Motion till riksdagen
1993/94:Jo41
av Kenneth Lantz (kds)

med anledning av prop. 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället -- åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen


Inledning
Larmrapporter om ekologiska kollapser till följd av vår
kemikalieanvändning slog igenom i mångas medvetande
redan på 60-talet när Rachel Carsons bok ''Tyst vår'' kom.
Överraskade har vi kunnat konstatera att bakgrundshalten
av tungmetaller ökat mångfalt gentemot naturliga
bakgrundshalter och hur många stabila naturfrämmande
ämnen fått storskalig spridning i naturmiljön och lagras upp
i sälar och isbjörn i Arktis, långtifrån användningsplatsen.
Vår kunskap om kemikalierna och de effekter de kunde
och kan få i den komplexa naturmiljön var och är alltjämt
liten. Därför måste försiktighetsprincipen få gälla och
noggrann förprövning vara A och O. Den storskaliga
spridningen av både tungmetaller och stabila
naturfrämmande ämnen gör dessutom att arbetet för att
minska riskerna med kemikalieanvändning måste bedrivas
både internationellt och nationellt. I propositionen görs
också en redogöresle för det internationella samarbetet
inom FNs, OECDs och EGs ram för att minska
världssamfundets problem med användning av miljöfarliga
kemikalier. Kemikalieinspektionen spelar här en mycket
viktig roll och har redan byggt upp en plattform för detta
arbete på internationell nivå. Sverige är värd för en
internationell konferens på temat kemikaliehantering.
Konferensen är en uppföljning av FN-konferensen för Miljö
och Utveckling i Rio de Janeiro 1992, den s.k.
Riokonferensen.
Det internationella samarbetet gör det enklare,
snabbare och billigare att få fram riskbedömningar och att
därmed kunna upprätta riskreduktionsprogram. Mycket
viktigt är att harmonisera klassificering och märkning av
kemikalier samt att förhindra illegal handel med giftiga och
farliga produkter. Eftersom en stor del av spridningen av
exempelvis tungmetaller sker via konsumtionsartiklar
förstår man vikten av internationellt miljösamarbete och
behovet av internationellt miljöreglemente inom det
globala handelssamarbetet. I prop 1993/94:111, Med sikte
på hållbar utveckling, diskuteras detta utförligare. Sverige
arbetar offensivt för att en miljökodex ska utarbetas för
handelssamarbetet inom GATT.
EU
Förhandlingsresultatet i medlemskapsförhandlingarna
med EU vad gäller miljöområdet får betraktas som ett bra
utgångsbud. Sverige behöver inte backa på något område
där vi nu har strängare miljöregler. Istället ska EU se över
sina regler och försöka komma upp till Sveriges nivå. Det
gäller exempelvis vår strängare kemikalielagstiftning där
substitutionsprincipen (miljöfarliga kemikalier ska bytas
mot mindre farliga) är lagligt reglerad, vår modell för
klassificering av kemikalier, krav på låga kadmiumhalter i
handelsgödsel, begränsning av pentaklorfenol och
användning av arsenik och tennorganiska föreningar vid
tryckimpregnering av trä etc. På vissa områden är EUs
regler strängare, exempelvis för användning av bromerade
flamskyddsmedel och förhandsgranskning av biocider och
biologiska bekämpningsmedel. På dessa områden innebär
ett ev medlemskap en klar ambitionshöjning för Sveriges
del. I de fall EU inte kan komma ifatt Sverige där vi har
strängare regler, är det viktigt att göra klart redan från
början att Sverige inte backar utan i de fall EU inte kommer
ifatt låter ev. framtida tvister på området avgöras i EG-
domstolen, med hänvisning till den s k miljögarantin.
Vad gäller substitutionsprincipen har denna lyfts in som
en grundläggande princip i en rådsresolution till EUs femte
miljöhandlingsprogram. Substitutionsprincipen betonas
också i kemikalieavsnittet i det omfattande
handlingsprogrammet Agenda 21, som ett stort antal av
världens länder undertecknade vid Riokonferensen.
Standardisering
För kemikaliekontrollen kan standardisering ha både
negativ och positiv betydelse. Bl.a. kan teknisk
standardisering i allmänhet av material, produkter och
funktioner och processer m.m. leda till en sådan bindning
till vissa kemiska ämnen eller produkter att en icke
önskvärd spridning av kemikalier eller olämplig
kemikaliehantering inte kan undvikas. Enskilda företag
som t ex vill byta ut kemikalier eller göra någon annan form
av riskbedömning kan således få svårigheter om det innebär
behov att frångå någon standard. Därför är det mycket
betydelsefullt att driva på för miljö-/hälsostandardisering av
varor, och att Sverige är drivande i detta arbete
internationellt.
Ekonomiska styrmedel
Ekonomiska styrmedel används mycket begränsat idag
för att styra bort från användning av miljöfarliga
