaktas vilken innebörd begränsningarna av fisket har haft
för kust- och skärgårdsbefolkningen och för den
regionalekonomiska utvecklingen i berörda områden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande fiskelagen om att
begränsningen av garn per person skall vara 600 meter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regional hänsyn skall tas t.ex.
när det gäller bestämmelser om totala antalet redskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skall vara bruttobeloppet
som skall gälla som inkomstbegrepp för erhållande av
yrkesfiskelicens,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en särskild utvärdering av
bestämmelsernas konsekvens skall göras,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tobisnot och ålsax får
användas av alla fiskande, även av dem som inte har
yrkesfiskelicens,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sex stycken sammanbundna
ryssjor skall räknas som ett redskap.
Stockholm den 25 januari 1994
Christer Skoog (s)
Hans Gustafsson (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Jan Björkman (s)
Per Olof Håkansson (s)
Sverre Palm (s)
Lennart Nilsson (s)
Lisbet Calner (s)