med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskepolitiska frågor
Det svenska fisket är att betrakta som en av de viktigaste
basnäringarna i våra kust- och skärgårdsområden. Även om
antalet yrkesfiskare under åren har minskat i antal utgör de
tillsammans med tillhörande kringfunktioner en viktig del
av det svenska näringslivet. Arbetstillfällen finns inte bara
inom det direkta yrkesfisket utan betydelsefulla arbeten
finns också genom fisket inom fiskberedningsindustrin,
varvsoch underhållsföretag, transportföretag m fl områden.
Inom vissa kuststräckor och vid olika insjövatten
kombineras också ett yrkesfiske med andra näringar såsom
jordbruk och turism. Således är det svenska fisket mycket
värdefullt inte minst inom områden och regioner där annars
möjligheterna till arbete är starkt begränsade.
Betydande investeringar har under de senaste åren
gjorts för att modernisera och förbättra såväl fiskeflottan
som inom beredningsindustrin. Dessa investeringar har
skett med utgångspunkten att stärka och utveckla den
svenska fiskenäringen.
Ersättningar vid stillaliggande
Stommen i det svenska yrkesfisket har under de senaste
åren utgjorts av torskfisket i Östersjön. Tillgången på torsk
har dock under de senaste åren minskat kraftigt. För
närvarande finns dock tecken som kan tyda på att stammen
är på väg att bli större. Det finns all anledning att noga följa
denna utveckling så att ett uthålligt torskfiske kan finnas
kvar inför framtiden. Vissa fiskelag tvingas nu ligga stilla
under ett s k torskfiskestopp så att Sveriges torskkvot i
Östersjön under innevarande år får en fördelning mellan
våren och hösten. För de mindre båtarna har en möjlighet
till fortsatt torskfiske givits genom en speciell kvot för
dessa. Andra fiskelag med fartyg över 12 meters längd kan
i viss omfattning gå över till annat fiske såsom efter sill och
strömming medan andra tvingas ligga still vid kaj. Den
stillaliggandeersättning som kan utgå till dessa
fiskeriföretag är viktig och betydelsefull för de berörda. De
medel som idag används för att utge denna ersättning
inkräktar dock starkt på möjligheterna att på ett bra sätt
tillgodose det behov av bidrag som staten ger för
investeringar i fiskeföretag. Dessa bidrag är av stor
betydelse för en upprustning av de olika fiskeriföretagen
inte minst vad gäller säkerhet och rationaliseringar ombord.
Det är enligt vår uppfattning viktigt att de medel som i
framtiden kan komma att behövas för eventuella ytterligare
stillaliggandeersättningar tas fram enkom för detta ändamål
och att de således ej inkräktar på bidragen för investeringar.
Regeringen bör återkomma med förslag om hur dessa
ersättningar lämpligen kan finansieras.
Trygghetsförsäkring för fiskare
Vad gäller användning av återstående
prisregleringsmedel föreslås det i propositionen att 4
miljoner kronor av dessa skall anslås för fiskets
trygghetsförsäkring för budgetåret 94/95, varefter ansvaret
för verksamheten övergår till näringen. I det
utredningsarbete ( SOU 1993:103 )som har föregått
propositionen har det föreslagits att 8 miljoner kronor skall
avsättas för denna verksamhet. Detta belopp torde
motsvara behovet till dess näringen själv tar över hela
verksamheten. Vi delar utredningens förslag och föreslår
därför att regeringen anslår 8 miljoner kronor för fiskets
trygghetsförsäkring under det kommande budgetåret.
Ökningen av anslaget bör kunna tas genom omfördelningar
inom departementets anslagsområde.
Yrkesfiskeavdrag
Vi ser det mycket positivt att det i propositionen anförs
att regeringen har för avsikt att undersöka
förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskeavdrag. Det är
viktigt att det svenska yrkesfisket ges jämbördiga
konkurrensvillkor med andra länder. Vi har i tidigare
motioner tagit upp denna angelägna fråga och där förutsatt
att regeringen skall återkomma. Vi hälsar därför
regeringens avsikt med tillfredsställelse och ser med stort
intresse fram emot ett förslag till riksdagen som innebär en
positiv lösning på denna fråga.
Begränsning av fiskeansträngningen
I propositionen föreslås att Fiskeriverket i fiskelagen
bemyndigas att besluta om krav på särskilt tillstånd att få
använda ett fartyg för yrkesmässigt fiske. Vi biträder denna
uppfattning. Det är enligt vår uppfattning viktigt att
begränsningar av fiskeansträngningen kan ges en mera
framträdande roll inom fiskepolitiken. Olika sätt på vilket
detta kan ske redovisas i såväl den tidigare nämnda
utredningen som propositionen. Bland exemplen finner vi
bl a skrotning av fiskefartyg, fredningsområden och krav på
redskapens utformning. Det är självfallet viktigt att dessa
frågor diskuteras mellan de olika stater som bedriver fiske
i samma vatten. Detta gäller inte minst i Östersjön. Här bör
Sverige vara en aktiv och pådrivande part. Inte minst med
tanke på torskbeståndet är det viktigt att vi kan få
gemensamma regler inte minst vad gäller utformningen av
redskap för torskfiske så att en ökad selektering av fångsten
kan erhållas. Detta är viktigt så att mängden fångad
småtorsk kan minimeras för att sedan bli uppfiskad när den
nått rätt storlek och ålder och på så sätt bli av större
ekonomiskt värde för fisket. Det är också viktigt att de
försök som har skett med trålar med sådana selekterande
egenskaper blir grunden i dessa förhandlingar. En
gemensam överenskommelse mellan de stater som bedriver
fiske i Östersjön är självfallet det eftersträvansvärda och det
som bör vara målet i dessa förhandlingar. Skulle det dock
visa sig svårt att nå sådan överenskommelse bör vi själva
inom landet noga överväga om vi då inte själva skall införa
bestämmelser som ger dessa effekter.