kemikalier. Det är kristdemokraternas bestämda
uppfattning att ekonomiska styrmedel ska användas för att
främja en övergång till en kemikalieanvändning i
produktion och konsumtion, som passar in i ett bärkraftigt
samhälle. Användning av ekonomiska styrmedel för att nå
en bärkraftig utveckling betonas i Riodeklarationen, men
också inom OECD och EU.
Miljömärkning
I propositionen redogörs för arbete med miljömärkning
både i Sverige, Norden och EU. Miljömärkning är ett
mycket viktigt styrmedel för att främja utvecklingen av mer
miljöanpassade och kretsloppsanpassade produkter.
Miljömärkning är också det stöd som måste erbjudas den
enskilde konsumenten för att han/hon ska ha möjlighet att
påverka utvecklingen i sund riktning. Sedan miljömärkning
infördes har miljömärkta varor i detaljhandeln tagit mycket
stor andel av försäljningen. Inom EU är ett direktiv på väg
för att nå en gemensam miljöstandardisering, vilket på sikt
kommer att påverka Sverige och övriga nordiska länder.
Den nordiska svanen har hunnit längre än EUs blomma i
dag.
Miljökvalitetsnormer
En oro finns över hur den samlade miljöbelastningen
långsiktigt kommer att påverka vår livsmiljö.
Användningen av exempelvis tungmetallerna bly,
kadmium och kvicksilver har de senaste åren minskat --
även om det luftburna kadmiumnedfallet ännu är ett
ökande problem. Men i teknosfären har mycket stora
mängder tungmetaller lagrats upp. Den omfattande
upplagringen av tungmetaller och stabila miljöfarliga
ämnen i miljön innebär tillsammans med övriga
gränsöverskridande problem såsom försurning, marknära
ozon och övergödning etc att gränserna för vad naturen tål
ofta överskrids. Detta kan iakttas inte minst i skördebortfall
i jordbruket i södra Sverige och utbredda skogsskador i hela
landet.
Miljöskyddskommittén, som haft i uppgift att lägga fram
ett förslag till miljöbalk, föreslår i sitt slutbetänkande att
miljökvalitetsnormer ska användas som ett arbetsredskap
inom miljöpolitiken. Miljökvalitetsnormer ska fastställas
vetenskapligt. Åtgärdsprogram för att nå ner till de halter
av miljöbelastning som naturen tål ska upprättas. Det är
viktigt att vara medveten om att miljöbelastning i regel inte
handlar om enstaka stora utsläppskällor utan om en mängd
små källor, vilket i och för sig komplicerar bilden.
Kristdemokraterna ställer sig mycket positiva till införande
av miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogram, utarbetade med
miljökvalitetsnormerna som grund, måste ha direkt rättslig
status, dvs. straffpåföljd ska vara följden av att aktörer
bryter mot sådana åtgärdsprogram. Rättsligt bindande
miljökvalitetsnormer är ett nödvändigt redskap för modernt
effektivt arbete för att begränsa miljöbelastande
verksamheters negativa effekter på miljön.
Stabila naturfrämmande ämnen
För ett stort antal kemikalier håller
riskreduktionsprogram på att utarbetas. P.g.a. vår brist att
i tid inse, och förutse, vilka processer och vilken verkan
kemikalier får i miljön, måste en viktig ledstjärna vara att
inte introducera några nya kemikalier av stabil karaktär.
Den nuvarande användningen av stabila naturfrämmande
ämnen måste på sikt upphöra.
Mycket positivt är regeringens initiativ till att i samband
med att Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket,
Naturvårdsverket och Livsmedelsverket utvärderar
kadmiumavgiften, också låta dessa redovisa kunskapsläget
beträffande risker förenade med kadmium. En allmän oro
hyser vi även för effekterna av regionalt höga halter av
andra metaller än tungmetaller såsom krom, zink, tellur
osv. Även om det inte går att avgöra om fara föreligger i
dagsläget med ökande halter i miljön av en rad metaller, bör
själva det faktum att vi förändrat det naturliga tillståndet
mångfalt leda till ödmjuk eftertanke. Miljöarbetet bör alltså
inte bara vara inriktat på att åtgärda uppenbara
miljöproblem i efterhand, och begränsa utsläpp av ämnen vi
vet skadar miljön, utan också vara förebyggande och sträva
efter att inte ytterligare spä på en miljösituation som alltmer
fjärmar sig från den naturliga ursprungsmiljön.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av internationellt arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska
styrmedel för att främja säkrare kemikaliehantering och en
övergång till mindre miljöfarliga kemikalier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en total avveckling
av stabila naturfrämmande ämnen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användning av
miljökvalitetsnormer och vikten av att dessa måste ha en
rättslig verkan.

Stockholm den 17 mars 1994

Kenneth Lantz (kds)