M-74
Reproduktionen av lax har under senaste tiden blivit
starkt begränsad till följd av M-74. Denna nedsättning av
reproduktionsförmågan hos såväl den naturreproducerade
laxen som i synnerhet hos den odlade laxen är mycket
oroande. Betydande insatser har gjorts för att få till stånd
ett omfattande forskningsprojekt i syfte att utröna
orsakerna till M-74. Orsakerna till M-74 är inte helt
klarlagda men det finns all anledning att anta att en eller
flera olika miljöfaktorer ligger bakom. Det är viktigt att
detta arbete bedrivs på det sätt som har avsetts och att vi
därigenom kan få såväl orsakerna klarlagda som förslag till
korrekta åtgärder för att komma till rätta med problemet.
Det forskningsprogram som nu bedrivs är allsidigt men
enligt vår mening bör man också undersöka om
användningen av olika preparat inom
odlingsanläggningarna som till exempel formalin och olika
jodpreparat vid de badningsprocedurer som sker av
rom,yngel och ibland även avelsfisk för att förhindra
angrepp av svampar och parasiter kan vara en orsak till M-
74.
Laxfisket i övrigt
Olika insatser har under de senaste åren gjots för att
begränsa fiskeansträngningen av lax. Det viktigaste inslaget
i detta arbete är införandet av en TAC för laxfisket i
Östersjön. Även andra åtgärder har vidtagits men då fisket
efter lax i Östersjön bedrivs av fiskare från flera nationer är
det viktigt att de åtgärder som föreslås och genomförs till
skydd för laxen blir genomförda i samverkan mellan de
berörda staterna. Vi anser att det är viktigt att regeringen
fortsätter sina ansträngningar för att nå sådana
internationella överenskommelser.
Laxfisket är av stor betydelse för olika kategorier
fiskande. Detta gäller såväl många av dem som bedriver
yrkesfiske som heltidssysselsättning som dem som bedriver
yrkesfiske som en av flera näringar i olika
landsbygdsföretag runt våra kuster och i våra
skärgårdsområden. Även för sportfisket är laxen av stort
intresse. Det ligger således i alla fiskandes intresse att ha en
stark och livskraftig laxstam med bred genetisk bas. De
föreskrifter för fisket som nyligen har trätt i kraft är i detta
sammanhang en god bas att stå på. Ytterligare ensidiga
svenska begränsningar av laxfisket kan enligt vår
bedömning endast få begränsad effekt, och skall ytterligare
åtgärder införas bör därför dessa nås genom internationella
överenskommelser liksom genom en kraftfull uppföljning
av de redan fattade internationella besluten så att de
efterlevs av samtliga de stater som har varit delaktiga i
besluten.
Bidrag till fiskevård
Bildandet av fiskevårdsområden har lett till ett bättre
utnyttjande av fiskeresursen i många av landets vatten.
Genom bildandet av dessa områden har såväl fiskevården
främjats som möjligheten ökat att ta till vara den
ekonomiska resurs som fisket utgör. Många vatten har på
detta sätt fått ökad ekonomisk betydelse för
fiskevattenägarna liksom att de har gjorts tillgängliga för ett
ökat sportfiske och även för turism inom landet. Den nu
slopade prisregleringen på fisk har till vissa delar finansierat
detta fiskevårdande arbete. Medel från dessa
regleringskassor har även svarat för finansieringen av
utsättning av fisk i såväl sötvattnen som längs våra kuster.
Vi anser att det av olika skäl är angeläget att dessa
fiskevårdande åtgärder kan fortsätta. Frågan om
fiskevårdens långsiktiga finansiering har länge diskuterats
och utretts. Olika förslag har framkommit och vi anser att
det är angeläget att finna en långsiktigt stabil och godtagbar
lösning på frågan. Vi delar regeringens uppfattning att
frågan bör bli föremål för fortsatta överväganden. Enligt
vår uppfattning är det viktigt att alla de parter som har
intressen i en sådan lösning blir delaktiga i detta arbete
liksom att de gemensamt får delta i arbetet med att praktiskt
utforma det vidare fiskevårdsarbetet inklusive
utsättningsverksamheten. Detta gäller således såväl
fiskevattenägare, yrkesfiskare, fritidsfiskare som samhället
i stort genom berörda organ och myndigheter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av ersättningar vid
fiskefartygs stillaliggande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fiskets trygghetsförsäkring under
det kommande budgetåret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begränsningar av
fiskeansträngningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningen och undersökningen
rörande M-74,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en lösning av frågan om
fiskevårdens långsiktiga finansiering.
Stockholm den 17 mars 1994
Sven-Olof Petersson (c)
Elving Andersson (c)
Pär Granstedt (c)
Gunhild Bolander (c)